11.07.2015 Views

Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

354 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIsom berövas irrealitetsfunktion<strong>en</strong> blir lika neurotisk som d<strong>en</strong> som berövasrealitets funktion<strong>en</strong>. "197 För att tala om d<strong>en</strong>na oundgängliga irreella funktionhänvisade Bachelard i många sammanhang till drömm<strong>en</strong>, dagdrömm<strong>en</strong> lik<strong>av</strong>älsom rationalism<strong>en</strong>s absoluta motpol, nattdrömm<strong>en</strong>l98.Vi har redan mött ett exempel på hur ett tänkande med intellektualistiskaambitioner - exemplet var psykoanalytikern, han som tänker mycket m<strong>en</strong> "intedrömmer tillräckligt" 199 - kan stänga väg<strong>en</strong> till <strong>en</strong> förståel<strong>se</strong> <strong>av</strong> de poetiskabildernas eg<strong>en</strong>art. I nästa <strong>av</strong>snitt skall vi diskutera omvändning<strong>en</strong>: hurinbillningskraft<strong>en</strong> och dess bilder kan fjättra vet<strong>en</strong>skap<strong>en</strong>.2.2.2 De fördärvliga analogiernaÄv<strong>en</strong> sin epistemologiska metod g<strong>av</strong> Bachelard beteckningarna "psykoanalys"och "f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>ologi". Han var intres<strong>se</strong>rad <strong>av</strong> att p<strong>en</strong>etrera eg<strong>en</strong>art<strong>en</strong> hos detvet<strong>en</strong>skapliga tänkandet. Ett fruktbärande vet<strong>en</strong>skapligt tänkande förutsätter <strong>en</strong>brytning med det spontana, vardagliga tänkande som bland annat kännetecknas<strong>av</strong><strong>en</strong> förkärlek för metaforer.Bachelards förmodlig<strong>en</strong> mest lästa epistemologiska arbete, La fonnation de .l'esprit sci<strong>en</strong>tifique, innehåller <strong>en</strong> provkarta över de bilder200 <strong>av</strong> värld<strong>en</strong> ochmateri<strong>en</strong> som innan d<strong>en</strong> eg<strong>en</strong>tliga naturvet<strong>en</strong>skap<strong>en</strong>s g<strong>en</strong>ombrott väglett lärdemän, naturforskare, filosofer, alkemister och andra; flertalet exempel ärhämtade från sjuttonhundratalet, ett <strong>se</strong>kel som <strong>en</strong>ligt Bachelards kronologialltjämt präglades <strong>av</strong> förvet<strong>en</strong>skapligt tänkande201. Vid d<strong>en</strong>na tid flödadebilderna: ett ämne som äger förmågan att för<strong>en</strong>a sig med ett annat liknades vid<strong>en</strong> absorberande tvättsvamp, <strong>en</strong> elektricitetsmaskins funktion förklarades g<strong>en</strong>omjämförels<strong>en</strong> med <strong>en</strong> vatt<strong>en</strong>pump, åskans och blixt<strong>en</strong>s f<strong>en</strong>om<strong>en</strong> förklarades medhänvisning till kanon<strong>en</strong> och krutet, och så vidare.202De bilder det är fråga om är således metaforer, analogier och i någon m<strong>en</strong>ing197 L 'air et les songes, 1943, p. 14.198 "Nattmänniskan" är motpol<strong>en</strong> till rationalist<strong>en</strong>, som söker klarhet ("De la nature dur~tion~isme:' [1950], L :<strong>en</strong>gagem<strong>en</strong>! rationaliste, 1972, pp. 47, 51). Nätterna har ing<strong>en</strong>hlstona och mg<strong>en</strong> framtid (La poeuque de la reverie, 1986 [1960], p. 124). "Nattdrömm<strong>en</strong> är<strong>en</strong> dröm utan drömmare", "utan subjekt"; om man vill tala om ett nattdrömm<strong>en</strong>s cogito så ärdet inte fråga om ett "subjekt" (op. cit., pp. 20, 126 och 127).'199 La poetique de la reverie, 1986 [1960], p. 128.200 S<strong>en</strong>are kallade Bachelard detta tillvägagångssätt "de överdrivna bildernaspsykoanalysmetod" (Le materialisme rationnel, 1980 [1953], p. 67).201 Bachelard ville förlägga tidpunkt<strong>en</strong> för övergång<strong>en</strong> mellan det förvet<strong>en</strong>skapliga och deteg<strong>en</strong>tliga ~et<strong>en</strong>skapliga skedet till slutet <strong>av</strong> sjuttonhundratalet (La formation de l' espritsci<strong>en</strong>tijique, 1980 [1938], p. 7).202 Laformation de ['esprit sci<strong>en</strong>tijique, 1980 [1938], kapitel IV, pp. 73-79.Kapitel IV. D<strong>en</strong> historiska epistemologin 355<strong>av</strong>bildande modeller.203 I arbetet