Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

462 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIKapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen 4634. RELATIONISMENI kapitel III mötte vi många exempel på Bourdieus förkärlek för att betonarelationer framför de element som är relaterade till varandra. Hans ståndpunkt,som vi här skall kalla relationism, innebär kort sagt att väsentliga egenskaperhos vart och ett av elementen är beroende av detta elements placering iförhållande till de övriga elementen, eller för att vara mer precis: av dess (placering inom hela systemet av relationer mellan element. Bourdieusnyckelbegrepp är utpräglat relationella. Ett visst innehav av symboliskt kapitaldefinieras inte av immanenta egenskaper hos tillgångarna i fråga, utan av att detexisterar en relation till sociala grupper som är benägna att värdesätta just dessatillgångar. En viss habitus får sin mening och sina effekter inom ramen för ettsystem av relationer mellan olika gruppers habitus. Ett fålt i Bourdieus meningär per definition ett system av relationer mellan positioner.Tonvikten vid system av relationer har givetvis mycket gemensamt medstrukturalismen, men det finns skillnader i jämförelse med strukturalismenshuvudfåra som gör att Bourdieu kanske hellre bör kallas relationist änstrukturalist. Han har inte på samma sätt favoriserat strukturer uppbyggda avbipolära relationer. Han har ofta kritiserat strukturalisternas tendens att betraktastrukturerna som självtillräckliga. Han har varit jämförelsevis mer öppen förgenetiska och historiska förklaringar. Han har med sitt habitusbegrepp berettutrymme för studiet av människors aktiva förmåga att handla. Därför förefallerdet rimligt att, som Bourdieu själv ofta gjorti55, uppmärksamma släktskapen medtraditioner som föregick strukturalismen, nämligen naturvetenskapsfilosofin avframför allt den historiska epistemologins eller Cassirers märke.Naturvetenskaperna har, enligt Bourdieus uppfattning, gått i täten när det gälleratt göra rättvisa åt relationernas primat - ja, den moderna matematiken ochfysiken hade aldrig kunnat utvecklas om man inte givit företräde åt relationernaframför substanserna, konstaterade Bourdieu i en intervju 1983 med en155 Jfr följande tillbakablick, daterad i mitten av åttiotalet: "I en artikel skriven dåstrukturalismen stod på sin höjdpunkt försökte jag frilägga betingelserna för att inomsamhällsvetenskaperna tillämpa det relationella sätt att tänka som gjort sig gällande inomnaturvetenskaperna och som, eftersom man inte klart tänkt igenom dess principer, efter handuppträdde deformerat, förvrängt eller perverterat inom olika former av strukturalism." (Lesconcepts ... , 1985, p. 5 not 2; eng. övers "The Genesis ... ", 1985, p. 16 not 6. Denapostroferade artikeln är Structuralisme ... , 1968.)hänvisning till Cassirers historieskrivning. 156Oavsett varifrån Bourdieu hämtat sin inspiration är det lätt att finna ettrelationistiskt sätt att tänka redan i hans tidiga arbeten. I den allra förstaskriften, Sociologie de I'Algerie från 1958, nämndes att varje element i ett starktintegrerat samhälle blott kan förstås med hänvisning till alla andra element.157 Idessa nordafrikanska samhällen "finns det inga slutna och avskilda världar,ingen grupp som är så isolerad och inkrökt i sig själv att den inte tänker på ellervärderar sig själv med hänvisning till främmande modeller. Därför söker ochkonstituerar varje grupp sin identitet i skillnaden"158. En enskild stam blirmedveten om sin egen särskilda identitet blott via motsättningen till andrajämförbara grupperI59, och stammens geografiska territorium definieras irelation till grannstammarnas jordinnehav160. I andra upplagan av samma boknämndes att varje form av religiositet definierar sig med hänvisning till andraformer av religiositeU61 ~I de tidiga kultursociologiska texterna fi~ gott om exempel på hur Bourdieulade tonvikt vid relationerna. Boken om fotografiets sociala användningarinleddes med en diskussion om konstarternas hierarki162. En sociologisk analysav fotografiet förutsätter, menade här Bourdieu, att man tar hänsyn till attfotograferandet är lågt placerat i systemet av hierarkiska relationer mellankonstnärliga praktiker. Fotografiet är en icke - eller var när boken skrevs enännu icke - konsekrerad konstarU63 (Ur detta perspektiv var det givetvistacksamt för Bourdieu och hans medarbetare att ägna sina första storakultursociologiska studier åt två slag av kulturella praktiker som representeradetoppen och botten på denna sociala värdeskala: att besöka de renommerademuseernas konstsamlingar respektive att knäppa semesterbilder.) Även i en radandra avseenden anlade Bourdieu ett relationistiskt perspektiv påfotograferandets praktiker. Han noter~de att varje social grupp synes blimedveten om sina normer genom at~ sätta dem i relation till andra gruppersnormer.164 Den mening som människor tillskriver fotograferandet är i grundenen relativ mening, karaktäriserad av motsättningen till andras bruk avfotografier - som exempel nämnde Bourdieu att överklassen, i synnerhet i Paris,156 "Reperes" , 1987, p. 53 (i det opublicerade manuskriptet nämndes i samma sammanhangäven Bachelard).157 Sociologie de l'AIgerie, 1958, p. 80.158 Op. cit., p. 10.159 Op. cit., p. 84.160 Op. cit., p. 76.161 Sociologie de I'AIgerie, 2 upp!. 1961, p. 101.162 Un art moyen, 1965, p. 17.163 Op. cit., pp. 73, 95f.164 Op. cit., p. 67 not 42.