Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

140 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIbibliometriska tekniker58 skall vi ur en av de stora samhällsvetenskapligadatabaserna hämta grova svar på frågor som: När blev Bourdieus sociologi påallvar synlig inom de anglosaxiska samhällsvetenskapliga fälten? Kan denanglosaxiska receptionen behandlas i klump eller skiljer sig den brittiska frånden nordamerikanska? Vilka av Bourdieus arbeten har anförts oftast, vid vilkatidpunkter, i vilka tidskrifter, inom vilka discipliner? I vilket "sällskap" hamnarhan, det vill säga hur kombineras hänvisningar till Bourdieu med hänvisningartill andra författare?För att finna svar på dessa frågor och därmed teckna en översiktlig bild avBourdieu-receptionen inom· särskilt det nordamerikanska sociologifältetgenomförde jag i samarbete med Olle Persson, verksam vid Inforsk, Umeåuniversitet, i början av 1989 en serie sökningar i databasen Social Scisearch.Även om grova kvantitativa tekniker som de bibliometriska knappastensamma kan förklara någonting, hjälper de oss att få ögonen på förhållandensom vore värda att studeras mer närgånget med andra metoder. Bibliometriskatekniker skänker en första överblick över stora textmassor som knappast skullekunna hanteras på annat sätt. De erbjuder därmed ett komplement till merinträngande receptionsstudier som - eftersom materialet ofta är smalt, kanske etturval recensioner och några tongivande tänkares reaktioner på ett författarskap -brukar bygga på mer eller mindre väl underbyggda förhandsantaganden om attvissa mottagare är viktigare än andra. Framför allt kan kvantitativa tekniker istil med dem vi nu skall pröva erbjuda ledtrådar för ett studium av receptionenssociala betingelser: vilka är "mottagarna", hur är de mottagande fältenstrukturerade (polariteteter, dominansförhållanden), hur har författarskapetfaktiskt använts, inte bara "tagits emot"?Databasen Social Scisearch59 innehåller information om samhälls- och58 Med bibliometri avses ett kvantitativt studium av litteraturens sammansättning ochförändring. Ett välbekant och ofta kritiserat bruk av bibliometriska tekniker är när man räknarantal publikationer eller referenser för att värdera en forskningsmiljös eller en forskaresproduktivitet, anseende och internationella genomslag. En annan användning ärkartläggningar av bibliotekens bestånd och förvärv.59 Databasen Social Scisearch bygger på den tryckta bibliografin Social Science CitationIndex (SSCI), som förtecknar artiklar ur cirka 1 500 samhälls- och beteendevetenskapligatidskrifter. Dessutom tillförs databasen information om ytterligare artiklar avsamhällsvetenskaplig relevans från Science Citation Index (SCI). Den uppdateras varannanvecka och är tillgänglig online, vilket är en förutsättning för undersökningar av det slag somhär redovisas. Eftersom man experimenterar med många sökstrategier krävs en interaktivförbindelse med databasen, det duger inte att "beställa en körning". För vetenskapssociologinöppnar den förbättrade kommunikationstekniken nya möjligheter till arbete i storabibliografiska databaser. Visserligen är databaser i stil med Social Scisearch inte konstruerademed tanke på vetenskapssociologins behov. Deras primära ändamål är att säljalitteraturreferenser, ett förhållande som för vetenskapssociologen innebär ekonomiskafördelar: så länge man nöjer sig med att spåra kvantitativa samband i materialet och avstårKapitel II. Författarskapet och receptionen 141beteendevetenskapliga tidskriftsartiklar publicerade från och med 1972. Det ären bibliografisk databas. Den innehåller följaktligen inte själva artiklarna menväl annan information som kan användas i receptionsstudier.6o Av särskiltintresse är de fullständiga listorna över de i artiklarna förekommandelitteraturreferenserna. Som många.andra stora online-databaser representerarden i alla avseenden en nordamerikansk utkikspunkt. 61 Urvalet tidskrifter frånicke~an~losaxiska.liiIJ.der är begränsat och de· som trots allt finns med synes imånga fall vara knutna till den anglosaxiska inflytandesfären. Eftersom vi härråkar vara intresserade av den anglosaxiska receptionen är denna begränsningingen nackdel.3.3.1 Bourdieu-rejerenser i hela databasenDe uppgifter som närmast skall presenteras gäller den information somdatabasen innehöll i februari 1989. Databasen innehåller sammantaget, det villsäga för hela perioden 1972-1988, drygt 2200 artiklar där Bourdieus arbetenfigurerar bland referenserna. Låt oss se hur dessa artiklar fördelar sig över årenoch vilka av Bourdieus arbeten man hänvisat till.Antalet artiklar som hänvisar till Bourdieu har ökat stadigt62 i stort sett varjeår under hela perioden, mot slutet kan vi räkna till ungefär 200 årligen. Däravutgjorde inledningsvis de engelskspråkiga artiklarna en blygsam andel somstadigt vuxit och nu utgör lejonparten. Antalet artiklar från andra språkområdenhar varit jämförelsevis konstant genom åren.En jämförelse mellan artiklar skrivna av nordamerikanska och brittiskaförfattare63 visar att den nyss konstaterade tillväxten av antalet engelskspråkigafrån att ladda ned de fullständiga referenserna är kostnaderna. relativt blygsamma.60 Social Scisearch ger besked om varje artikels rubrik och det språk den är skriven på,författarens namn och hemvist, tidskriftens,namn, volym, publiceringsår och nummer,sidangivelse, tidskriftens ämnesområde samt slutligen (ofta i närmast stenografiskförkortning) en lista över samtliga i artikeln förekommande litteraturreferenser.61 Anglosaxiska och i synnerhet nordamerikanska tidsk,rifter och skribenter dominerar stort iSocial Scisearch. År 1985 bevakades 867 tidskrifter utgivna i USA; 242 från England, 49från Västtyskland och 26 från Frankrike. Under perioden 1972-1988 svarade författare medhemvist i USA för 920 000 artiklar och författare från England, Skottland och Wales fördrygt 170000, medan västtyska och franska författare bidrog med 40 000 respektive 22 000artiklar. Ställd inför sådana siffror har en europe anledning att bli upprörd när antalet citat ien eller annan amerikansk databas används som måttstock för bedömningen aven forskareseller en forskningsmiljös "internationella" genomslag.62 Vi kan notera en något brantare stegring mellan åren 1978 och 1981, en viss nedgångmellan 1981 och 1982 och därefter en ny uppgång. Uppgifterna för de allra sista åren ärosäkra eftersom de matas in i databasen med viss fördröjning.63 Den information vi har tillgång till gäller artikelförfattarnas adresser, som regel lärosäten;