20.04.2013 Views

O le a le Feagaiga Fou?

O le a le Feagaiga Fou?

O le a le Feagaiga Fou?

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

O LE TUSI E TOLU A IOANE<br />

Tusitala: O Ioane <strong>le</strong> Aposetolo ua iloatino o Ia na tusia <strong>le</strong><br />

3 Ioane (tagai i <strong>le</strong> faatomuaga o tusi 1 Ioane itulau 241)<br />

O e Na Tusi i Ai: O <strong>le</strong>nei tusi na faatuatusi ia Kaio o se tagata<br />

faatuatua o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia. O <strong>le</strong> aganuu a tagata o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia i aso<br />

anamua, latou te aveina tagata tala’i Kerisiano i o latou fa<strong>le</strong><br />

ma tausia i mea latou te manaomai. Na viia e Ioane ia Kaio<br />

ona o lona alofa <strong>le</strong> faapito i <strong>le</strong> galuega a Keriso i <strong>le</strong> tuuina atu<br />

<strong>le</strong>a o mea e nonofo ai auauna femalagaa’i a <strong>le</strong> Atua.<br />

Talaaga Faasolopito: E <strong>le</strong> gata i faafitauli o faiaoga pepelo<br />

o lo o feoa’i solo ma taufaaseseina ia <strong>le</strong> Au Paia (tagai i <strong>le</strong><br />

faatomuaga i <strong>le</strong> tusi 2 Ioane, itulau 250), ae sa i ai fo’i ma nisi<br />

o taitai o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia sa auauna atu mo i latou lava a e <strong>le</strong> ona<br />

o <strong>le</strong> alofa ia Keriso po o Lana Au Paia. O Tioterifi o se tasi o nei<br />

ta’ita’i. Na ta’usalaina o ia i lona taumafai e fai lana pu<strong>le</strong> i luga<br />

atu o <strong>le</strong> pu<strong>le</strong>ga a Aposetolo.<br />

Autu: Na tusi ia Ioane e faamalo ia Kaio mo lona faatuatua<br />

ma faamalosiau atu ia te ia. Na manao foi Ioane e lapata’i<br />

atu ia Teoterifi.<br />

Faatomuaga<br />

3 Ioane 1<br />

O <strong>le</strong> Au Paia i <strong>le</strong> taimi o Ioane na pagatia i sauaga mai fafo atu<br />

o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia, ma sa latou puipui ia i latou lava. Na faamalo atu<br />

i ai Ioane ona o <strong>le</strong> latou lagolagoina o o latou uso o <strong>le</strong> Au Paia.<br />

O <strong>le</strong> Au Paia o Aso e Gata Ai i tausaga ua te’a sa latou oo<br />

fo’i i mafatiaga faapenei ma sa faamalolosia ai i latou. Sa<br />

faamalamalamaina mai e Elder Harold B. Lee, a o avea o ia<br />

ma sui o <strong>le</strong> Korama a <strong>le</strong> Toasefululua e faapea: “O aso muamua<br />

o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia, sa tatou pasi mai i se periota o <strong>le</strong> taufaa<strong>le</strong>aga ma <strong>le</strong><br />

ta’useseina, ma sa tatou manumalo ai. Na tuu faatasia ai i tatou<br />

ona o <strong>le</strong> fili mai fafo. Sa tatou laasia mai foi se periota<br />

o tagata faatupu faalavelave ma <strong>le</strong> tutuliesea mai <strong>le</strong>a nofoaga<br />

i <strong>le</strong>a nofoaga, o <strong>le</strong> taimi na faaumatia ai <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o soifua ma <strong>le</strong><br />

toto maligi, ma o <strong>le</strong> nofoaga na maliliu faamaturo ai na tatou<br />

maua ai <strong>le</strong> malosi. Na tatou laasia mai <strong>le</strong> mativa, ma na tatou<br />

mauaina <strong>le</strong> malosi mai na tofotofoga. Ona tatou laasia mai <strong>le</strong>a<br />

