Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

68 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIöverordnad etnologinl46.Även om den franska etnologins emancipation fortskridit sedan dess, är ändåden nära knytningen mellan etnologi och sociologi ett arv som sentidasamhällsvetare, som i dag Bourdieu, kunnat anknyta till.2.2.5 PsykologinDurkheims kamp mot psykologiska förklaringsmodeller är välbekant. Mindrekänt var - innan Paul Lapies korrespondens med Celestin Bougleoffentliggjordes i slutet av 1970-talet - att frågan om sociologins förhållande tillpsykologin var så omstridd och syntes så oavgjord även inom den trånga kretsav rekryter som Durkheim samlade kring sig inför sjösättningen av L 'Anneesociologique-projektet. Lapie och Bougle förespråkade en starkare länkning avsociologin till psykologin. I Lapies brev till Bougle från denna periodförekommer tidstypiska formuleringar som snarare leder tankarna till GabrielTardes än till Durkheims sociologi: "ett socialt faktum är ett psykologisktfaktum" (30 januari 1895), "sociala fakta har psykologiska orsaker" (18 februari1895).147 Durkheim tycks i denna diskussion ha anslagit ett försonligt tonfall.Han gav, om vi får tro Lapies avskrift (originalbrevet har gått förloratI48),följande skriftliga svar på Lapies betänkligheter: "jag ser i sociologin intet annatän en psykologi, men en psykologi sui generis"149 (Durkheim citerad av Lapie iden senares brev till Bougle, 24 mars 1897). .Vad menar Durkheim här med tillägget sui generi$ (i sin art)? Svaret på denfrågan finner vi på många håll i Durkheims författarskap, och även i Durkheimsbrev till Bougle den 14 december 1895: "sociologin [ ... ] är en psykologi, menskild från den individuella psykologin. Jag har aldrig tänkt annorlunda. Jag hardefinierat handlingarnas och representationernas sociala fakta, men sui generis; ,jag har sagt att den sociala varelsen är en psykisk individ men av nytt slag [ ... ].När detta är fastlagt, drar jag slutsatsen att man inte har rätt att behandla denkollektiva psykologin som en förlängning, en utvidgning, en ny illustration tillden individuella psykologin. "ISO Följande år, 1898, publicerar Durkheim i Revue146 V. Karady, 1988, p. 32 not 30.147 P. Lapie, 1979, pp. 34 och 35. För övrigt gav Bougle, som Paul W. Vogt (1979, p. 125not 11) noterat, uttryck för en mycket positiv uppskattning av Tardes sociologi.148 Durkheims korrespondens med Lapie förstördes under andra världskriget, enligt enredaktionell kommentar (sannolikt av Philippe Besnards hand) i Revuejranfaise desociologie, vol. XX, nO 1, 1979, p. 119.149 P. Lapie, 1979, p. 37.ISO Brevet publicerades i Revuejranfaise de sociologie, vol. XVII, nO 2, 1976; citatet från p.166. Om Durkheims och Bougles meningsskiljaktigheter i fråga om relationen mellanKapitel L Bakgrunden 69de metaphysique f t de mo~ale programartikeln "Representations individuelles etrepresentations collectives" , där uttrycket sui generis förekommer inte mindreän åtta gånger. Här klargör Durkheim att han med "psykologi" kort och gottavser individuell psykologiI51 , att det-är felaktigt att tro att sociologin enbart ärtillämpad psykologi i denna meningm , och att en sådan felaktig individualistisksociologi begår misstaget att förklara det komplexa genom det enkla, det högregenom det lägre, det hela med delenls3 . Sociologin är relativt oberoende avpsykologinls4, ty de kollektiva representationerna är av annan ordning än de-individuella. Samma ståndpunkt fick Durkheim ofta anledning att redovisaoffentligt, inte minst i polemik med 'Gabriel Tardes psykologiserandesociologiI55 •Man finner lätt liknande uttalanden om de sociala fenomenens radikalt egnakaraktär, deras sui generis-karaktär, på många håll i Durkheims författarskap.Redan i installationsföreläsningen när han 1887 tillträdde tjänsten i Bordeauxklargjorde han att samhälleliga fenomen "förvisso ytterst är rotade i individensmedvetande. Men för den skull är det kollektiva livet ingen uppförstorad bild avdet individuella livet. Det kollektiva livet uppvisar egenskaper sui generis, somicke kan förutses enbart med hjälp av psykologins induktioner. "156 Durkheimstanke varieras av hans disciplar: "Mellan en isolerad individs ideer ochhandlingar å ena sidan och de kollektiva manifestationerna å den andra existeraren sådan avgrund att de senare måste tillskrivas en ny natur, med krafter suigeneris; i annat fall förblir de oförståeliga" IS7, skrev Fauconnet och Mauss iordboksartikeln "Sociologie" från 1901.Durkheim tvingades ägna mycken möda åt att avgränsa sociologin frånpsykologin i egentlig mening, i förordet till andra upplagan av Les reglesdefinierad som "vetenskapen om den mentale individen"ls8 och isociologi och psykologi, jfr W.P. Vogt, 1979, pp. 127-129 ..ISI Durkheim, Sociologie et philosophie, '1924, p. 47 not 1.IS2 Durkheim, op. cit., p. 47.IS3 Durkheim, op. cit., p. 41.IS4 Durkheim, op. cit., p. 2.ISS Se t.ex. Durkheims svar 1901 på Tardes kritik i RevUe philosophique: "Om M. Tarde medsitt en smula vaga uttryck ['den psykologiska uppfattningen om sociala fakta'] avser attbeteckna den teoricenligt vilken de sociala fakta omedelbart låter sig förklaras av detindividuella medvetandets tillstånd, så vidhåller jag att inte en enda rad jag skrivit kanuppfattas på så sätt. [---l Om M. Tarde blott vill sä~a att det so~iala li."e~ f?r mi~. är e~system av representationer, av mentala tillstånd, så ar d~tta faktiskt mm aslkt, mark välförutsatt att dessa representationer är sui generis, till sin natur skilda från dem somkonstituerar individens mentala liv och underkastade egna lagar vilka inte kan förutses avindividualpykologin." (Durkheim: Textes, 1, 1975, p. 52)IS6 Durkheim, 1987 [1970], p. 86.IS7 Fauconnet och Mauss, 1969, p. 143.IS8 Durkheim, Les regles ... , 1981, p. xvii.