Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se
Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se
Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
202 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIKapitel III. Nyckelbegrepp<strong>en</strong>2031.2.5 Ekonomi, med och utan citationsteck<strong>en</strong>Att ifrågasätta ekonomernas tolkningsföreträdeMånga <strong>av</strong> Bourdieus läsare har hängt upp sig på hans förkärlek för begrepp somförefaller l~nade från d<strong>en</strong> ekonomiska vet<strong>en</strong>skap<strong>en</strong>: kapital, ackumulering,marknad, VInst, investering, prisbildning, kredit och så vidare i all oändlighetlOoett språkbruk som ofta tagits till intäkt för Bourdieus deterministiska'reduktionistiska eller kanske vulgärmarxistiska böjel<strong>se</strong>r.'För eg<strong>en</strong> del m<strong>en</strong>ar jag att <strong>en</strong> annan läsning ligger närmare till hands.Bourdieu har helt <strong>en</strong>kelt försökt återerövra vissa termer och begrepp från .ekonomerna, som i modern tid snävat in ekonomin - i gångna tider helt <strong>en</strong>keltläran om hushållning - till att gälla f<strong>en</strong>om<strong>en</strong> som har med sådant som varorp<strong>en</strong>gar, pri<strong>se</strong>r eller löner att göra. "Ekonomi"lol i d<strong>en</strong>na nutida snäva m<strong>en</strong>i~g<strong>av</strong><strong>se</strong>r, så lyder Bourdieus budskap, blott små utsnitt ur ojämförligt mycket meromfattande sammanhang. Ekonomernas teori visar sig vid närmare på<strong>se</strong><strong>en</strong>devara "ett specialfall <strong>av</strong><strong>en</strong> g<strong>en</strong>erell teori om praktikernas ekonomi" 102.Jag överlåter åt läsar<strong>en</strong> att bedöma i vad mån Bourdieu lyckats i sitt ambitiösauppsåt. Däremot vill jag insistera på att det är <strong>en</strong> felläsning att <strong>av</strong> Bourdieusspråkbruk dra slutsats<strong>en</strong> att han strävat efter att tillämpa d<strong>en</strong> ekonomisk<strong>av</strong>et<strong>en</strong>skap<strong>en</strong>s redskap på allt möjligt. D<strong>en</strong> sistnämnda ambition<strong>en</strong>, som betyttmycket f~r exempelvis amerikansk samhällsvet<strong>en</strong>skap på s<strong>en</strong>are åfl03, står i bjärtkontrast tIll Bourdieus är<strong>en</strong>de. Han har tvärtom bemödat sig om att detroni<strong>se</strong>rad<strong>en</strong> ekonomiska vet<strong>en</strong>skap<strong>en</strong> och har definitivt inte haft något till övers för defråga so~ s<strong>en</strong>are skulle bli så c<strong>en</strong>tral för honom: vilka är det moderna samhällets symboliskaekonomIer?100 Listan kund~ göras lång. Som <strong>en</strong> bild för det sociala kapitalet har Bourdieu använtuttl}'cket ::f?rbmdel<strong>se</strong>-portfölj" (La nobles<strong>se</strong> d'Etat, 1989, p. 516), i analogi medaktleportfolj.101 Jag anslute: mig här och i fortsättning<strong>en</strong> till Bourdieus bruk <strong>av</strong> citationsteck<strong>en</strong> för attmarkera d<strong>en</strong> gang<strong>se</strong> moderna, snäva innebörd<strong>en</strong> <strong>av</strong> ordet.102 Esqui~<strong>se</strong> ..., 1972, p. 235. ~.orr~lUlering<strong>en</strong> återkommer i Outline ..., 1977, p. 183 och iLes<strong>en</strong>s pratlque, 1?80: p. 209. Har,. I slutet <strong>av</strong> Esquis<strong>se</strong> och Outline och i första del<strong>en</strong>s sjundeoch ,~ttonde ~PI~~II Le s<strong>en</strong>s pratlflue, finner vi utförliga diskussioner <strong>av</strong> förhållandet mellandet .ek~nomIska och det symboliska. Samma resonemang återfinns i artikeln "Les modes ddommatlOn" , 1976.e103 J +~_1_· ha~ L
Change language