Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

108 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIKapitel II. Författarskapet och receptionen1091. BIOGRAFISK NOTISNågra biografiska data: Pierre Bourdieu föddes den l augusti 1930 i Denguin,en by i Bearn vid foten av Pyreneerna. Elev vid gymnasiet i den närbelägnadepartementshuvudstaden Pau, därefter vid lycee Louis-le-Grand i Paris. Åren1951-1954 elev vid Ecole normale superieure (lettres), rue d'Ulm. Agregationde philosophie 1954. Gymnasielärare vid lycee de Moulins 1954-55. Värnpliktigi Algeriet 1955-58. Assistenttjänst vid fakulteten i Alger 1958-60 och vidSorbOIlne 1960-61. Universitetslärartjänst i Lille 1961-64. Från och med 1964Directeur d'etudes vid sjätte sektionen av Ecole pratique des hautes etudes (nuv.,Ecole des hautes etudes en sciences sociales), ledare för Centre de sociologieeuropeenrte, lärare vid Ecole normale superieure, rue d'Ulm, samt redaktör förserien "Le sens commun" hos förlaget Editions de Minuit. Sedan grundandet1975 redaktör för tidskriften Actes de la recherche en sciences sociales. Sedanoktober 1981 innehavare av stolen i sociologi vid College de France. lEn lång väg således, från bondlandet i Frankrikes sydvästra hörn - i allaavseenden så långt från Paris man kan komma - till en position som samtidensmest bemärkte franske sociolog. Det var onekligen mot alla sociala odds som .Bourdieu, uppvuxen på landsbygden i små omständigheter (fadern arbetade somarrendator och som brevbärare), hade blivit antagen till Louis-le-Grand, Parisförnämsta humanistiska gymnasium, och därefter till humaniorasektionen vidEcole normale superieure, rue d'Ulm, de intellektuellas plantskola framförandra. Efter siri agregation i filosofi hade han därmed ackumulerat detutbildningskapital som vägde allra tyngst i Frankrike vid denna tid, och dennormala fortsatta akademiska karriären skulle ha gått överuniversitetslärartjänster, these d'Etat, och kanske fram till en professur vidSorbonne.Bourdieus bana blev en annan. Under tiden i Algeriet i slutet av femtiotaletoch början av sextiotalet gav han sig i kast med empiriska sanihällsvetenskapligaundersökningar. Han började samla medarbetare2 och studenteo kring sig,l De flesta uppgifterna återfinns i det curriculum vitae som upprättades i samband medBourdieus kandidatur till College de France (p. Bourdieu, Travaux et projets, 1980, p. 3).2 Bland medarbetarna bör särskilt nämnas de vid 1'Institut de statistique i Alger verksammastatistikerna Alain Darbel, Jean-Paul Rivet och Claude Seibel. De var några år yngre änBourdieu ([ödda 1932, 1934 resp. 1934) och hade en helt annan utbildningsbakgrund,nämligen Ecole Polytechnique, den förnämsta tekniska högskolan. Bourdieu, som i likhetgenomförde omfattande studier av den algeriska befolkningens livsstil ochlivsvillkor och kom i kontakt med etnologer från andra länder4.Mot den i förra kapitlet skisserade bakgrunden kan vi ana att Bourdieusutträde ur det filosofiska fältet för hans forna studiekamrater och lärare måste haframstått som en självförvållad nedklassning. Bland filosofer stod empirisksamhällsvetenskap lågt i kurs. De föremål Bourdieu valde för sina förstaempiriska studier.~ illitterata bönder, arbetslösa, trasproletärer ~ var föga nobla.Bourdieu hävdar att det dröjde fram till 1964-65 innan han själv insåg att hanblivit antropolog och sociolog. 5 Innan dess såg han sig själv som blivandefilosof. De antropologiska och sociologiska insatserna framstod somtillfällighetsarbeten, dikterade av nödvändighet eller plikt, och arbetet inomfilosof ms område som det enda av verklig vikt.Tilläggas kan att Bourdieu, trots att han uppenbarligen företog tungainvesteringar i arbete med klassiska filosofiska texter6, inte publicerade sig somfilosof - ett tecken på att han var på väg in i samhällsvetenskapen även om hanmed flertalet jämnåriga sociologer var autodidakt i fråga om statistiska tekniker, torde avdetta samarbete ha lärt åtskilligt om det statistiska hanNerkets problem och möjligheter. NärAlgeriet blev självständigt återvände Darbel, Rivet och Seibel till Paris och kom såsmåningom att inta nyckelpositioner vid INSEE (Frankrikes motsvarighet till Statistiskacentralbyrån), vilket skapade betingelser för ett samarbete som skulle bli av viss betydelse förutvecklingen av Bourdieus studier av franska förhållanden. (Om Bourdieus syn på relationenmellan sociologi och statistik och om hans samarbete med statistiker, se vidare nedan, kapitelV, avsnitt 4.2.1; för några upplysningar om Darbels yrkesbana, se J. Lautman, 1975; förbiografiska och bibliografiska upplysningar om Rivet och Seibel, se Pour une histoire de lastatist(que, tQme 2, 1987, pp. 955f och 957f.)3 Blarid dessa Bourdieus första studenter vid fakulteten i Alger fanns Abdelmalek Sayad, somdeltog i åtskilliga av Bourdieus fältstudier runt om i Algeriet och alltsedan 1966 varit en avhans permanenta medarbetare vid Centre de sociologie europeenne. Genom åren torde Sayad.h,fl'fungerat som Bourdieus"fr:ämste informartt när det gäller algeriska förhållanden. UndersiIia,resori Algeriet träffade Bourdieu och Sayad en ung arab, Salah Bouhedja, somsedermera: fÖljde med tiUPms' och nu sedan länge haft huvudansvaret för datorkörningarnavid Centre de sociologie europeenne.'., 4 Sannolikt v.ar den unge Bourdieus deltagande i det internationella seminarium om heder(elleräi-a)l'ich s/Glm i medelhavskulturerna som tog plats i Wennergrenstiftelsens BurgWarterlsfein 1959 av betydelse för hans orientering. Här fick han för första gången läggafram' mna egna tankar i ämrief inför ett auditorium av kvalificerade och erfarna etnologer GfrJ. G. Peristiany, 1965, p. 9).5 P. Bourdieu, "«Fieldwork...", 1987, pp. 16f.6 Exempelvis arbetade Bourdieu under Henri Gouhiers handledning med en översättning avLeibniz Animadversiones in partem generalem Principiorum Cartesianorum från 1692.Gouhier var en framstående filosofihistoriker vid Sorbonne, mest bekant för ett stortstandardverk om den unge Comte, och Bourdieus översättningsmödor ingick i förberedelserför DiplO,me q'etudes superieures, den examen som närmast motsvarar dagens mattrise.(Någoniasare kanske undrar vad Bourdieu hade vid Sorbonne att göra. Arrangemanget varhelt normalt. Vid Ecole normale sup6rieure utdelades inga examina. Man gick där för attpreparera sig inför olika slag av examina. För att förvärva dessa vände sig ENS-elevernavanligen till någon av lärarna vid Sorbonne.)