11.07.2015 Views

Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

498 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGImaterialet vara så "uttömmande"268 som möjligt, dvs. alla situationer elleraspekter som berör ett givet f<strong>en</strong>om<strong>en</strong> bör finnas repres<strong>en</strong>terade; om man så villett repres<strong>en</strong>tativitetskriterium, m<strong>en</strong> då inte i sannolikhetsteorins m<strong>en</strong>ing. Enförutsättning för att det sistnämnda kriteriet skall kunna tillfredsställas är attdatainsamling<strong>en</strong> är tillräckligt omfattande.Variablerna granskas så, först <strong>en</strong> och <strong>en</strong>, därefter två och två ikorstabellform. Syftet är bl.a. att vid behov nedbringa antalet variabler ochantalet modaliteter. De variabler som förefaller innehålla redundant information(som repres<strong>en</strong>teras <strong>av</strong> andra variabler) och modaliteter med för lågsvarsfrekv<strong>en</strong>s (det absoluta talet fem brukar användas som lägsta gräns)aggregeras med andra variabler respektive modaliteter, eller <strong>av</strong>lägsnas heltsonika från materialet. Ob<strong>se</strong>rvera att metod<strong>en</strong> medger <strong>av</strong>lägsnandet <strong>av</strong> vissamodaliteter hos <strong>en</strong> variabel (t.ex. vissa ålderskategorier), utan att man för d<strong>en</strong>skull behöver <strong>av</strong>lägsna hela variabeln (ålder).Man gör äv<strong>en</strong> <strong>en</strong> preliminär bedömning <strong>av</strong> vilka variabler som kan fungerasom "illustrativa" variabler. Variables illustratives är d<strong>en</strong> term vi finner iBourdieus arbet<strong>en</strong>. Alternativa b<strong>en</strong>ämningar är variables supplem<strong>en</strong>toires, eller,med B<strong>en</strong>zecris språkbruk, elem<strong>en</strong>ts supplem<strong>en</strong>taires, <strong>en</strong> b<strong>en</strong>ämning som kanskeär att föredra eftersom inte bara variabler utan äv<strong>en</strong> "individer" kan användassom illustrativa elem<strong>en</strong>t. Det kan vara fråga om variabler (eller individer) därdata är otillförlitliga eller svarsfrekv<strong>en</strong>s<strong>en</strong> låg, eller variabler som är så extremtdiffer<strong>en</strong>tierande (kön är ett vanligt exempel) att de slår ihjäl alla andra samband.De illustrativa variablerna används inte när axlarna konstrueras, m<strong>en</strong> läggs iefterhand in i graferna. De kan därför användas för att testa utfallet <strong>av</strong> analys<strong>en</strong>.Om antalet modaliteter är stort,. låt säga överstigande femhundra, brukar mandela in materialet i delregister och g<strong>en</strong>omföra <strong>en</strong> <strong>se</strong>parat korrespond<strong>en</strong>sanalysför varje register. I och för sig tillåter dag<strong>en</strong>s program att tus<strong>en</strong>tals modaliteteranvänds m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> mänskliga fattningsförmågan sätter <strong>en</strong> gräns: det är svårt attuppfatta struktur<strong>en</strong> i <strong>en</strong> grafisk repres<strong>en</strong>tation <strong>av</strong> samband<strong>en</strong> mellan så mångamodaliteter. Efter hand kan de olika delanaly<strong>se</strong>rna aggregeras.Sedan man gjort sina första körningar och erhållit "kartor" över systemet <strong>av</strong>relationer, återgår man till univariata analy<strong>se</strong>r och till korstabeller, bl.a. i syfteatt successivt <strong>av</strong>lägsna variabler och modaliteter som inte bidrar nämnvärt tillfaktorerna. Man försöker finna sätt att aggregera vissa modaliteter för attytterligare nedbringa det totala antalet modaliteter. Syftet är att göra graf<strong>en</strong>variablerna som sådana försvinner ur analys<strong>en</strong>; kvar finns blott modaliteterna. Anglosaxiskastatistiker har på sistone börjat använda <strong>en</strong> direktöversättning "modality" <strong>av</strong> d<strong>en</strong> franskaterm<strong>en</strong>; <strong>en</strong> annan vanlig <strong>en</strong>gelsk översättning är "levei of respon<strong>se</strong>". Jag kommer ifortsättning<strong>en</strong> att behålla term<strong>en</strong> "modalitet".268 Lebart et al, 1977, pp. 219.TlKapitel V. En epistemologi för samhällsvet<strong>en</strong>skap<strong>en</strong> 