Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

136 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIså vill med dominerande positioner inom filosofins fält. Det innebär attreceptionen i ett land som Sverige, där det filosofiska fältet är synnerligenmarginellt i den intellektuella och akademiska världen, med nödvändighetinnefattar ett slags översättningsarbete. 48 Ett generellt problem, som gällerreceptionen av alla samhällsvetenskapliga forskningstraditioner som inte ärsärskilt bekanta inom den amerikanska inflytandesfären, är att det är svårt attöverskrida introduktionsgenren49 : när jag nu sitter här och fäster minaerfarenheter från arbetet med Bourdieus författarskap på papper, måste jagständigt bjuda motstånd mot frestelsen att fylla sida upp och sida ner med referatoch parafraser (vilket jag helst vill undvika, den typen av introduktioner brukarsom bekant fungera i stället för, snarare än som vägvisare tilloriginallitteraturen). Det är inte lätt att finna fram till ett skrivsätt, en stil ellerton som utan att vara arrogant ändå tillåter mig att så snart som möjligt kommatill skott och börja diskutera intressanta problem. Det är som om det svenskasamhällsvetenskapliga fältet funnes närvarande i arbetsrummet, som stodebakom axeln en frestare som lockar mig bort från den smala vägen. Särskiltkännbart är tvånget att forma framställningen till mer eller mindre förtäcktapolemiska utfall mot dominerande positioner inom svensk och nordamerikansksamhällsvetenskap. Att ge efter, att lovprisa Bourdieu och leta efter belägg förhur korkade andra är, det vill säga att göra just vad som förväntas av den somav fältet anvisats positionen "Bourdieuintroduktör", vore att försumma densnart upptäcker - de filosofiska traditionerna varit oundgängliga arbetsredskap, ett outtömligtförråd av tankefigurer och retoriska grepp. Vi får inte glömma att alla franska tänkare urBourdieus generation och med hans utbildningsbakgrund började sina banor med tungainvesteringar i den klassiska filosofin, i många fall i form av översättningar eller lärdakommentarer. Gilles De1euze har skrivit om Hume, Nietzsche, Kant, Bergson, Spinoza,Gueroult, Foucault, Leibniz och Fran