Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

266 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIKapitel III. Nyckelbegreppen2673. FÄLTEtt socialt fålt i Bourdieus mening existerar när en avgränsad grupp människoroch institutioner strider om något som är gemensamt för dem. Tag det litterärafåltet som exempel. Inom detta fålt verkar författare, litteraturkritiker,redaktörer, litteraturvetare, förläggare, tidskriftsägare. Institutionerna kan varakulturtidskrifter, dagstidningarnas, radions och tevens kulturredaktioner , förlag,universitetens litteraturvetenskapliga institutioner, akademier och sällskap,Kulturrådet, Författarförbundet. Det gemensamma som står på spel ärdefinitionen på god litteratur och god litteraturkritik, rätten att skriva erkändlitteratur, auktoriteten att fålla omdömen om litterär kvalitet. Alla socialasammanhang är inte sociala fålt i Bourdieus mening. Ett socialt fåltkaraktäriseras av specialiserade agenter och institutioner, en specifik art avsymboliskt kapital som ligger till grund för trosföreställningarna inom fåltet,specifika investeringar (exempelvis investeringar i läsning), specifika insatser(ställningstaganden till stridsfrågor om litterär kvalitet) och specifika vinster(erkännande som författare eller litteraturkritiker). Den som skriverjulklappsverser träder inte därmed in på det litterära fåltet.Vi kan således ge följande minidefinition: med socialt fålt avses ett system avrelationer mellan positioner besatta av specialiserade agenter och institutionersom strider om något för dem gemensamt.3.1 Fältbegreppet som redskapBourdieu och hans medarbetare och lärjungar har sedan mitten av sjuttiotaletpublicerat ett stort antal empiriska studier av sociala fålt i Frankrike: av detekonomiska maktfåltet299 (en studie av drygt tvåhundra ledare för de störstafranska företagen och bankerna), det religiösa maktfåltet300 (entotalundersökning av samtliga franska biskopar), de parisiskauniversitetsprofessorernas konkurrensfålt301 (dvs. Bourdieus eget fålt), politikens299 "Le patronat", 1978; La noblesse d'Btat, 1989, särsk. fjärde delens första kapitel, pp.373ff, samt appendixen pp. 487-510.300 "La sainte famille ... ", 1982.301 Homo academicus, 1984.fåltJ02, juridikens303 , idrottens304, filosofernas305, författarnas306 ,kulturtidskrifternas307, modeskaparnas308 och så vidare.Vi kan inte hoppas på någon uttömmande lexikalisk definition av begreppetfålt. Fältbegreppet är ett verktyg som får mening genom att användas iundersökningar. En undersökning av ett fålt i Bourdieus mening innebär attkonstruera det system av relationer som förbinder positionerna, att särskilja dedominerande och dominerade positionerna, att urskilja de tillgångar som ärknutna till olika positioner, att kartlägga de typer av investeringar och insatsersom avkrävs agenterna och de typer av strategier och banor som står dem tillbuds, att undersöka agenternas system av dispositioner, att fastställa det aktuellafåltets relationer till andra fålt, och så vidare. I likhet med så många andra blandBourdieus begrepp är fåltbegreppet ett "öppet" begrepp, närmast ettforskningsprogram.Ett fålt uppstår grovt sagt där människor strider om symboliska ellermateriella tillgångar som är gemensamma för dem och bara för dem.Annorlunda uttryckt: vi har att göra med ett fålt blott om en tillräcklig grad avautonomi föreligger. Noga taget kan viofta först efter en genomförd preliminärundersökning veta om den domän vi valt att studera är att betrakta som ett(relativt autonomt) fålt eller ej. I Belgien, Schweiz och Canada existerar enfranskspråkig litteratur. Betyder det att här finns litterära fålt? N ej, svararBourdieu. Visserligen finns författare, förlag, tidskrifter, teatrar, men ingaerkända konsekrationsinstanser. En författare kan vara tvingad att först vinnaerkännande i Paris innan han räknas som stor på hemmaplan. De inhemskaförfattarna har två strategier att välja på: att identifiera sig med dendominerande litteraturen, det vill säga underkasta sig lagarna för det litterärafåltet i Frankrike, eller att förlita sig på en inhemsk marknad och åberopa dennationella identiteten (Bourdieu tillfogar att den förstnämnda strategin tar över itakt med att utsikterna krymper att d,en sistnämnda skall leda till framgång) .309302 Actes de la recherche en sciences. sociales, nO 36/37 och nO 38, 1981, nO 71/72 och nO73, 1988.303 Actes de la recherche en sciences sociales, nO 64, 1~86, nO 76/77 och nO 78 1989.304 Actes de la recherche en sciences sociales, nO 79 och nO 80, 1989.305 L-L. Fabiani, 1988; L. Pinto, 1987.306 Se t.ex. A. Viala, 1985, en studie av de institutionella och sociala villkoren föruppkomsten av det allra första "litterära fåltet" i början av 1600-talet, eller ChristopheCharles (1977 och 1990) studie av hur ett nytt slag av litterärt eller intellektuellt fålt (liksomsjälva kategorin "intellektuell" i modem mening) skapades i Frankrike vid sekelskiftet isamband med Dreyfus-affåren.307 L. Pinto, 1984, A. Boschetti, 1985, och Niilo Kauppi, 1990, är tre monografier sombehandlar tidskrifterna Le nouvelle observateur, Les temps modernes resp. Tel Quel.308 "Le couturier ... ", 1975.309 Se Bourdieus lilla text, "Existe-t-il une litrerature beIge?", 1985, som inte är någon