Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

236 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIillustrerar hur habitus tanken växte fram. I en uppsats om "civilisationernas •kollision" i en algerisk publikation från 1959 nämnde Bourdieu att ett ochsamma "strukturella schema" kan få genomslag på det kulturella systemets olikadomänef209 , och längre fram påtalade han att"kulturen konstituerar ett särskilt sätt att möta existensen som alltsedan födelsen görsig gällande hos var och en av samfundets medlemmar. Fastän detta sätt att mötaexistensen inte kan existera ~at än gen~~ samfundets medlemmar, är det inte skapatav någon av dem. Kulturen nars aven ongmell och unik 'anda' i vilken alla tar delsamtidigt som de konstituerar denna anda i och genom det gem~nsamma livet. Ikulturen finns en inneboende sedimenterad 'intention' (eller som man så vill ett val)en förmedveten intention utifrån vilken individerna - på sa~ma sätt som i frå~a om 'språket - upplever och handlar innan de tänker kulturen som sådan [...]"210.Det här anförda resonemangen om sedimenterade intentioner, om grunden förbeteendet och tänkandet, om beteendescheman, pekar onekligen fram mothabitusbegreppet. Dock utgör sådana överväganden undantag i dessa de allratidigaste texterna (publicerade innan 1962). Vanligare var att Bourdieu förlitadesig på ett närmast durkheimianskt begrepp omjämvikt2l1; även om det var frågaom en "dynamiskt jämvikt", upprätthållen av motverkande krafter som håller209 "Le choc ... ", 1959, p. 55.210 Op. cit., p. 60.211. ~~ t;ex. S?ciol~~ie de l'Algerie, 1 upp!. .~958, pp. 014, 75f och 88; "Le choc ...", 1959, p.63, ~evolution ... , 1961,; pp. 2~:, ,40}fr aven de nagot senare etnologiska texterna:Trava~l ..., 196~, p. 2~5;. La. socIete .... ,.1963, p. 41; Le deracinement, 1964, pp. 20f, 3lf.BourdI~U åte~and~ Stän~Igt till dur~eI~lan~kt fargade resonemang om samhällets jämviktell~; b~st ~å j~mvIkt, oh~ t~r av sohdante~" (se e~empelvis analyserna av de nya typerav s~hd~tet som uppstått l och med tvångsforfl~ttnmgarna av den algeriska befolkningen,Le de~acmement, 1964, pp. 119, 134, 150 et pass/m; på den sistnämnda sidan utnämndeBourdIeu till och med försvagningen av den traditionella typen av solidaritet till orsak till dedeporterade böndernas ångest)... I ~e tid.iga utbi.ldnin?ss~cio10giska ~~~dierna spelade liknande resonemang stor roll,nam~Igen l BourdIeus fo~~?k att m~ .hjälp av enkätundersökningar söka ett svar på frågan omhur mtegrerad srudentmlljon egentligen var (se särsk. andra kapitlet av Les heritiers 1964'en.kätmaterialet presenterades i Les etudiants ..., 1964). I den samtida debatten cirkuierade'~sIkten att ungdomskulturen i all~änhet och studentmiljön i synnerhet hade blivit egna nya~ntegrerade kultu~er, en uppfattnmg som Bourdi.eu försökte punktera. Srudenterna utgör allsmge~ homogen, mtegrer~d gru~p. Med ~urkheIms term hävdade Bourdieu att studentmiljönuppvI~ar alla symptom pa anomI, eller rattare sagt skulle uppvisa alla symptom på anomi för~en ~andelse a~t.~.rudente:na enbart vore studenter, vilket inte är fallet; de är integrerade, menmte ~ srudentmIljon utan l andra grupper, främst i sina familjer (Les heritiers, 1964 p. 60 etpass/m).'. Även i de tidiga kultursociologiska studierna lade Bourdieu vikt vid frågan om kulrurensmte~rer~de funktioner. Ett särs~.lt tydligt exempel var hans analyser av de folkligaanvan.dmngarna av f~tog~fiet: .brollopsfoton, släktfoton, bilder från semestern eller från olikafaser l barnens uppvaxt tJanar till att uttrycka och befästa familjens och släktens~manhållning (se särsk. avsnittet· om "Fotografiet som uttryck och redskap för integration"l Un art moyen, 1965, pp. 38-54).Kapitel III. Nyckelbegreppen 237varandra i schack, var det ändå en typ av förklaring som, bedömd utifrån hanssenare habitusteori, gick runt problemet om hur samhällets medlemmaregentligen bidrar till att upprätthålla denna jämvikt. Bourdieu försökte i sinaförsta arbeten bygga en generell teori om kulturrnöten, med acculturation ochdeculturation som centrala begrepp.2l2 När han gick närmare in på frågan omvad som egentligen lagras i människorna, var han genomgående upptagen av"normerna", "attityderna" eller "värderingarna", det vill säga internaliseradeoch ofta språkligt formulerbara motsvarigheter till de gemensamma"normsystemen", "värdesystemen", den "sociala ordningen" och "allmännameningen"