om d<strong>en</strong> moderna kemins pluralism (1932) skrevBachelard: "Man måste förstöra de ursprungliga analogierna " 204. I Lafonnationde l'esprit sci<strong>en</strong>tifique (1938) slog han fast att man för att kunna g<strong>en</strong>omföramatematiska konstruktioner måste vara ikonoklast.z05 I <strong>en</strong> debatt hos det franskafilosofisamfundet 1950 förklarade han att bilderna, som utgör <strong>en</strong> realitet idrömmarna eller i poesin, eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> inte låter sig konstrueras <strong>av</strong> and<strong>en</strong>206; förvet<strong>en</strong>skap<strong>en</strong>, and<strong>en</strong>s konstruktiva verksamhet, utgör de omedelbara bildernahinder. I <strong>en</strong> föreläsning i Palais de la Decouverte året därpå ställde han motvarandra d<strong>en</strong> naturliga nyfik<strong>en</strong>het<strong>en</strong> "som vill <strong>se</strong>" och d<strong>en</strong> vet<strong>en</strong>skapliganyfik<strong>en</strong>het<strong>en</strong> "som vill förstå" .207Redan i <strong>av</strong>handling<strong>en</strong> Essai från 1928 fanns några resonemang om de riskablabilderna. När matematikern säger något i stil med att <strong>en</strong> rät linje innehåller tvåpunkter, är ord<strong>en</strong> "punkt" och "rät linje" bilder, ja till och med ordet"innehåller" är <strong>en</strong> bild.208 Äv<strong>en</strong> "de mest geometriska andar" ( det vill säga demest string<strong>en</strong>ta vet<strong>en</strong>skapsmänn<strong>en</strong>) kan råka ut för att bilderna bemäktigar sigbegrepp<strong>en</strong>.209 De metaforer som används inom mikrofysik<strong>en</strong> är, skrev Bachelardi Essai, "fortfarande nedtyngda <strong>av</strong> primitiv materia "210.Ett i Bachelards författarskap återkommande exempel (som dock inte förekomi Essai211 ) på sådana fördärvliga metaforer är de bildliga framställningarna <strong>av</strong>atomer och elem<strong>en</strong>tarpartiklar som små kroppar. <strong>Detta</strong> sätt att använda bilderna<strong>av</strong> "kroppar", "stötar" etc, som i Bachelard samtid alltjämt odlades <strong>av</strong> blandandra <strong>en</strong> <strong>av</strong> hans vet<strong>en</strong>skapsfilosofiska huvudmotståndare, Emile Meyerson212 ,203 Med <strong>av</strong>bildande modeller <strong>av</strong><strong>se</strong>r jag här modeller <strong>av</strong> de slag som äv<strong>en</strong> brukar kallas"analoga", <strong>av</strong> typ<strong>en</strong> träkulor som repres<strong>en</strong>terar <strong>en</strong> molekyl. Det var det slaget <strong>av</strong> modellersom var föremål för Bachelards misstro. Däremot är åtskilliga <strong>av</strong> de modeller som inomannan vet<strong>en</strong>skapsfilosofi kallas "abstrakta" fullt för<strong>en</strong>liga med d<strong>en</strong> historiska epistemologinsprogram. .204 Le pluralisme coMr<strong>en</strong>t de la chimie moderne, 1973 [1932], p. 29.205 Laformation de l'esprit sci<strong>en</strong>tijique, 1980 [1938], p. 77. Det ikonoklastiska temat ärc<strong>en</strong>tralt äv<strong>en</strong> för andra företrädare för d<strong>en</strong> historiska epistemologin, liksom för föregångarna,i synnerhet Pierre Duhem. Georges Canguilhem hänvisar exempelvis till Duhems uppfattningatt Maxwell aldrig kunnat skapa sin teori om han inte gjort sig kvitt varje modell. (G.Canguilhem, Etudes d'histoire et de philosophie des sci<strong>en</strong>ces, 1983 [1968], p. 305; med"modell" <strong>av</strong><strong>se</strong>s i sammanhanget analog modell.) I det följande uppehåller vi oss dock främstvid Bachelard.206 "De la nature du rationalisme" [1950], L'<strong>en</strong>gagem<strong>en</strong>t rationaliste, 1972, p. 70.207 "L'actualite de l'histoire des sci<strong>en</strong>ces" [1951], L'<strong>en</strong>gagem<strong>en</strong>t rationaliste, 1972, p. 137.208 Essai, 1987 [1928], pp. 180f.209 Op. cit., p. 23.210 Op. cit., pp. 108f.211 I Essai hade Bachelard upp<strong>en</strong>barlig<strong>en</strong> ännu inte utvecklat sin kritik <strong>av</strong> d<strong>en</strong> bohrskaatommodell<strong>en</strong>, jfr pp.5lf.212 För Bachelards kritik <strong>av</strong> Meyerson, <strong>se</strong> t. ex. L' activite rationaliste de la physique

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!