Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

410 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIvetenskapliga objekt, närmare bestämt objekt som låter sig analyseras somsystem av relationer. För det tredje måste vetenskapens hypoteser ochkonstruerade objekt utsättas för erfarenhetens "prövningar", de måste med andraord bearbetas i en forskningspraktik som kan rubriceras tillämpad rationalism.Den som läser Le metier de sociologue upptäcker att dispositionen återspeglardenna tredelning. Boken var en lärobok som presenterade grundläggandeepistemologiska principer med vilka blivande sociologer borde vara förtrogna.Den inledande utläggningen av dessa principer var indelad i tre avsnitt,rubricerade "Brytningen", "Konstruktionen av objektet" och "Den tillämpaderationalismen". Samma huvudrubriker återkom sedan i det följandeillustrationsmaterialet, trehundra sidor kommenterade korta utdrag ur filosofiskaoch samhällsvetenskapliga verk.För övrigt var hela detta läroboksprojekt, varav blott den första volymenrealiserades41, tänkt att i någon mån ansluta till samma tredelning. Denpublicerade volymen lade stark tonvikt vid brytningen med vardagstänkandet.Nästa volym, betitlad "Problematiken", skulle ha behandlat sociologens habitussamt konstruktionen av det sociologiska objektet. 42 Trilogins sista volym,"Verktygen", var tänkt att bestå av tre delar, med texter om "Begreppsligainstrument för brytning och konstruktion", "Observationsinstrument" respektive"Instrument för mätning och för kontroll av mätning" .43Det är värt att notera, att denna den första - och fortfarande i dag den mestomfattande och systematiska44 - presentationen av Bourdieus epistemologiskaprogram fick formen aven lärobok för sociologistudenter, för övrigt den endaläroboken i hans författarskap45. Som signalerades av den undertitel "Prealablesepistemologiques" som i bokens andra och senare upplagor lyftes upp påtitelsidan, rörde det sig om en elementär lärobok, avsedd att användas i denförberedande sociologiundervisningen. Därmed var läroboken ett utspel i striden41 I förordet till den förkortade andra upplagan 1973 angavs som ett skäl till att planerna påen andra och tredje volym inhiberats att terrängen på dessa områden var alltför ockuperad (avmetodologer, metodböcker och metodkurser, får vi förmoda). I arbetet med den forstavolymen hade utgivarna rört sig på mer jungfrue1ig mark.42 Det tänkta innehållet i andra volymen skisserades i Le metier ... , 1968, pp. 10, 17-19, 28,194 och 284.43 Om den planerade tredje volymen, se op. cit., pp. lOf, 20 och 28.44 Att den epistemologiska sidan av Bourdieus projekt synes ha rönt större uppmärksamhetinom latinskt språkområde än i andra länder beror kanske till någon liten del på det enklafaktum att Le metier ... funnits tillgänglig på franska sedan 1968, på italienska sedan 1976 ochi utdrag på spanska sedan 1970 (även på rumänska finns sedan 1971 ett kortare utdrag). Närdetta skrivs är dock en amerikansk och en tysk översättning på väg.45 Däremot utgav fyra av Bourdieus lfujungar, Patrick Champagne, Remi ~noir, DominiqueMerllie och Louis Pinto, 1989 en lärobok i det sociologiska hantverket. Här återkom ibetydligt mer lättsmält form många av temana och föreskrifterna i Le metier de sociologue.Kapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen 411om sociologkårens reproduktion. Bourdieu och hans medförfattare levererade ettkontroversiellt svar på frågan om vad en blivande sociolog först och främst börlära sig: sociologins elementa består i kunskapsteoretisk reflexion överforskningshantverkets problem. Denna uppfattning kontrasterade mot dentraditionella franska universitetsundervisningen i ämnet, där man uppehållit sigvid en kanon av klassiska texter och generella moralfilosofi ska ellerhistoriefilosofiska eller politiska spörsmål, utan att ha mycket att säga om denempiriska forskningens praktiska problem (på sitt sätt anslöt sig ävenalthusserianerna till denna franska vana att göra filosofi av sociologin). Bourdieuoch hans medförfattare ville uppenbarligen demonstrera att det är möjligt attutforma en undervisning i sociologi som ger studenterna tillgång till deintellektuella verktyg som "sociologens hantverk" kräver.46 Å andra sidaninnebar redan dispositionen av läroboksprojektet en implicit kritik av de franskamodernister som i sin kamp mot den traditionella universitetsfilosofin hämtadeinspiration från den amerikanska empirismen. Det amerikanska slaget avläroböcker i sociologisk metod förutsatte en undervisning där observations- ochmättekniker, statistiska tester etc utgjorde ett slags grundkurs. Bourdieu ochhans medförfattare tänkte sig som nämnts att spara sådant till den sista volymenssista del - underförstått att studenterna dessförinnan behövde några terminersumgänge med centrala epistemologiska problem. Och framför allt varläroboksprojektet genomsyrat aven kritik mot den empiristiska sociologins troatt vetenskapen kan hämta sina objekt direkt från den omedelbart observerbaraverkligheten.Ur Bourdieus perspektiv vilade både den traditionella franskauniversitetssociologin och den från USA importerade empiristiska sociologin påouttalade och outredda filosofiska doktriner. Vi skall härnäst gå närmare in påBourdieus strävan att rensa sociologin från explicita eller implicita filosofiskadoktriner.46 Såtillvida var 1968 års lärobok ett slags realisering av den i Bourdieus tidigautbildningssociologiska studier återkommande pläderingen för en "rationell pedagogik", detvill säga en pedagogik som så effektivt som möjligt ger studenterna tillgång till dekunskapsverktyg de behöver. Mot den rationella pedagogiken ställde Bourdieu det franskauniversitetets traditionella "karismatiska" pedagogik, som förvandlar pedagogiska problem tillspörsmål om lärarens (och studenternas) personlighet och begåvning.