Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

274 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIfördelningsfrågan: det symboliska kapitalet var synnerligen ojämnt fördelatbland de kabyliska bönderna, men i Bourdieus tidigaste analyser rörde det sigändå om i stort sett samma art av kapital. Detsamma gällde för de tidigastudierna av franska universitets studenters innehav av kulturellt kapital. I ochmed utvecklingen av fältbegreppet ruckade han i någon mån på sin monolitiskauppfattning av det symboliska kapitalet i ett traditionellt bondesamhälle321 , ochframför allt kunde han lösa upp det franska kulturella kapitalet i en mängdspecifika arter, konstnärligt, vetenskapligt, litterärt kapital etc; till varje (relativtautonomt) kulturellt produktionsfält hör en egen specifik art av kapital.Begreppet kapitalkonvertering kunde användas för att undersöka bl.a.människors strategier när de skaffar sig tillträde till olika fält (hur dekonverterar utbildningskapital eller generellt kulturellt kapital till det specifikakapital som krävs inom ett visst fält, hur de använder det specifika kapital somackumuleras inom ett visst fält för att bereda sig tillträde till andra fält, etc).Begreppet fält var även till hjälp när Bourdieu försökte komma till rätta meddet inom hans kapitalteori något problematiska begreppet ekonomiskt kapital,och över huvud taget frågan om förbindelserna mellan hans sociologi och"ekonomisk" teori i gängse snäv mening. Som nämnts hade han, allt sedan denförsta syntetiska framställningen av sin teori i början av sjuttiotalet, avvisatanklagelserna för att rätt och slätt ha övertagit den "ekonomiska" vetenskapensmodeller. Ekonomernas teori är, hävdade han, inte annat än ett specialfall avden generella teori om praktikernas ekonomi som han själv försökte skapa.322När Bourdieu utvecklat sitt begrepp om sociala fält kunde han precisera sinståndpunkt: "[ ... ] den ekonomiska teorin var alls ingen modell som låg till grund[för min teori], utan måste utan tvekan uppfattas som ett specialfall av teorin omfält [ ... ]. "323 Att även ekonomiska tillgångar och praktiker låter sig undersökasmed sociologins verktyg demonstrerade han i "Le patronat" (1976) och Lanoblesse d'Etat (1989). Den ekonomiska maktens fält är visserligen ettdominerande fält i moderna kapitalistiska samhällen, men inte desto mindre ettfält bland andra.321 Vi kan exempelvis notera att Bourdieu i sina sena diskussioner av den kabyliska muntligapoesin är noga med att fästa uppmärksamheten vid att här fanns en hierarkiserad kår avspecialiserade utövare (se "Dialogue ... ", 1978, ett samtal med Mouloud Mammeri, auktoriteti ämnet och själv son till en kabylisk muntlig poet). I sina tidiga studier var Bourdieu benägenatt acceptera dylikt material som uttryck för den folkliga kulturen rätt och slätt. Jfr desjälvkritiska raderna härom i Le sens pratique, där Bourdieu medgav att han tidigare fäst förliten vikt vid att talesätt, tänkespråk och gnomisk poesi i de skriftlösa samhällena kan fungerasom maktinstrument och delvis måste uppfattas som resultat av strider mellan inföddauttolkare (Le sens pratique, 1980, pp. 34f).322 Esquisse ... , 1972, p. 235.323 Les concepts ... , 1985, p. 9; eng. övers. "The Genesis ... ", 1985, p. 20.,-'~IIIII-+.3.2 Begreppets framväxt, traditionerna3.2.1 Introduktionen av termenKapitel III. Nycke1begreppen 275Bourdieu har således lagt in en egen innebörd i ordet "fält". Champ är annars ettvanligt ord i vardagsfranskan och används ofta med innebörder somverksamhetsfält, problemområde o.dyl. Ord för "fält" är som bekant en frekventteknisk term inom en rad vetenskapliga traditioner, naturvetenskapliga,fenomenologiska324, socialpsykologiska325 och andra. Det användes flitigt av denfranska generation (Bourdieus egen generation inklusive något äldre tänkare)som etiketterades strukturalister: Althusser skrev om "champ deproblematique", Roland Barthes pläderade för fältbegreppet e' champsymbolique", "champ associatif") som ett mer flexibelt alternativ till begreppetkod326, etc.I sina tidiga etnologiska texter gjorde Bourdieu ett närmast fenomenologisktbruk av ordet när han ibland använde uttryck som "fältet av mål" och "fältet avdet närvarande "327, eller "fältet av det möjliga "328. Vi finner även enstakatillfälliga mer renodlat sociologiska användningar, exempelvis"äktenskapsutbytenas fält" 329 , "det sociologiska fältet"330 (varmed Bourdieu324 I franska Husserlutgåvor har Husserls Wahmehmungsjeld översatts med Champ de laperception, thematisches Feld med champ thematique, exemplarisches Feld med champd'exemples, etc (jfr D. Cairns, 1973, pp. 133, 111 resp. 49). .325 Innan Bourdieus fältteori blev mer allmänt bekant tänkte en svensk socIalpsykolog ellersamhällsvetare som mötte termen fält nog i första hand på Kurt Lewins fältteori. Här finnsonekligen åtskilligt som påminner om Bour~~eus teori: .de~ sn~lika uppfattningen om hurmatematiska och naturvetenskapliga tankemonster kan mforas l samhällsvetenskapen, detkonstruktivistiska draget och insisterandet på att konstruktionen skall innefatta såvälkvalitativa som kvantitativa data (jfr t.ex. Lewins uppsats "Cpnstructs in Field Theory" från1944, omtryckt i Field Theory in Social Science, 1952, pp. 3~ff), eller den relationistis~ståndpunkten: "Strukturella egenskaper karaktäriseras av relatlOner . .mellan delar snarare an avdelarna eller elementen själva. "(op. cit., 1952, p. 192). De~ ~ore forhastat a~t av des~a .överensstämmelser dra slutsatsen att Bourdieu skulle ha tagIt mtryck av Lewm; om VI VIllresonera i termer av föregångare, förefaller det rimligare att anta att båda lärt mycket avErnst Cassirer, i synnerhet av Substanzbegrijfund FUliktionsbegrijJ.326 Se några sidor (pp. 354-356) i slutet av uppsatsen "Analyse textuelIe d'un conte d'EdgarPoe"[1973], L 'aventure semiologique, 1985. ,327 "La hantise ... ", 1962, p. 327 < u,n champ de fins> < un champ du present structure etmaitrise> .328 "La societe traditionnelle ... ", 1963, p. 26 < champ de possibles >; Travail ... , 1963, pp.310,346,347 . ' .. . ..329 Sociologie de l'AIgerie, 1958, p. 123 (att användningen av term~n champ ~ar ~ar tillfällIgillustreras av att den i andra upplagan 1961, p. 122, byttes ut mot alre); Le deracmement,1964, p. 159 not 3.330 "Guerre ... ", 1960, p. 25; "Revolution ... ", 1961, p. 32.