Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

220 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIutbildningssociologiska studier till en sådan läsning. Han hävdade där, med stödav eget och andras empiriska material, att studenternas sociala ursprung är denfaktor som (i jämförelse med kön, ålder och geografiskt ursprung) starkastdifferentierar bland studenternal60, den främsta determinanten till derasattityderl61, den enda determinant vars verkan sträcker sig till alla domäner ochalla nivåer av studenternas erfarenhetl62. Läsaren får onekligen intrycket attBourdieu var ute efter att isolera faktorerna och avgöra vilken av dem som"förklarar mest". Vissa inslag i de ungefär samtidiga statistiska studierna avmuseibesökare kan ge samma intryck. Ett sådant tillvägagångssätt skulle gå sticki stäv med metoden i Bourdieus senare arbeten, av vilka med önskvärd tyctiighetframgår att det sociala ursprunget, med faderns yrke och utbildning somindikator, förklarar så mycket inte för att detta ursprung skulle vara en "orsak",utan för att begreppet om socialt ursprung sammanför ett helt spektrum avsociala och kulturella bestämningar, vilkas verkningar måste redas ut.Kanske kan den ibland osofistikerade argumentationen i de tidiga studierna·förklaras av att de var just tidiga, att de konturer av skolans och kulturens plats idet samtida franska samhället som där tecknades senare skulle fyllas ut. Attframställningen var så starkt konturerad hade utan tvivel dessutom med detpolemiska syftet att göra. Studierna påbörjades för trettio år sedan. Dagensläsare, som kanske tycker att detta oupphörliga påvisande av det socialaursprungets betydelse är att slå in öppna dörrar, får inte glömma att vi harBourdieus och andras empiriska utbildningssociologiska arbete att tacka för attsådana samband i dag framstår som självklara. När Les heritiers publiceradestorde den rådande föreställningen ha varit att skolframgångar och förmåga atträtt uppskatta kulturskatterna berodde av personliga kvaliteter och god vilja ochinget annat. Faktum är att boken väckte stor förargelse - Bourdieu har berättatatt gamla vänner slutade hälsa på honom på gatan - och att den lästesuppmärksamt av de upproriska studenter som under senare häften av sextiotalettog strid med det traditionella universitetets värden.Dessutom framgår redan av de tidiga studierna att Bourdieu inte hade föravsikt att låta analysen stanna vid ett utpekande av socialt ursprung som enbakgrundsvariabel, att korreleras med exempelvis utbildningsval ellerutbildningsframgång. Han försökte förstå samspelet mellan socialt ochgeografiskt ursprung163 och vad det innebär att vara man eller kvinna i bestämdasociala situationer och inom bestämda sociala grupper. "Som många160 Les etudiants ... , 1964, pp. 10, 45f; Les henders, 1964, p. 24.161 Les hentiers, 1964, p. 80.162 Les etU{liants ... , 1964, p. 46; Les hentiers, 1964, p. 23.163 Jfr Les etudiants ... , 1964, p. 99; Les henders, 1964, pp. 14,42-43; "Les musees ... ",1964 , p. 27 not 3.Kapitel m. Nyckelbegreppen 221undersökningar visat, är det sociala ursprunget verksamt under helautbildningstiden och i synnerhet vid skolkarriärens stora brytpunkter [ ... ]. "164"Man får inte betrakta den sociala tillhörigheten som för~ta länken i en serie avkausala förbindelser, ty denna tillhörighet är fullständigt närvarande i var och enav de förmedlingar genom vilka den utövar sitt inflytande. Det är därför somman inte annat än som abstraktioner kan tala om exempelvis studenterna, ellerstudenterna som är arbetarsöner, eller (som den multivariata amilysen gör) omstUdenterna som är arbetarsöner och går på helklassisk linje [ ... ]. "165 Vidare ladehan vikt ·vid att de kulturella tillgångarna är rörliga och föränderliga, de avgörsinte en gång för alla när man fj:>ds in i en viss familj utan av den fortsattalivsbanan, och främst av banan genom utbildningssystemet. Till och med ettbarn som infinner sig tämligen kulturellt utblottat i skolan kan i extrema fall, omdet självt och familjen besitter särskilda egenskaper och om skolgångenutvecklas som "en obruten följd- av mirakler och ansträngningar" ta sig ur sittkulturella underläge. En sådan osannolik "kontinuerlig följd av framgångar(liksom folkskollärarens upprepade råd)" kan leda fram till gymnasiestudier ochännu längre. 166 Dessa konstateranden (som läsaren inte kan undgå att uppfattasom självbiografiska) illustrerar hur Bourdieu vägrade att betrakta socialtursprung som något slags lineär kausal determinant. För övrigt framgick av hanseget empiriska material att de elever med härkomst i de folkliga klasserna vilka(i likhet med Bourdieu själv),tagit sig in på den prestigeladdade motsvarighetentill svensk helklassisk gymnasielinje ofta presterade bättre studieresultat änmedelklasstudenterna, ett fenomen som Bourdieu förklarade med att de som nåttså långt inom utbildningssystemet utgör en extremt hårt gallrad grupp, iförhållande till sin ursprungsklass mycket mer selekterad änmedelklasstudenternal67.Varför fastnade Bourdieu så småningo~ för termen "kulturdIt kapital" somen betec;kning för det slags tillgångar, b~de nedärvda och förvärvade, vilkasöverföring och fördelning han studerade i sina tidiga utbildningssociologiskastudier? Som vi sett använde han fortfarande vid denna tid, mitten av sextiotalet,en mängd alternativa termer. Valet av huvudordet "kapital" kräver här ingenytterligare förklaring, vi har ordat nog därom. Att han valde attributet"kulturellt" torde sammanhänga med att han under loppet av sextiotalet kom attfastna för en snäv innebörd av termen "kultur". I sina tidigaste studier använder164 Les henders, 1964, p. 27.165 "Les etudiants ... ", 1965, p. 57.166 Les henders, 1964, p. 40.167 "Les etudiants ... ", 1965, p. 44; Les hentiers, 2 upp!. 1966, pp. 26 not 1, 174 (dessatextställen saknades i första upplagan).