Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

196 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIarbeten. Bourdieus undersökningar tar regelmässigt vägen över en objektivistiskrekonstruktion av systemen av relationer innan de når fram till en slutligtolkning, som - även om den ibland kan förefalla ligga nära en intuitionistiskuppfattning - inte hade varit möjlig utan den inledande objektiveringen. Denovan nämnda uppsatsen om det kabyliska huset ger en uppfattning om vad dennaobjektiverande fas av forskningsarbetet kan innebära.81 Om vi bortser från vissaarbeten från första hälften och mitten av sextiotalet undviker Bourdieu dock attgöra kartan över systemet av oppositioner till yttersta förklaringsgrund ochanalysens slutstation.1.2.4 De symboliska tillgångarnas ekonomiHedernÄven om termen "symboliskt kapital" saknades i de tidiga algeriska studierna,behandlades här hedern82 på ett sätt som ansluter till de senare analyserna av detsymboliska kapitalet. I den nyss nämnda studien av de traditionella kabyliskaböndernas hederskänsla (eller känsla för hedern) förekom en hel katalog avtermer - franska och kabyliska ord för heder, ära, prestige, renomme, anseende,anständighet, auktoritet, respekt, etc83 - vilka alla angav något som dessa bönderbehövde för att erövra och behålla en ställning i sitt samhälle. Detta "något",som Bourdieu senare skulle rubricera symboliskt kapitals4 och i andra formeråterfinna också i det moderna franska samhället, bestod inte främst av materiellaägodelar. En mäktig kabylisk familj byggde sin ställning på den respekt denkunde kräva av andra, på de hedersamma relationer den under generationerbyggt upp och som vid behov kunde mobiliseras till. dess fördel.81 Jfr Bourdieus egen tillbakablick (Le sens pratique, 1980, p. 441) på arbetet med studien avdet kabyliska huset.82 Analyserna av hederns logik ägnades särskilt stort utrymme iförsta och andra upplagornaav Sociologie de l'Algerie, 1958 resp. 1961, Le deracinement, 1964, samt "TheSentiment... ", 1965.83 Jfr vår terminologiska not i P. Bourdieu, Kultursociologiska texter, Stockholm,Salamander, 1986, p. 21.84 Utvecklingen av Bourdieus begrepp om det symboliska kapitalet kan följas om man läserde konkluderande slutavsnitten (inklusive noterna) till var och en av de tre första versionernaav studien om de kabyliska böndernas hederskänsla. Den första versionen ("TheSentiment. .. ", 1965) var som nämnts jämförelsevis starkt beroende av strukturalistiskmytanalys. I d~n andra versionen (Esquisse ... , 1972, p. 43) talades om "symbolisk vinst" och i den tredje versionen ("The sense ... ", 1979, p. 132 not 35) taladeBourdieu om böndernas "hederskapital" , som han här även benämnde "symboliskt kapital".Kapitel III. Nyckelbegreppen 197Hedern eller prestigen kunde förtätas i form av exempelvis ett namn. Vi harredan noterat att termen "kapital" på ett ställe i Bourdieus första bok användesom den prestige och makt som är knuten till stamfaderns namn. Låt oss cit~ranågra passager ur detta resonemang, som rörde historien om hur den algenskabofasta ursprungsbefolkningen assimilerats av de nomadiserandearabstammarna. I jordbrukarnas ögon åtnjuter nomaderna oerhörd prestige: "detalar koranens språk, rider på hästar, äger boskapshjordar och arbetar inte pååkrarna. Bönderna söker deras beskydd, anstränger sig att tala deras språk och,till sist att tillhöra dem. Så kommer bönderna att antaga klanens eller stammenspatron;miska namn och tror sig slutligen vara besläktad med denna. De önskarsålunda kallas araber eftersom de talar arabiska och bär ett arabiskt namn. "85Lägg märke till den betydelse Bourdieu tillmäter namnet: "Namnet utgör i sig e~makt"86, det är "en symbol och en garanti för beskydd, en sy~bol och en garantIför heder och prestige, eller snarare: namnet utgör en garantI för beskyddeftersom det är en symbol för heder och prestige. "87 Den sista preciseringenillustrerar hur Bourdieu redan här, i sitt första arbete, framhöll den överordadebetydelsen av det symboliska kapitalet: beskyddet, tryggheten i att tillhöra enansedd stam eller släkt, måste förklaras med hänvisning till hederns ochprestigens logik, inte omvänt88. Den symboliska ordningen är minst av allt ettbihang till något slags "egentlig" makt.Även Bourdieus begrepp om det sociala kapitalet föregreps i de tidigaalgeriska studierna, där mycket utrymme ägnades åt betydelsen av släkt- ochvänskapsrelationer . 89Arvet från den klassiska religionssociologinI den nyss refererade passagen i Sociologie de l 'Algerie skymtade ett tema somskulle bli centralt i Bourdieus fortsatta författarskap: de symboliska tillgångarnaär inget utanverk till makten. Prestigen eller det symboliska kapitalet ochmakten är sammanflätade.'Härvidlag avviker Bourdieus sociologi från åtskilliga av de försök till dubbel85 Sociologie de l'Algerie, 1958, p. 86.86 Loc. cit.870p. cit., p. 87. . '" o dli å88 I den första upplagan av Sociologie de l'Algerie var Bourdleu allt~a::1t nagot oty g pdenna punkt och talade om "hederns, presti~ens och. beskyddets logIk (1958, p. 87). Imotsvarande passage i senare upplagor (se sldan 77 l 2 upp!. 1961 och 3 ~pp!. 1970) hadeden tredje termen ("beskyddets") strukits, vi.lket är i samklang med Bourdleus allt merkonsekventa strävan att skilja ut den symbohska makten från det slags makt som har meddirekt ekonomiskt eller fysiskt beroende att göra. '89 Se t.ex. hela avsnittet om "förmedlare och talesmän" i Travail ..., 1963, pp. 273-280.