499mindre komplex samtidigt som huvuddrag<strong>en</strong> i d<strong>en</strong> ursprungliga struktur<strong>en</strong>bevaras. Man kan också pröva andra kodningskategorier. Om det visar sig att <strong>en</strong>faktor så gott som uteslutande bestäms <strong>av</strong><strong>en</strong> <strong>en</strong>da variabel (inte sällan visar detsig t.ex. att d<strong>en</strong> första faktorn låter sig tolkas som <strong>en</strong> motsättning mellan svaroch icke-svar), <strong>av</strong>lägsnas d<strong>en</strong>na variabel eller omvandlas till <strong>en</strong> "illustrativ"variabel. Äv<strong>en</strong> variabler som är svårtolkade, exempelvis på grund <strong>av</strong> att manhar anledning att misstro kvalitet<strong>en</strong> hos rådata, kan omvandlas till "illustrativa"som därmed inte påverkar struktur<strong>en</strong>s ut<strong>se</strong><strong>en</strong>de utan tillföres i efterhand. OckSå'individer kan som nämnts omvandlas till "illustrativa" individer. Man kan uranalys<strong>en</strong> <strong>av</strong>lägsna punktsvärmar som på graferna uppträder samlade långt frånorigo. 269 Allt i syfte att erhålla <strong>en</strong> m<strong>en</strong>ingsfull, i betydels<strong>en</strong> stabil ochtolkningsbar, karta över systemet <strong>av</strong> relationer.Kartans poäng är att d<strong>en</strong> i synoptisk form sammanfattar <strong>en</strong> stor mängdinformation. När man väl fått <strong>en</strong> överblick kan man återvända till tabellerna.Anting<strong>en</strong> man betraktar kartan eller begrundar tabellerna, är man mindreintres<strong>se</strong>rad <strong>av</strong> sammanfattande sambandsmått än <strong>av</strong> hur de olika <strong>en</strong>skildamodaliteterna förhåller sig till varandra; detta är givetvis <strong>en</strong> <strong>av</strong>görande skillnad iförhållande till huvudströmm<strong>en</strong> inom psykologisk statistiktillämpning, bl.a. d<strong>en</strong>klassiska faktoranalys<strong>en</strong>. Man bevarar med andra ord tvärs ig<strong>en</strong>om helaanalys<strong>en</strong> d<strong>en</strong> kvalitativa karaktär<strong>en</strong> hos sina data. De resultat som analys<strong>en</strong> gerställs fortlöpande i relation till de kunskaper om objektet man skaffat på annatsätt; för att få så mycket stöd som möjligt i samband med kodning<strong>en</strong> ochtolkning<strong>en</strong> <strong>av</strong> resultat<strong>en</strong> intervjuar sociolog<strong>en</strong> ofta informanter med godkännedom om området i fråga. I Bourdieus och hans medarbetares arbet<strong>en</strong> äranvändning<strong>en</strong> <strong>av</strong> korrespond<strong>en</strong>sanalytiska metoder inte kulm<strong>en</strong> på arbetet, utanbara ett led i detsamma; i samband med vissa undersökningar har de gjorthundratals korrespond<strong>en</strong>sanaly<strong>se</strong>r m<strong>en</strong> blott publicerat några få, som oftatilldelats <strong>en</strong> undanskymd plats när resultat<strong>en</strong> publicerats. Andra franskasociologer har för vana att över huvud taget inte publicera graferna frånfaktoranaly<strong>se</strong>rna. Dessa är i så fall uteslutande arbetsredskap. I rapportering<strong>en</strong>redovisas <strong>en</strong>bart de intressanta samband<strong>en</strong>, ev<strong>en</strong>tuellt illustrerade <strong>av</strong>korstabeller el.likn. För övrigt finns det korrespond<strong>en</strong>sanalytiker som äv<strong>en</strong>under arbetets gång i stort <strong>se</strong>tt <strong>av</strong>står från att betrakta graferna, för att i ställethämta sin information ur tabellerna.Arbetssättet skiljer sig således från det mer formali<strong>se</strong>rade bruk <strong>av</strong> statistiskatekniker som under efterkrigstid<strong>en</strong> dominerat anglosaxiska269 Med d~ korr~.~po~d<strong>en</strong>sanalyti~~ programm<strong>en</strong> sker ing<strong>en</strong> automatisk rotering <strong>av</strong> axlarna.Man upp~ar e~ jamforbar effekt manuellt", g<strong>en</strong>om att <strong>av</strong>lägsna punktsvärmar som ligger~a~lade 1 <strong>av</strong>s~ildhet långt från c<strong>en</strong>trum, varefter axlarna vid nästa körning uppträder roterade1 forhållande ull det ursprungliga läget.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!