Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
O LE TUSI E TOLU A IOANE<br />
Tusitala: O Ioane <strong>le</strong> Aposetolo ua iloatino o Ia na tusia <strong>le</strong><br />
3 Ioane (tagai i <strong>le</strong> faatomuaga o tusi 1 Ioane itulau 241)<br />
O e Na Tusi i Ai: O <strong>le</strong>nei tusi na faatuatusi ia Kaio o se tagata<br />
faatuatua o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia. O <strong>le</strong> aganuu a tagata o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia i aso<br />
anamua, latou te aveina tagata tala’i Kerisiano i o latou fa<strong>le</strong><br />
ma tausia i mea latou te manaomai. Na viia e Ioane ia Kaio<br />
ona o lona alofa <strong>le</strong> faapito i <strong>le</strong> galuega a Keriso i <strong>le</strong> tuuina atu<br />
<strong>le</strong>a o mea e nonofo ai auauna femalagaa’i a <strong>le</strong> Atua.<br />
Talaaga Faasolopito: E <strong>le</strong> gata i faafitauli o faiaoga pepelo<br />
o lo o feoa’i solo ma taufaaseseina ia <strong>le</strong> Au Paia (tagai i <strong>le</strong><br />
faatomuaga i <strong>le</strong> tusi 2 Ioane, itulau 250), ae sa i ai fo’i ma nisi<br />
o taitai o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia sa auauna atu mo i latou lava a e <strong>le</strong> ona<br />
o <strong>le</strong> alofa ia Keriso po o Lana Au Paia. O Tioterifi o se tasi o nei<br />
ta’ita’i. Na ta’usalaina o ia i lona taumafai e fai lana pu<strong>le</strong> i luga<br />
atu o <strong>le</strong> pu<strong>le</strong>ga a Aposetolo.<br />
Autu: Na tusi ia Ioane e faamalo ia Kaio mo lona faatuatua<br />
ma faamalosiau atu ia te ia. Na manao foi Ioane e lapata’i<br />
atu ia Teoterifi.<br />
Faatomuaga<br />
3 Ioane 1<br />
O <strong>le</strong> Au Paia i <strong>le</strong> taimi o Ioane na pagatia i sauaga mai fafo atu<br />
o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia, ma sa latou puipui ia i latou lava. Na faamalo atu<br />
i ai Ioane ona o <strong>le</strong> latou lagolagoina o o latou uso o <strong>le</strong> Au Paia.<br />
O <strong>le</strong> Au Paia o Aso e Gata Ai i tausaga ua te’a sa latou oo<br />
fo’i i mafatiaga faapenei ma sa faamalolosia ai i latou. Sa<br />
faamalamalamaina mai e Elder Harold B. Lee, a o avea o ia<br />
ma sui o <strong>le</strong> Korama a <strong>le</strong> Toasefululua e faapea: “O aso muamua<br />
o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia, sa tatou pasi mai i se periota o <strong>le</strong> taufaa<strong>le</strong>aga ma <strong>le</strong><br />
ta’useseina, ma sa tatou manumalo ai. Na tuu faatasia ai i tatou<br />
ona o <strong>le</strong> fili mai fafo. Sa tatou laasia mai foi se periota<br />
o tagata faatupu faalavelave ma <strong>le</strong> tutuliesea mai <strong>le</strong>a nofoaga<br />
i <strong>le</strong>a nofoaga, o <strong>le</strong> taimi na faaumatia ai <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o soifua ma <strong>le</strong><br />
toto maligi, ma o <strong>le</strong> nofoaga na maliliu faamaturo ai na tatou<br />
maua ai <strong>le</strong> malosi. Na tatou laasia mai <strong>le</strong> mativa, ma na tatou<br />
