Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

536 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIoch samhälls filosofisk natur som är främmande för sociologin. Inte hellerempiristiska definitioner av samhällsklasserna med hjälp av mått på utbildning,yrkesbefattning och inkomst kunde i längden tillfredsställa Bourdieus syften.Med början under sjuttiotalet har han utmejslat två åtskilda klassbegrepp, för detförsta de konstruerade klasserna, definierade av sitt kapitalinnehav och av sinarelationer till de övriga klasserna, och för det andra de empiriskt existerandeeller mobiliserade klasserna, som är förmögna till samfällt kollektivt handlande.Bourdieus distinktion mellan den konstruerade klassen och den mobiliseradeeller empiriska klassen uppvisar en viss ytlig likhet med den marxistiskaåtskillnaden mellan die Klasse an sich och die Klasse jUr sich. Närmare bestämtär en konstruerad klass"en samling agenter som intar likartade positioner [i det sociala rummet}, ärunderkastade likartade betingelser och betingade på likartat sätt och därför har allachanser att äga likartade dispositioner och intressen, och därmed att produceralikartade praktiker och ställningstaganden. Denna klass på pappret har det slagsteoretisk existens som tillkommer teorier: eftersom den är resultatet aven förklarandeklassificering, helt i linje med zoologernas eller botanikernas, tillåter den att manförklarar och förutser praktiker och egenskaper hos de klassificerade tingen [ ... ]. "389En "konstruerad" eller "objektiv" klass är således ett konstruerat objekt medvars hjälp sociologen studerar ett antal människor som lever under liknandebetingelser och besitter liknande tillgångar och egenskaper. La distinction, 1979,var ett stort anlagt försök att ringa in de konstruerade klasserna ochklassfraktionerna i sextio- och sjuttotalens franska samhälle, eller mer precist:att kartlägga den fördelning av tillgångar och egenskaper som definierar dessakonstruerade klasser. Detta syfte undgick många läsare, som tog för givet attförfattaren var ute efter att åstadkomma en empirisk klassanalys, i betydelsen enkartläggning av de faktiska, existerande klasserna.390 I själva verket lämnadeBourdieu i stort sett den senare frågan därhän i den nämnda boken.391 Ur hans389 "Espace social ... ", 1984, p. 4.390 Det är en smula paradoxalt att Bourdieus antirealistiska och antisubstantialistiska budskapså ofta, åtminstone av läsare som fostrats i andra epistemologiska traditioner, tolkats på raktmotsatt sätt, som uttryck för realistiska och substantialistiska doktriner. Kanske varförfattaren inte utan skuld till att La distinction kunde läsas stick i stäv med hans egnaintentioner, men han försökte ändå här och var klargöra sin ståndpunkt: "Den objektivaklassen fär inte förväxlas med den mobiliserade klassen. Den senare är den helhet av agentersom, på grundval av de homogena objektiverade eller förkroppsligade egenskaper vilkadefinierar den objektiva klassen, sammanföres i en kamp som syftar till att bevara ellerförändra de objektiverade tillgångarnas fördelningsstruktur. " (La distinction, 1979, p. 113 not6)391 Om Bourdieus syn på sambanden mellan konstruerade eller objektiva klasser och reelltexisterande eller mobiliserade klasser, se särskilt två föreläsningar från mitten av åttiotalet iartikelform tillgängliga som den nyss citerade "Espace social et genese des «classes»" 1984samt "Espace social et pouvoir symbolique", 1987 (särsk. pp. 152ff). I båda ' ,Kapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen 537perspektiv vore det ett otillåtligt realistiskt och substantialistiskt antagande attförutsätta att samhällsklasserna i sig äger något slags natur som låter sig sättaspå formel. Arbetet med att konstruera systemet av relationer mellan "objektiva"klasser, en uppgift som Bourdieu försökte sig på i La distinction, ger sociologenmöjlighet att bedöma sannolikheten för var skiljelinjerna mellan empiriskaklasser kan komma att gå: eftersom företagsledare och arbetare har så olikartadeekonomiska och kulturella tillgångar och befinner sig långt från varandra i detsociala rummet är det osannolikt att de kommer att hamna i samma empiriskaklass392. En empiriskt existerande klass, dvs. en klass som verkligen är en gruppmed förmåga att handla samfällt, föreligger inte bara för att sociologen fastslagitatt en skara individer lever under likartade betingelser och förfogar överlikartade tillgångar. En förutsättning för att en empirisk klass skall uppstå är attdet finns representanter, talesmän, politiker som markerar dess enhet,formulerar dess krav och anför dess kamp.393 Dessutom måste den historiskasituationen möjliggöra en sådan mobilisering.På liknande sätt har Bourdieu laborerat med ett otal andra konstrueradeobjekt: de konstruerade levnadsbanorna (jfr inledningen till detta kapitel), detkonstruerade rum av livsstilar som ägnades så stort utrymme i "L'anatomie dugout" och La distinction, de konstruerade individer som figurerade i Homoacademicus etc.I den sistnämnda boken var Bourdieu osedvanligt noga med att tydliggöra sinkonstruktionistiska metod. Redan på första kapitlets första sida inskärpte han attde konstruerade individerna inte får förväxlas med "de konkreta individerna",universitetsprofessorerna av kött och blod. Den konstruerade individen"existerar som sådan blott i det teoretiska rummet av identitets- ochåtskillnadsrelationer [ ... ]"394. Den undersökning som redovisades i Homoacademicus var ett tydligt exempel på Bourdieus speciella sätt att konstruerasociologiska objekt. Han samlade in ~n mängd information om professorerna,konstruerade med hjälp därav rum som definierades av likheter och skillnaderdem emellan, och kunde till sist peka ut de "konstruerade" eller "epistemiska"framställningarna framhävde Bourdieu skillnaderna mellan sin egen epistemologi och den somligger till grund för det traditionella marxistiska klassbegreppet.392 "Espace social ... ", 1984, p. 4. Det är dock, tillfogade Bourdieu, tänkbart att människor ivissa situationer, exempelvis i sam,band med en internationell kris, formerar sig på grundvalav nationell eller etnisk tillhörighet.393 Den läsare som är intresserad av Bourdieus och hans medarbetares studier av hur reelltexisterande eller mobiliserade klasser uppstår och fungerar, bör ta del av derasundersökningar av talesmännens och politikerna verksamhet. Se exempelvis ett antal nummerav Actes de la recherche en sciences sociales som behandlat politikens fålt: nO 36-37, 1981;nO 38, 1981; nO 52-53, 1984; nO 71-72, 1988; nO 73, 1988; nO 85, 1990.394 Homo academicus, 1984, p. 11.