Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

96 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGITill sist bör matematiseringen av sociologin nämnas. Lazarsfeldsgästföreläsningar i början av sextiotalet hade stor betydelse, och i synnerhetRaymond Boudon lanserade Lazarsfelds metodologi i Frankrike. I början avsextiotalet började också kurserna i matematik för samhällsvetare att öka i antal,och i mitten av sextiotalet blev matematiska och statistiska kurser obligatoriska isociologernas och psykologernas D.U.E.L.-examen.259 (Tilläggas bör, attepokens intresse för matematik inte alls bara hade med införseln av amerikanskempirism att göra. Inom den tidiga strukturalismen fanns åtskilligt intresse förmatematiseringens möjlighetef260 och även de som tagit intryck av den historiskaepistemologin hade anledning att fundera över hur de inom denna tradition högtskattade matematiska redskapen kunde användas. Sextiotalets massiva import avamerikanska statistiska tekniker skall heller inte förleda oss att tro attkvantitativa metoder var något nytt inom fransk samhällsvetenskap. Tvärtom,till de bestående insatser som kan tillskrivas de tidiga durkheimianerna261 ochAnnales-historikerna hör att de introducerade nya sätt att bruka demografiskaoch liknande statistiska material - ett sakförhållande som alltför litetuppmärksammats utanför Frankrikes gränser, där man oftast lyft fram andrasidor hos durkheimianernas verk och ibland satt likhetstecken mellanAnnalesskolan och mentalitetsforskning .)Det är viktigt att notera att matematiseringen - eller bättre: formaliseringen -av sociologin inte bara berodde på en intern vetenskaplig utveckling. Denfranska empiristiska sociologin, som således under femtiotalet haft arbetarnasarbets- och livsvillkor som sitt främsta studieobjekt, kom under sextiotalet attdomineras av organisationssociologin, studier av förvaltningsproblem ochbeslutsprocesser. Även opinionsundersökningarna hade fortsatt betydelse. Det259 M. Armatte et al, 1988, pp. 7f.260 Levi-Strauss' tidiga släktskapsanalyser innebar på sitt sätt en matematisering av etnologin,och samtida matematiker lät sig därav inspireras att försöka uttrycka släktskapsrelationerna ialgebraiskt språk (jfr M. Armatte et al, 1988, p. 19). Jean Piaget, för att välja ett annatexempel, hämtade i sitt sökande efter psykets generella strukturer åtskillig inspiration frånden vid denna tid i Frankrike mycket uppburna Bourbaki-gruppen, som han (piaget, 1979[1968], p. 21) utnämnde till "den strukturalistiska skolan inom matematiken". (Nico1asBourbaki var en fiktiv författare, under vars namn en anonym grupp företrädesvis franskaförfattare med början år 1939 publicerade ett stort antal volymer, Elements de matMmatique,där den nyare matematikens olika problemområden gavs en starkt axiomatiserad ochgeneraliserad behandling.)261 Till durkheimianernas pionjärinsatser hörde det innovativa bruket av befolkningsstatistik,konsumtionsstatistik, lönestatistik etc. I synnerhet Halbwachs' och Simiands insatserhärvidlag fick bestående betydelse. Den förres massiva studier av hushållens budgetar blevmönsterbildande (se bl.a. avhandlingen, 1913), liksom den senares bruk av lönestatistik (sebl.a. avhandlingen från 1904 om kolgruvearbetarnas löner samt Le salaire, revolution socialeet la monnaie i tre band 1932; utdrag ur det sistnämnda verket finns tillgängliga i Simiand,1987, pp. 343-514).Kapitel!. Bakgrunden 97var således fråga om konvergerande och sammanflätade utvecklingslinjer:Å ena sidan utvecklade sociologerna survey-tekniker och statistiskaprocedurer som var empiristiskit såtillvida att "data" fick tala för sig själva, datasom utgjorde sammanfattande kvantitativa mått på isolerade aspekter av densociala världen. Därmed fö~svann de historiska sammanhangen ur sikte, liksomde komplicerade relationer som kan avtäckas med hjälp av etnografiskametoder. Empirismen avstod med andra ord från att studera det mesta av detsom durkheimianerna räknat till "det sociala". (Det är så jag här och ifortsättningen använder ordet "empiristisk" , icke att förväxla med "empirisk".Betraktad ur durkheimianernas synvinkel framstår empirismen som formalistisksnarare än ~mpirisk:. 9n:l Yi .me;d det senare attributet avser ett närgånget ochjämförelsevis förutsättningslöst studium av den sociala världen.)Å andra sidan hade administratörer, politiker och representanter förnäringslivet och fackföreningarna behov av detta slag av forskning, somavkastade resultat som harmonierade med epokens förhärskande administrativaplaneringsideologi. Sociologins bidrag ansågs ligga i dess förmåga att förutseoch lösa social kriser. Den ekonomiska vetenskapen tjänade som modell. USAframstod som en föregångsnation inte bara vad gällde modernsamhällsvetenskap, utan också i fråga om ekonomisk utveckling. MichaelPollak, som analyserat denna epok, talar om den nästan magiska roll somhänvisningarna till den amerikanska modellen spelade under slutet av femtioochbörjan av sextiotalet, som en garanti för såväl vetenskaplig som ekonomiskframgång .262Paul F. Lazarsfeld och dennes Bureau of Applied Social Research vidColumbia University framstod som en förebild. Det gällde kriterier förvetenskaplig kvalitet, men också hållningen till forskningens styrning,organisation och fmansiering, samt uppfattningen om sociologens bidrag tillsamhällsutvecklingen. Lazarsfeld-inspirationen erbjö~ näring för en sociologidär vetenskapligheten garanterades åv en bestämd formaliserad metodologi ochbestämda statistiska tekniker. Inom denna strömning kom sociologin attidentifieras med insamling, statistisk bearbetning och formaliserad presentationav data om kraftigt aggregerade populationer. Opinionsundersökningar,väljarundersökningar, konsumtionsvaneundersökningar etc bildade modell. Denlazarsfeldska sociologin, som exporterades till Frankrike liksom till så mångaandra europeiska ländeC263, var, för att låna Michael Pollaks karaktäristik, "en262 M. Pollak, 1976, pp. 108-110 et passim.26:f'Det var fråga om en målmedveten export av amerikanska metoder och arbetsformer:1961-1965 erhöll Maison des sciences de l'homme - den stiftelse i vars hus bl.a. Centre desociologie europeenne är inrymt - bidrag från Ford Foundation uppgående till en miljondollar (pollak, 1979, p. 57 not 62; för en undersökning av de amerikanska stiftelsernas