Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

342 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIgrundvalar som vid sekelskiftet utlösts av mängdteorins kris, det vill sägapåvisandet av paradoxer inom teorin för oändliga mängder. Vi möter således,återigen, påbudet att filosofin skall lära av vetenskaperna, inte omvänt.Den kantianska kunskapsteorin var också en av Bachelards skottavlor.Bachelards ideal, ovan diskuterat under rubriken "den tillämpaderationalismen", innebar ett nytt slag av dialektik mellan rationalism ochempirism. Hos Kant saknas en sådan dialektik: "Empirismen och rationalismenförblir [hos Kant] stående mot varandra utan att egentligen uppnå ett filosofisktsamarbete, utan att ömsesidigt berika varandra"I39, fastslog Bachelard i enuppsats om Einsteins relativitetsbegrepp. Filosofernas behandling av rummet ärett exempel på hur den fysikaliska vetenskapen lämnat den kantianska filosofinbakom sig: "Den tudelade filosofin om erfarenheten av rummet - den realistiskafilosofin och den kantianska - bör ersättas aven filosofi som på en och sammagång är experimentell och rationell. "140 Här talar Bachelard således, återigen,om den tillämpade rationalismen. Den rationalism han förespråkar är inte dennewtonska och kantianska erans rationalism141 - med den historiskaepistemologins mått framstår den kantianska kunskapsteorin snarare som enformalism, en art av sluten rationalism. Bachelard dömde ut möjligheten av "enrent formell andlig aktivitet" och ville i stället bereda utrymme åt "det polemiskaförnuftet, som av Kant givits en underordnad plats" 142.Innan vi för tillfället lämnar kantianismen bör poängteras att vi rört oss i ettfranskt diskussionssammanhang. Här kunde den historiska epistemologinsposition mejslas ut i polemik med diverse former av "intuitionism": Descartes'"intuition", det vill säga den omedelbarhet och ofelbarhet som utmärker det renatänkandet till skillnad från den sinnliga åskådningen, Kants "rena åskådning",Bergsons "intuition" eller Breuwers "intuitionistiska" tes om matematikensgrundvalar - allt lät sig klassificeras som "intuitionism" . Redan kutymen attöversätta tyskans Anschauung med franskans intuition underlättade en sådanPhilosophie mathematique, 1962, pp. 23-176); Cavailles hade redan i böljan av trettiotalet isamarbete med den tyska matematikern Emmy Noether sammanställt en utgåva avbrevväxlingen mellan två av upphovsmännen till denna strid, Georg Cantor och RichardDedekind (den tyskspråkiga utgåvan utkom i Paris 1937, en något utökad fransk översättningåterfinns i Philosophie mathematique, 1962, pp. 177-251).139 "La dialectique philosophique des notions de la relativite" [1949], L 'engagementrationaliste, 1972, p. 120.140 Op. cit., p. 123. Jfr La philosophie du non, 1981 [1940], p. 15: "Mellan de två polernarealism och klassisk kantism föds ett särdeles aktivt förmedlande epistemologiskt fält"; detvar i detta "epistemologiska fält" Bachelard önskade upprätta sin tillämpade rationalism.141 Karak;täriserad b1.a. i La philosophie du non, 1981 [1940], pp. 27-30.142 "La psycho1ogie de la raison" [1938], L'engagement rationaliste, 1972, pp. 27, 33.Kapitel IV. Den historiska epistemologin 343hopbuntning. 143 Om vi förflyttar oss till kantianismens hemland är förhållandenaannorlunda. Där återfinner vi bland vissa nykantianer ståndpunkter som är starktbesläktade med den historiska epistemologin. Det gäller särskilt förMarburgskolan: Hermann Cohens betoning av det rörliga och oavslutade hostänkandet, Paul Natorps försök att (inom ramen för Kants kunskapsteori) görarättvisa åt såväl den icke-euklidiska geometrin som relativitetsteorin, och såvidare. Bland marburgarna är det dock Ernst Cassirers författarskap somuppvisar de mest ~lående överensstämmelserna med den franska historiskaepistemologin. Hos -Cassirer finner vi ett konstruktionistiskt och relationistiskttänkande som ligger mycket nära den franska historiskaepistemologin. Vi finneri allt väsentligt samma sätt att tolka den nya fysikens betydelse förkunskapsteorin, en besläktad kritik av föråldrade filosofiska positioner somempirism och intuitionism och en enveten ambition att placera tänkandethistoriskt.Den franska historiska epistemologin var således en upprorsrörelse somdelvis motsvaras av den några decennier äldre tyska nykantianismen iMarburgskolans tappning. De två strömningarna representerade i mångaavseenden homologa positioner . Även somliga fiender, såsom Bergson och vissafranska nykantianer, var gemensamma. I Tyskland utgjorde kantianismen ibörjan av seklet närmast en allmännelig kyrka, som inrymde strömningar vilkasfranska motsvarigheter kunde framstå som anti-kantianska.2.1.3 Uppgörelsen med realism och empirismRealismenDen omedelbara realismen är den spontana kunskapsteori enligt vilken världenär beskaffad så som vi direkt uppfattar,den. Varje skolbok i filosofi serverar enuppsättning argument som skall visa att denna omedelbara eller naiva realism ärohållbar. Vi ser inte tärningens baksida, ändå vet vi att den finns där. Käppensom sticks ned i vattnet ser bruten ut men vi uppfattar den som rak.Skolböckerna brukar kontrastera den omedelbara realismens värld motnaturvetenskapens: stenen, som i förstone förefaller att vara en homogen,massiv, grå tingest, består ur vetenskapens perspektiv av molekyler och dessgråhet får tillskrivas vårt synsinne. Bachelards intresse var ett helt annat. Han143 Bachelard kallade den kantska åskådningen en "formell intuition" och den bergsonska en"realistisk intuition" ("La dialectique philosophique des notions de la relativite" [1949],L'engagement rationaliste, 1972, p. 126).