Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

520SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGlNaturens rena diamant. "351 För Benzecri är engruvgångar framdraga den sanna k t mer än ett behändigt sätt för forskaren attvälgjord korrespondensanaly.s ~~or:espondenSanalysen kan uppenbara "denbemästra ett k~,mpl~xt mat~~~~ ~n den vikt Benzecri tillmäter tolkningen avsanna Naturen . Darav, mOJ Ig , h ttömmande är enligt.. ·n tt d ta bör vara homogena oc uaxlarna. Skale~ h ... a a k " p'::cka de axlar som tillhör en i naturenB e· att VI dangenom an up '" .enz en .... ntin en det rör sig om gnagares kramer,faktiskt existerande JamvIkt (a g kl. ) I detta perspektiv kan det vara.. . k å ·kt ller byars utvec mg.manms ors SI er e k manfallande med någon av. c··· de att se en fa tor som sambedräglIgt och 10rVlfranbed .. ligt eftersom. .. ariablerna. Det kan vara ragde ursprunglIga besknVm~g~v dolda egenskaper som befinner sig högre upp isträvan skall vara att upptae . ~. k är tillgängliga för sinnenaorsakernas naturliga hierarki an de egens aper somoch som därför styr .de. s~nare"~52. . kontrasterar de, om man så vill, mer. Mot dennl~ e~s~nh~l~~~::i::!l;~~g mer konstruktionistiska) användningar avmstrumente a e er l .. r vanli are bland sociologer: upprättandet ochkorrespondensanalysen som a . l g k ··n utan fingervisningar om tänkbara. l a är inte ana ysens ro , .tolknmgen av ax arn .. d tamängd (som vi sett kan exempelvIs. t met av relatIOner l en atolkmngar av sys e ft ara av större intresse än axlarna själva).regioner~a ~ella~ aXl~::I~r:a: betydelse uttrycker en filosofi på långt avståndBenzecr~~ vardedr~ng a struktionism som de empiristiska sociologernasfrån såval Bour leuS k on .uppfattning att data representerar den verkliga verkhgheten.En illustration. förhållandet mellan Benzecris ochi ISom en avslutande notenng s:osofiska positioner, vill jag hänvisa till det sjundeepistem~logernas vetenskaP h dling från 1928. Här behandlades frågor somkapitlet I Bachelards huvu d ~~ anr er Benzecri varmt om hJartat. ·uIg~achelard diskuterade här induktionens problem, oc~ nå~de fram ~Ied. att l·nduktionen som kan vara verksam nar VI har att gora mko nklUSIOnen ' ... å rt.. ~ nomen har avsevärda begransmngar s snaenkla eller ~?renklakdoemeplexa elier helt enkelt talrika.m Redan här finner vifenomenen ar mer , .. ·ker från Benzecns.Sål~~~:~::~:~:~i~~:;i;; sannolikhetens problem.35.4 Han ~rövad~ först den. l· t· ka tesen att sannolikheten inte hör hemma l verklIgheten.anhrea IS IS351 Benzecri, 1977, p. 39.352 Benzecri et al, 1~82 [1973], p. 48. 127-138 särsk p. 136.353 Bache1ard, Essaz ... , 1987 [1928], pp. ,354 Op. cit., pp. 139ff.Kapitel V. En epistemo1ogi för samhällsvetenskapen 521sannolikhetsproblemet är inget ontologiskt problem, utan ett kunskapsproblem.Det som sannolikhetskalkylerna mäter är våra förväntningar. "Om det sannolikarealiseras, så har det varit möjligt men upphört att vara möjligt för att i ställetbli verkligt; om det inte realiseras, så har det ur någon aspekt varit omöjligt. "mMen sannolikhetsbegreppet kan preciseras mer än så, och för att demonstreradetta valde Bachelard att utgå från Karl Pearsons beroende-tabeller (dvs. en avutgångspunkterna för Benzecris arbete med korrespondensanalysen).Korrelationsbegreppet är i sig ett mycket fattigt begrepp, det måste preciserasgenom att utökas med ett mycket mer omfattande beaktande av värden som harmed funktionell korrespondens att göra. Pearsons typ av korrelationsberäkningarförutsätter att fenomenen är på förhand väl skilda från varandra (antingen heltavgränsade från varandra eller samlade kring isolerade typer). Verkligheten ärbrokigare än så. I laboratoriet kan vi kanske finna strikta gränser mellanfenomenen, men i de rena observationsvetenskaperna [dit ovedersägligensamhällsvetenskaperna hör] uppträder fenomenen alltid som helheter, de föregårsin definition. 356 Så långt var Bachelards argumentering i linje med Benzecrisståndpunkter.Om vi inför antaganden om att naturliga fenomen låter sig återföras tillexempelvis normalfördelnings- eller sinuskurvor, så är detta aprioriskaantaganden som påförts utifrån och som knappast gör annat än "organiserar vårokunnighet", fortsatte Bachelard. Gauss- och sinuskurvor är resultat av våraklassificeringar, inga naturliga fenomen.357 Ä ven detta argument skulle vinnaBenzecris gillande. Men Bachelard tillfogade att sådana aprioriska antagandenkan vara tillåtna i en förberedande etapp i forskningen. Vi uppnår visserligendärmed ingen ontologisk visshet, men det är enligt Bachelard heller inteepistemologins uppgift. 358 Här skiljs således Bachelards och Benzecris vägar:den förres konstruktionism var aven art som gick stick i stäv med den senaresmetodologiska princip att fördriva varje aprioriskt antagande.4.2.4 En "fransk" hållning till statistisk metod?Benzecriskolans insatser begränsas inte till korrespondensanalysen. Denintroducerade ett sätt att tänka om statistik - benämningen analyse des donneesär kanske inte alldeles lyckad men har vunnit burskap - som skilde sig från dedittills även i Frankrike förhärskande anglosaxiska traditionerna och som i dag355 Op. cit., p. 140.356 Op. cit., pp. ~45-149.357 Op. cif., pp. 150-152.358 Op. cif., p. 152.