Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

474 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIKapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen475från sextiotalet. På så sätt kan vi göra oss en bild av behoven, och förstå varförjust Benzecris metoder i allmänhet och korrespondensanalysen i synnerhetkunde tillfredsställa dem. Syftet med den presentation av korrespondensanalysensom sedan följer är inte att diskutera den matematiska teorin eller tekniskafrågor. Min enda ambition är att skissera korrespondensanalysens egenart iförhållande till i vårt land mer bekanta anglosaxiska statistiska traditioner, samtatt beskriva hur korrespondensanalysen brukar användas i den sociologiskaforskningspraktiken. Därefter granskas förhållandet mellan Benzecris kunskapsochvetenskapsteoretiska ståndpunkter och det epistemologiska programmet.Slutsatsen blir att Benzecri, om vi fåster oss vid hans explicitaställningstaganden, inte bör räknas in i den epistemologiska traditionen. (Samtidigt är det uppenbart att de statistiska metoder och tekniker som utvecklatsav Benzecri och hans medarbetare är väl förenliga med en sociologiskforskningspraktik som inspirerats av det epistemologiska programmet. Däromhandlar några avslutande anmärkningar.I dag har Benzecris tradition i allmänhet och korrespondensanalysen isynnerhet vunnit stor utbredning bland franska samhällsvetare. När dessaanvänder ordet "faktoranalys" avser de ofta korrespondensanalys av Benzecrismärke, vilket kan vålla kommunikationsproblem. Korrespondensanalysen räknasi Frankrike som en variant av analyse factorielle men skall icke förväxlas medde i vårt land välbekanta anglosaxiska metoderna för factor analysis. Enanledning till att Bourdieus och hans medarbetares nyare empiriska arbeten,liksom mycken annan aktuell fransk kultursociologi som använder Benzecriinspireradstatistisk metodik, kan te sig svårtillgängliga för forskare som fostratsinom den anglosaxiska inflytandesfåren är att den franskakorrespondensanalysen först de allra senaste åren börjat uppmärksammas påallvar i den engelskspråkiga forskarvärlden.196Skälet till att jag här tänker ägna en del utrymme åt Benzecri-traditionen är attsvenska samhällsvetare, som ofta skolats i anglosaxisk kvantitativ metodik,kanske finner det svårt att bedöma de statistiska inslagen i Bourdieus och hansmedarbetares arbeten. Där finner vi sällan eller aldrig formaliseradeberäkningar av urvalsrepresentativitet, spridningsrnått eller sambandsmått, eller196 Det dröjde till 1984, två decennier efter det att Benzecri kläckt de grundläggande ideema,innan de första engelskspråkiga presentationerna i bokform av korrespondensanalysenpublicerades: M.J. Greenacre, 1984, samt en engelskspråkig version av L. Lebart, A.Morineau och N. Tabard, 1977. Den sistnämnda boken, utgiven 1984 av John Wiley & Sonsi New York, var rubricerad Multivariate Descriptive Statistical Analysis. CorrespondenceAnalysis and Related Techniques for Large Matrices och bar författamamnen Lebart,Morineau och Kenneth M. Warwick. När detta skrivs, 1990, harkorrespondensanalysmoduler införlivats med några av de större amerikanskastatistikprogrampaketen.formaliserade procedurer för hypotesprövning (av typ beräkning avsignifikansnivåer). På vad sätt tillfredsställs då kraven på stringens?En diskussion av Benzecri-traditionen kan ge svar på den frågan. Benzecrisoch hans efterföljares metoder och tekniker tillät forskaren att på ett syntetisktsätt göra sig tankar om - Benzecri talar gärna om "en kognitiv syntes" - en stormängd data, av disparat och ofta kvalitativ karaktär men relaterade till ettgemensamt objekt och samlade i en enda stor matris. Man är således mindreintresserad av att finna mått på isolerade korrelationer. Man försöker så långtsom möjligt undvika aprioriska antaganden om datas natur, såsom antagandenom fördelningsegenskaper, skalegenskaper, hierarkiska relationer etc. EnligtBenzecris egna strängtinduktionistiska ideal bör systemet av relationerframträda som en frukt av analysen (Bourdieu är mindre renlärig på denpunkten). Man strävar också efter att undvika aprioriska modeller, dvs.modeller som hämtats utifrån, t.ex. från sannolikhetsläran, utan samband medföreliggande data eller undersökningsområdet i fråga; därför avstår man frånbl.a. formaliserade procedurer för hypotesprövning.4.2.1 Om den bourdieuska sociologins krav på statistiska metoderFrån mitten av sjuttiotalet blev korrespondensanalysen ett viktigt redskap förBourdieu och hans medarbetare. Vi skall med utgångspunkt i Bourdieus tidigatexter närma oss ett svar på frågan varför just Benzecri-traditionen skulle visasig förenlig med hans ambitioner. Därmed bereder vi marken för den följandediskussionen av korrespondensanalysens särart.Allra först skall vi påminna oss om att samarbetet med statistiker var en viktigförutsättning när Bourdieus sociologi tog form. I det tidiga arbetet Travail ettravailleurs en Algerie från 1963 redovisades resultat från Bourdieus samarbetemed statistiker vid l'lnstitut de statistique i Alger (Alain Darbel, Jean-ClaudeRivet, Claude Seibel). Flera av dessa skulle senare besätta ledande positionervid INSEE i Paris (Institut National de la Statistique et des Etudes Economiques,den franska motsvarigheten till Statistiska centralbyrån).Särskilt Alain Darbel fick stor betydelse för det statistiska inslaget i Bourdieusprojekt under de följande åren.197 Darbel medverkade i de tidiga197 Bourdieus erkännsamhet framgår av att Algerie 60 (en förkortad version, publicerad påfranska 1977, av Bourdieus eget bidrag till Travail et travailleurs en Algerie) är tillägnadAlain Darbel. Enligt Jacques Lautman (1975, p. 419) var det Darbel som bar huvudansvaretför de statistiska bearbetningarna i Travail et travailleurs en Algerie, 1963. Darbel hade enutbildning som statistiker men erfor (alltjämt enligt Lautman) "tack vare Pierre Bourdieu" sin