i <strong>le</strong> vaitaimi e mafai ona tatou ta’ua o <strong>le</strong> liliuese, po o <strong>le</strong><br />

faalataina mai i totonu—o se tasi o tofotofoga e sili <strong>le</strong> matuia<br />

na tatou pasia. O <strong>le</strong>nei la ua tatou feagai ma se isi ituaiga<br />

o tofotofoga….o se vaitau e mafai ona tatou faaupuina o <strong>le</strong> poto<br />

faa<strong>le</strong>lalolagi. O <strong>le</strong> taimi <strong>le</strong>nei ua te<strong>le</strong> ai tagata popoto ua lå fia<br />

faalogo i perofeta lotomaualalo a <strong>le</strong> Alii. Ma na tatou mafatia<br />

i <strong>le</strong>na. O se tofotofoga mata’utia te<strong>le</strong>” Sweet Are the Uses of<br />

Adversity” The Instructor. Iuni 1965, 217).<br />

251<br />

Suesue ma <strong>le</strong> agaga tatalo <strong>le</strong> 3 Ioane ma mafaufau i mataupu<br />

faavae nei a e <strong>le</strong>’i saunia au <strong>le</strong>sona.<br />

O ni Mataupu<br />

Faavae Taua o <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e Saili Iai<br />

• O <strong>le</strong> faia o <strong>le</strong> mea sese e vavaeeseina mai ai i tatou mai <strong>le</strong><br />

Agaga (tagai 3 Ioane 1:9–11; tagai fo’i MFF 121:34–39).<br />

Fautuaga mo <strong>le</strong> Aoao Atu<br />

Filifili mai manatu nei pe faaaoga ni ou lava manatu<br />

a o e sauni e aoaoina <strong>le</strong> 3 Ioane 1.<br />

3 Ioane 1. O <strong>le</strong> auauna atu ma <strong>le</strong> <strong>le</strong> manatu ifo ia<br />

te oe lava tatou te latalata atili ai i <strong>le</strong> Atua. O <strong>le</strong><br />

tatou fia pu<strong>le</strong> malosi atu i isi o <strong>le</strong> a vavae ese mai<br />

ai i tatou mai <strong>le</strong> Agaga. (10– 15 minute)<br />

Tusi i luga o <strong>le</strong> laupapa <strong>le</strong> siata <strong>le</strong>nei:<br />

Mau O ai o lo<br />

o fai atu<br />

i ai?<br />

3 Ioane<br />

1:1, 3, 5–6<br />

3 Ioane<br />

1:9–11<br />

O <strong>le</strong> a<br />

lana mea<br />

na fai?<br />

Sa fiafia<br />

Ioane pe<br />

<strong>le</strong>ai?<br />

Aisea?<br />

Vavae <strong>le</strong> vasega i ni vaega se lua ma faitauina e vaega ta’itasi<br />

ia poloka o mau, ma mata’ituina ia tali mo fesili. Faatumu <strong>le</strong><br />

siata ma talanoaina mea ua aoaoina e tagata o <strong>le</strong> vasega.<br />

Faitau, Mosaea 2:17 ma <strong>le</strong> Mataupu Faavae ma <strong>Feagaiga</strong><br />

121:37, 39 ma fesili:<br />

• E faapefea ona faatatau nei mau ia Kaio ma Tioterifi?<br />

• Aisea e toate<strong>le</strong> ai tagata e “faaaoga <strong>le</strong> pu<strong>le</strong>ga lå tonu”?<br />

Valaauina tagata o <strong>le</strong> vasega e faamatala mai ta’ita’i o <strong>le</strong><br />

Eka<strong>le</strong>sia latou te iloaina e faaalia lo latou lotomaualalo te<strong>le</strong><br />

i o latou valaauga. Fesili po o <strong>le</strong> a se mea ua latou aoaoina<br />

mai i o latou ta’ita’i e uiga i <strong>le</strong> auauna atu ma <strong>le</strong> lotomaulalo.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!