mauaina <strong>le</strong> malosi mai na tofotofoga. Ona tatou laasia mai <strong>le</strong>a<br />
i <strong>le</strong> vaitaimi e mafai ona tatou ta’ua o <strong>le</strong> liliuese, po o <strong>le</strong><br />
faalataina mai i totonu—o se tasi o tofotofoga e sili <strong>le</strong> matuia<br />
na tatou pasia. O <strong>le</strong>nei la ua tatou feagai ma se isi ituaiga<br />
o tofotofoga….o se vaitau e mafai ona tatou faaupuina o <strong>le</strong> poto<br />
faa<strong>le</strong>lalolagi. O <strong>le</strong> taimi <strong>le</strong>nei ua te<strong>le</strong> ai tagata popoto ua lå fia<br />
faalogo i perofeta lotomaualalo a <strong>le</strong> Alii. Ma na tatou mafatia<br />
i <strong>le</strong>na. O se tofotofoga mata’utia te<strong>le</strong>” Sweet Are the Uses of<br />
Adversity” The Instructor. Iuni 1965, 217).<br />
251<br />
Suesue ma <strong>le</strong> agaga tatalo <strong>le</strong> 3 Ioane ma mafaufau i mataupu<br />
faavae nei a e <strong>le</strong>’i saunia au <strong>le</strong>sona.<br />
O ni Mataupu<br />
Faavae Taua o <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i e Saili Iai<br />
• O <strong>le</strong> faia o <strong>le</strong> mea sese e vavaeeseina mai ai i tatou mai <strong>le</strong><br />
Agaga (tagai 3 Ioane 1:9–11; tagai fo’i MFF 121:34–39).<br />
Fautuaga mo <strong>le</strong> Aoao Atu<br />
Filifili mai manatu nei pe faaaoga ni ou lava manatu<br />
a o e sauni e aoaoina <strong>le</strong> 3 Ioane 1.<br />
3 Ioane 1. O <strong>le</strong> auauna atu ma <strong>le</strong> <strong>le</strong> manatu ifo ia<br />
te oe lava tatou te latalata atili ai i <strong>le</strong> Atua. O <strong>le</strong><br />
tatou fia pu<strong>le</strong> malosi atu i isi o <strong>le</strong> a vavae ese mai<br />
ai i tatou mai <strong>le</strong> Agaga. (10– 15 minute)<br />
Tusi i luga o <strong>le</strong> laupapa <strong>le</strong> siata <strong>le</strong>nei:<br />
Mau O ai o lo<br />
o fai atu<br />
i ai?<br />
3 Ioane<br />
1:1, 3, 5–6<br />
3 Ioane<br />
1:9–11<br />
O <strong>le</strong> a<br />
lana mea<br />
na fai?<br />
Sa fiafia<br />
Ioane pe<br />
<strong>le</strong>ai?<br />
Aisea?<br />
Vavae <strong>le</strong> vasega i ni vaega se lua ma faitauina e vaega ta’itasi<br />
ia poloka o mau, ma mata’ituina ia tali mo fesili. Faatumu <strong>le</strong><br />
siata ma talanoaina mea ua aoaoina e tagata o <strong>le</strong> vasega.<br />
Faitau, Mosaea 2:17 ma <strong>le</strong> Mataupu Faavae ma <strong>Feagaiga</strong><br />
121:37, 39 ma fesili:<br />
• E faapefea ona faatatau nei mau ia Kaio ma Tioterifi?<br />
• Aisea e toate<strong>le</strong> ai tagata e “faaaoga <strong>le</strong> pu<strong>le</strong>ga lå tonu”?<br />
Valaauina tagata o <strong>le</strong> vasega e faamatala mai ta’ita’i o <strong>le</strong><br />
Eka<strong>le</strong>sia latou te iloaina e faaalia lo latou lotomaualalo te<strong>le</strong><br />
i o latou valaauga. Fesili po o <strong>le</strong> a se mea ua latou aoaoina<br />
mai i o latou ta’ita’i e uiga i <strong>le</strong> auauna atu ma <strong>le</strong> lotomaulalo.