Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

500 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIbeteendevetenskapliga och även samhällsvetenskapliga traditioner. Inom desistnämnda traditionerna söker man sammanfattande mått på variabler ochsamband och låter vetenskapligheten garanteras av formaliserade statistiskaprocedur~r _ formaliserade såtillvida att de inte är relaterade till det spec.ifi~aundersökningsobjektet. Data bör samlas in enligt formaliserade urvalspnnclper,och bör sedan inte manipuleras under analysens gång; hypoteserna böruppställas i förväg, liksom kriterierna (exempelvis signifik~nsniv.å~r) för när dekan anses verifierade och när de bör förkastas. Ur Benzecn-tradltlOnensperspektiv är denna hållning ovetenskaplig, eftersom den innebär att aprioriska,i förhållande till undersökningsobjektet arbiträra procedurer och modellerinföres i forskningsarbetet.Vi skall nu nämna ytterligare några aspekter som skiljer "franskt" och"anglosaxiskt" åt: korrespondensanalytikerns sätt att handskas med k.valitativadata, med sammanfattningsmått, med validitetsproblemen samt, slutlIgen, medfaktoranalysens grafiska möjligheter.Tonvikten vid modaliteterna, eller: en metodfär kvantitativ analys av kvalitativadataDen som betraktar det grafiska resultatet aven korrespondensanalytisk körning,låt säga de grafer som återfinns i många av Bourdieus skrifter, lägger kanskeförst märke till att analysen inte behandlar variabler som sådana, utanmodaliteter hos dessa. Tag exempelvis de grafiska representationerna av"universitetsfakulteternas fålt" i Homo academicus. 210 Här redovisade Bourdieuett led i ett tjugoårigt arbete med att avtäcka strukturen hos det franskauniversitetsfåltet. Metoden bestod i att studera de drag som särskiljer agenterna,här universitetslärare i Paris. Matrisens "individer" var således i detta fall debiologiska individerna (eller, för att vara trogen Bpurdieus intentioner, de iforskningsarbetet konstruerade individerna), och inte som i vårt tidigareexempel utbildningsinstitutioner . 211Låt oss betrakta utfallet av analysen av det humanistiska delfåltet. Den förstaaxeln (grafen p. 107, den nord-sydliga axeln) ställde mot varandra å ena sidan(nord) universitetsmakt i egentlig mening, det vill säga makt över instrumentenför reproduktion av universitetslärarkåren, deltagande i råd, styrelser och210 Homo academicus 1984, pp. 73, 107, 111,289.211 I vårt tidigare exe~pel utgjordes "individerna" inte av biologiska individer u~ av ..utbildningsanstalter. Korrespondensanalysen kan användas på m~~a sätt. Ytte~hgare en forsociologin mycket intressant användning, som utvecklats av statlstl~e~ Lud?VIC Le?art ochlexikografen Andre Salem, är analys av stora textmassor, exempelVIS mte~Jumatenal (seLebart och Salem, 1988; de program de utvecklat heter SPAD.T och LexlCloud).1Kapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen 501nämnder etc, å andra sidan (syd) olika slag av intellektuell prestige, synlighet iden intellektuella världen, etc. Detta tycktes vara den viktigaste motsättningeninom det humanistiska subfåltet. -Därnäst framträdde (representerad av denandra axeln, riktning väst-öst, i grafen p. 107) en motsättning mellan äldreprofessorer, utrustade med olika tecken på erkännande (medlemskap iakademier, översättningar till främmande språk, hederslegionen, notis i Who 'swho, etc) och yngre universitetslärare som var mindre väl försedda med dylikatecken på erkännande. Den tredje axeln (i öst-västlig riktning, grafen p. 111)kan tolkas som uttryck för en motsättning som ställer det väletableradeuniversitetsetablissemanget (de framstående ämnesföreträdare som dominerar enhel d!sciplin, som ofta har sin stol vid Sorbonne, som undervisar eller sitter medi juryn vid Ecole normale superieure, som ofta uppträder i tv, vilkas verk utgesi översättning) mot övriga universitetslärare. Som variabler i analysen användeBourdieu bl.a. faderns yrke, födelseort, ålder, kön, utbildningsbakgrund, antalbarn, medverkan i intellektuella tidskrifter, akademiska utmärkelser, antalnoteringar i Citation Index, samt informationer om huruvida professorernauppträdde i tv, skrev i Le monde eller i Le Nouvel Observateur, medverkade iredaktionen för intellektuella tidskrifter, hade fått verk översatta till främmandespråk, förekom i Who 's who, m.m.212Jag skall inte gå vidare in på tolkningsfrågorna, utan bara återigen fåstaläsarens uppmärksamhet vid att samtliga dessa indikatorer behandlades somkvalitativa variabler. Det är kanske inte ägnat att förvåna när det gällde envariabel som "innehar/innehar ej hederslegionen" . Mer anmärkningsvärt är attäven socioekonomisk kategori, utbildningsnivå och ålder behandlades som"nominalskalevärden" , eller med den franska termen: som "modaliteter". Igraferna finner vi ingenstans variabeln "social bakgrund". I stället kan vi inärheten av den akademiska maktpolen (norrut på grafen p. 107) läsa "pereprofesseur secondaire" och "pere insti~teur" (fadern gymnasielärare, fadernfolkskollärare). I närheten av den pol som står för akademiskt erkännande. (västerut) kan vi läsa "pere ingenieur" . Mellan dessa två poler (dvs. i nordvästrahörnet, regionen som representerar avsevärt mått av såväl akademisk makt somakademiskt erkännande) finns en koncentration av söner till universitetslärare. Ibotten på makthierarkin (första axeln, sydlig riktning) finner vi bondbarnen, ochi botten på erkännandehierarkin (andra axeln, ostlig riktning) arbetarbarnen.Och så vidare.Med andra ord: här tillämpas inte den soCiologiskt förödande tekniken attdeformera information om den sociala bakgrunden genom att, för det första,aggregera den så att grupperna blir alltför heterogena (industriägaren och212 Om variabellistorna, se Homo academicus, 1984, pp. 287f; om källorna se pp. 253-266.