Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

176 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIsträ;a~ at~ fj~rma sig från de mekanistiska förklaringar till vilka ekonomiskaana ogIe~ mbJ~der, kan vi välja ett av de nämnda fenomenen,~xam:~smflat~.on~n. I sina tidiga utbildnings sociologiska studier användeour Ieu ett tamIIgen. oproblematiskt inflationsbegrepp för att förklara den såkallade studentexploSIOnens effekter när allt fle .. . k o -h Il'" . r manms or erhaller allt meroc a t hogre utbIldning minskar examinas relativa värde vilket tVI' b_ ur alla grupp' tt h'" . ,ngar amen• o er. - a Oja sm utbildningsnivå. Detta är givetvis ett reelltf~~omen (l vart land studerat av bland andra Bengt Gesser) som B d' .hansyn till även i sina senare arbeten Men han har ock o (;.. ~urIeu tagIt. f c . '" . . . sa lor en gangs skull)~o~t.o lenthg sJalvkntIkl4: inflationsanalogin har begränsad räckvidd tmdlv~der och grupper kan utveckla strategier för att klara sig ä ' :examma förlorar i värde. De kan skapa nya marknader och n ven om .~rasutbildning blir mer värd och d k .. .... ya yrken dar deras'll . . ' e an kampa for att andra kriterierna för tillträdetI uppsatta posItIOner.1.1.3 Andra arter av symboliskt kapitalBo~rdieu har .~~pmärksammat ett otal mer specifika former av s mbolika~Ital.. Det .~oIJande är ett godtyckligt valt exempel. För att karJä a sktum~ersI~etslararnas symboliska tillgångar i slutet av sextiotalet sa!fade han'upp ysnmgar som kunde fungera som indikatorer på bl a ~'T d c Inkapital' kapit l k t 'Il . . . o Jan e lem arter avo • a nu et tI umversitetsmakt (indikatorerna var här medlem .nag?n av de fr~nska akademierna, ställning som dekanus eller prefekt m :a~ lkapItal ~.. knutet tIll vetenskaplig makt ( s ell a nmg . som vetenskaplIg .' ledare .),or vetenskaplig tidskrift, undervisning inom forskarutbild . . . : ansvarfunktio . ~ k nmgsmStItutIOnors ningsråden); kapital k~utet till vetenskaplig prestige'(medle:e~ mo~ os ap l nagon av de franska akademIerna vetenska r ..arbeten översatta till främmande språk delta ~.. p .Iga utmarkelser,t . f o ' gan e l mternatIOnella kongressersa.m .1 raga om samhällsvetarna och humanisterna antal citat i Soc' .. 'Cuatwn Index); kapital knutet till intellektuellt anseende (medl ~al ~cFlenceAkademien, omnänmande i Lar .... ems ap Iranska~ntellektuella tidskrifter, arbete::;:~::~~::~:~~;::atv :n~~~~n~ar~l~ermtellektuella tidskrifternas redaktionsråd); samt kapital 'knutet :11 a; 1 e l' . koch ekonomiska makten (notis i Who' s Wh o m . r v rance uppdra ~.. en po . ItIS aO~hl de ~tatliga f~mårsplanerna, undervisning vid hand~lshÖgSk~la: :1~gerIngens o a dar maktelIten utväljs och formas, innehav av ordnar och utmär:~l:::;~~;: Nämligt;n i Ho.mo academicus, 1984, p. 214 not 7.Homo academlcus, 1984. Om indikatorer för de olika' ..68f, 257-264. För en komprimerad presentation av d ~Pknl~arterna, se sarsk. pp. 60f,. un erso mgsresultaten se "Les1.1.4 Det sociala kapitaletKapitel III. Nyckelbegreppen 177Med socialt kapital avser Bourdieu ungefår "förbindelser", exempelvissläktrelationer , vänskapsband eller det slag av stöd som före detta elever vidsamma elitskola gärna ger varandra. 16Det sociala kapitalet bör inte räknas som en underavdelning till detsymboliska kapitalet. Till skillnad från andra kapitalarter låter det sig inte lagrasi materiella tillgångar eller i institutioner, teorier och texter, examina och titlar.Det är så att säga oupplösligt förankrat i de band som förenar i.ndividerna i engrupp med varandra. Närmare bestämt tänker sig Bourdieu att individerna i engrupp (familjen, släkten, en krets av före detta elever från samma elitskola etc)var och en på sitt håll intager positioner, ackumulerar kulturellt eller ekonomisktkapital och knyter kontakter, vilket tillsammantaget utgör ett särskilt slagstillgång, det sociala kapitalet, som gruppens alla medlemmar kan dra fördel av. l ?Därav begreppets något aparta ställning i Bourdieus kapitalteori. Bourdieu haruppenbarligen behövt det för att göra reda för något som inte låter sig förklarasmed hänvisning till de övriga - om man så vill mer "anonyma" - kapitalarterna.Ett återkommande tema i hans utbildningssociologiska undersökningar är att enhögt skattad examen i sig inte garanterar en fortsatt socialt lyckosam livsbanals;yrkeskarriären och andra sociala framgångar förutsätter att stöd från släkt, -studiekamrater, vänner eller gynnare kan uppbådas vid behov. Detsamma gällerför framgångar inom ekonomins maktfåltl9 (i vårt eget land utgör Refaat El­Sayeds öde en nästan övertydlig illustration). Det sociala kapitalet utgör såledesen art av kapital som inte helt och hållet låter sig återföras till andra kapitalarter(kulturellt eller ekonomiskt kapital eller mer specifika arter som skolkapital,konstnärligt kapital etc), plen som kan bidra till att förklara varför dessa övrigatillgångar ger en viss utdelning. 20Lika litet som Bourdieus övriga nyckelbegrepp får.det sociala kapitaletprofesseurs ... ", 1985. .16 Den enda text som Bourdieu helt ägnat åt det sociala kapitalet är ett par sidor underrubriken "Le capital social. Notes provisoires" , 1980. I övrigt är hans analyser av det socialakapitalet spridda i redovisningarna av skilda undersökningar, se t.ex. studien avföretagsledarna ("Le patronat", 1978, särsk. p. 27) liksom flera av de övriga studier somsamlades i La noblesse d'Etat, 1989. En klargörande precisering av begreppet finns påsidorna 55-57 i "Le sociologue ... ", 1980.17 Det sociala kapitalet är "den ständigt potentiellt mobiliserbara summan av de kapital avolika arter som innehas av varje medlem av gruppen". (La noblesse d'Etat, 1989, p. 399)IS Se t.ex. "Le patronat", 1987, pp. 17 och 27; La noblesse d'Etat, 1989, pp. 235f.19 Bourdieu inledde en genomgång av personuppsättningen i bl.a. styrelserna för franskastorföretag med att konstatera: "[ ... ] de finansiella förbindelserna (exempelvis mellan bankeroch de företag där dessa har aktieinnehav eller vilka de beviljar stora krediter) är nästan alltiddubblerade av personliga förbindelser [ .. ,]" (La noblesse d'Etat, 1989, p. 516).20 Jfr t.ex. La noblesse d'Etat, 1989, p. 418.