Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

528 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI5. SOCIOLOGINS KONSTRUERADE OBJEKTVetenskaperna konstruerar sina objekt. Denna för den historiska epistemologinså centrala tes erhåller en speciell innebörd inom sociologin, en vetenskap somutforskar en domän, den sociala världen, där människor och institutioneroupphörligen frambringar "spontana" objekt som konkurrerar med sociologinsegna konstruktioner. Föremålen för fysikerns undersökningar är i detta avseendemer lätthanterliga. De gör sig åtminstone inga föreställningar om sig själva.Den sociolog som i likhet med Bourdieu lägger vikt vid konstruktionen avobjekten har därför att tampas med alldeles särskilda svårigheter. Enkonstso~iologi av Bourdieus snitt måste konstruera sina objekt (det konstnärligaproduktlOnsfåltet etc) i ständiga konfrontationer med förhärskande och fögasociologiska uppfattningar om konstverkets och det konstnärliga skapandetsväsen. En utbildningssociologi av Bourdieus snitt konstruerar sina objekt (socialoch kulturell reproduktion, utbildningsinstitutionernas fålt etc) i kamp medlärares, föräldrars och andras spontana föreställningar om utbildningensbetingelser (exempelvis uttryckta i termer av pedagogiska metoder, eller"begåvning" och "motivation"), administratörernas kategoriseringar("gymnasieelever", "SO-ämnen") och politikernas förkärlek för sådanafinalistiska förklaringar som härleder skolans funktion ur dess målsättningar.~ourdieus konstruktionistiska hållning innebär en vägran att låta sig pådyvlasobjekt som med hans egen terminologi är "prekonstruerade ", det vill sägaskapade på annat håll än i det vetenskapliga arbetet. Förbindelsen med den~istoriska epistemologin är uppenbar. Dessutom skall vi uppehålla oss vid någrahkheter och skillnader i förhållande till durkheimianernas epistemologi.5.1 Objektivitet som resultat av objektiveringsarbetetVetenskapernas konstruerade objekt är sannare, rikare, mer objektiva än de ierfarenheten omedelbart givna objekten. Så lärde den historiska epistemologinstick i stäv med den empiristiska vetenskapssyn enligt vilken objektiviteten 'garanteras av överensstämmelsen med observerade fakta. För Bourdieu liksomför den historiska epistemologin, är objektivitet ett resultat av ett bestä~t slag avvetenskapligt arbete, som Bourdieu brukar kalla "objektivering".V,i finner här återigen en förbindelse med durkheimianerna. Ett gott stycke påKapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen 529väg är Bourdieus "objektivering" helt enkelt en tillämpning av Durkheims förstaregel för den sociologiska metoden. Att behandla sociala fakta "som ting", attbetrakta dem "utifrån", att skala bort alla förutfattade ideer om deras mål,mening och värde - allt detta är just vad Bourdieus objektiveringsarbete syftartill. Sociologen måste göra sig kvitt vad Durkheim kallade prenotions, dvs.alltför tidigt formulerade uppfattningar, fördomar, förvetenskapliga begrepp.365Begreppet ungdomsbrottslighet kan tjäna som exempel. I en av sinaepistemologiska programuppsatser från 1968 nämnde Bourdieu att den sociologsom önskar göra problemet ungdomsbrottslighet till ett forskningsobjekt ärtvungen att analysera bl.a. de representationer av den sociala ordningen vilkaåterfinns hos grupper ~ poliser, jurister med flera - som har inflytande över huröverskridandet av sociala normer förstås och värderas.366 För Bourdieu ärarbetet med att konstruera ett vetenskapligt objekt oupplösligt förenat meduppgiften att kritisera de givna föreställningarna om fenomenet i fråga. Deegentliga sociologiska problemen är något helt annat än exempelvis de socialaproblem som formuleras i massmedierna eller av politiker eller administratörer:"Kritiken ingår som ett led i den vetenskapliga praktiken. De prekonstrueradeobjekten, det vill säga de ting som träder fram fixa och färdiga inför vetens~pen, de'sociala frågorna' (brottsligheten, kriminaliteten, fängelserna etc), år ofta dåligasociologiska objekt om man accepterar dem som sådana. Sociologin får kritisk verkanförst i den mån den är vetenskaplig, det vill säga i den mån den avslöjar något fördolt('det finns ingen vetenskap utom den om det fördolda', som Bachelard sagt). "367Kort sagt, sociologen får på inga villkor obesedda överta begrepp,kategoriseringsprinciper eller förklaringsmodeller som produceras inom densociala värld som han studerar .368 Ett av Bourdieus favoritexempel på hursociologins möjligheter förfuskas är opinionsundersökningar av den sort somövertar uppdragsgi~arnas frågeställningar. 369 För att välja ytterligare ett365 Se t.ex. Les regles ... , 1981 [1895], pp. 17f, 31ff.366 Structuralisme ... , 1968, p. 21. Några år senare publicerade en av Bourdieus lärjungar,Jean-Claude Chamboredon, en artikel i detta ämne, konstruktionen av ungdomsbrottslighetsom vetenskapligt objekt (Chamboredon, 1971),367 "Les intellectuels ... ", 1975, p. 26. .368 Bourdieus ståndpunkt kan förefalla en smula esoterisk, med tanke på den faktiska arbetsochförsöJjningssituationen för flertalet samhällsvetare. Dessa är (även i Frankrike) oftahänvisade till utredningsverksamhet av ett eller annat slag, och det kan som bekant varabekymmersamt att förena uppdragsforskning eller sektorsorg~iserad forskning med id~etom en autonom vetenskap. Här skall vi bara notera, att Bourdleu och hans medarbetare mtevarit främmande för utredningsuppdrag, utan tvärtom genom åren åtagit sig många sådana,som de genomfört utan att för den skull acceptera vardagstänkandets eller uppdragsgivarnasalla problemformuleringar, avgränsningar och klassificeringar. Deras samlade produktionpräglas aven anmärkningsvärd konsistens i fråga om begrepp och metoder.369 För att citera ur en av Bourdieus senaste attacker mot detta slags verksamhet:"Opinionsundersökningen svarar mot den gängse uppfattningen om vetenskapen: att