Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

118 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIEtt etiskt motiv till avgränsningenMichel Foucault, vars uppfattning om den intellektuelles uppgift var besläktadmed Bourdieus, efterlämnade instruktioner om att oavslutade verk inte fick utgesefter hans död. Gaston Bachelard, en av Foucaults och Bourdieus läromästare,lär ha uttryckt en önskan om att eftervärlden för att belysa hans tänkande måttenöja sig med de texter han själv funnit skäl att publicera. uDen följande framställningen följer samma maxim. Utöver Bourdieuspublicerade texter har jag haft tillgång till åtskilliga opublicerade manuskript ochpreliminära versioner av texter som senare utkommit av trycket, vilka jämtemånga samtaIz7 med Bourdieu under hela åttiotalet givetvis haft betydelse för detolkningar som här presenteras. Ändå har jag för att belägga tolkningarna i alltväsentligt valt att hänvisa till publicerade texter. Skälen är praktiska - ensystematisk insamling av annat material vore, även med blygsamma krav påfullständighet, en gigantisk uppgift - men framför allt etiska. Den som behandlaren hädangången författare kan kanske utan större betänkligheter utnyttjaoutgivna manuskript och korrespondens. När det gäller denne i högsta gradverksamme författare bjuder hedern att jag håller mig till de texter han själv valtatt offentliggöra.Vidare: tolkningar som hänvisar till Bourdieus författarskap sådant detföreligger i tryck är mer tillgängliga för prövning och diskussion än de somgrundas på muntliga informationer eller svåråtkomliga dokument. Och deninspiration som Bourdieus arbeten skänker åt samtidens och framtidenssamhällsvetenskap torde, åtminstone utanf6r Frankrike, komma att utgå från depublicerade texterna. Det kan, slutligen, i någon mån vara ett vaccin motpersonkult att avgränsa en corpus av texter som inte utan vidare identifieras medpersonen Bourdieu.26 Enligt muntlig information från Gaston Bachelards dotter Suzanne till Jacques Gagey, sedennes avhandling, 1969, p. 13. Suzanne Bachelard har nyligen bekräftat och preciseratuppgiften: kort före sin fars död erhöll hon stränga direktiv ~ honom att inte låta publiceranågra av hans texter som enbart varit avsedda att framföras muntligt. (S. Bachelard, 1988, p.20)27 När jag utan källhänvisning i det följande någon gång använder uttryck i stil med"Bourdieu hävdar att" eller "Bourdieu gör gällande att", avser jag upplysningar från dessasamtal. Jag har behandlat dessa informationer med försiktighet och främst utnytljat dem somkomplement till tolkningar vilka kan stödjas på de publicerade skrifterna eller på annat sätt.Tilläggas bör kanske, att jag i samband med arbetet med den här studien avstått från att beBourdieu tolka sina egna texter.rKapitel2.2 Ett förslag till periodiseringII. Författarskapet och receptionen 119Bourdieu har arbetat kumulativt. Han har ständigt återvänt till gamla teman ochgammalt material, skrivit om, kompletterat och ny tolkat. Fortfarande idag görhan ofta bruk av erfarenheter och material från sina tidigaste undersökningar .28Därför är det svårt att åstadkomma en strikt periodisering av författarskapet.Förslaget nedan utgår från de tidpunkter när texterna publicerats (icke attförväxlas med forskningspraktikens, skrivandets eller receptionens kronologi).Den uppräkning av titlar som fyller de närmaste sidorna kan förefalla petig.Här nämns (inom den nyss redovisade avgränsningen) samtliga Bourdieuspublicerade texter för åren före 1975. Utförligheten syftar till att leda i bevis attden föreslagna periodiseringen är rimlig. En biavsikt är att underrätta läsarenom vilka texter jag räknar till "de tidiga texterna". Detta uttryck återkommerofta i det följande kapitlet om framväxten av Bourdieus nyckelbegrepp.Första perioden, 1958-1966: de tidiga empiriska studiernaBourdieus författarskap från denna tid präglades l;lV empiriska studier, delsetnologiska undersökningar i Algeriet och Bearn, dels utbildnings- ochkultursociologiska undersökningar i Frankrike.Till de tidiga etnologiska texterna (1958-1965) räknar jag texterna omtraditionella algeriska samhällen och deras kollisioner med den modernakapitalistiska samhällsordningen: de två första upplagorna av Sociologie deI'Algerie (1958 och 1961); "Logique interne de la societe algerienne originelle"(1959); "Le choc des civilisations" (1959); "Guerre et mutation sociale enAlgerie" (1960); "Revolution dans la revolution" (1961); "De la guerrerevolutionnaire a la revolution" (1962); "La hantise du chömage chez l'ouvrieralgerien" (1962); "Les sous-proIetaires algeriens" (1962); Travail et travailleursen Algerie (1963); "La societe traditiOlplelle" (1963); "The attitude of theAlgerian peasant toward time" (1963); Le deracinement (1964); "Paysansderacines" (1964); "The Sentiment of Honour in,Kabyle Society" (1965).Vidare hör studien av ungkarlarna på den bearnesiska landsbygden hit,"Celibat et condition paysanne" (1962), samt ett utdrag därur (med smärreförändringar), "Les relations entre les sexes dans la societe paysanne" (1962).Till de etnologiska texterna kan även räknas en intervju om28 Sålunda bygger åttiotalsarbetena om den franska högre utbildningen ("Epreuve scolaire ... ",1981; Homo academicus, 1984; "Agregation et segregation", 1987; "Variations etinvariants", 1987; La noblesse d'Etat, 1989) på empiriskt material som började insamlasunder sextiotalets första hälft.