Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

272 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIrKapitel III. Nyckelbegreppen 273med att inte glömma grupper som gallerister och konsthandlare, förläggare ochkulturtidskrifternas ägare, dvs. grupper som i den gängse offentliga statistikensnarare brukar sorteras in i gruppen egna företagare. 316 Annars är det i studierav konstens eller litteraturens värld vanligt att man begränsar synfältet tillkonstnärerna och författarna och deras verk, en inskränkning som skullespoliera varje försök att konstruera kulturella produktionsfält i Bourdieusmening.I samband med föreläsningsserien "Cours de sociologie generale" vid Collegede France 1982-86, som till stora delar ägnades åt utläggningar av fältbegreppet,upprepade Bourdieu ständigt sitt budskap om relationernas primat. Ett fält är"ett strukturerat socialt rum"317, och termen "position" avser i Bourdieusspråkbruk en ställning, en placering eller inplacering318 i ett sådant rum.Begreppet fält är ett generellt redskap för konstruktionen av system av relationermellan positioner, och tillåter undersökningar av varje område somkaraktäriseras av dominansförhållanden och aven tillräcklig grad av autonomi,oavsett om positionerna besättes av individer, grupper, institutioner,vetenskapliga skolor, litterära eller konstnärliga verk eller något annat.3.1.2 Sambanden mellan kapital, habitus och/ältÄven i ett annat avseende är fält ett relationelIt begrepp: Undersökningar avagenternas positioner inom ett socialt fält får sin fulla mening när de kombinerasmed undersökningar av samma agenters habitus. På tal om habitusbegreppethade vi anledning att beröra ett centralt tema i så gott som alla Bourdieus ochhans medarbetares studier, nämligen mötet mellan habitus och socialaomständigheter. I sina tidiga kultur- och utbildningssociologiska studier användeBourdieu jämförelsevis grova redskap för att fånga in de socialaomständigheterna. Han laborerade med starkt aggregerade sociala kategorier.Även om terminologin var synnerligen brokig319 var det som regel fråga om entredelning i underklass, medelklass och överklass32o. Under sjuttiotalet tillät316 Se t.ex. "La production ... ", 1977.317 Föreläsning, College de France, 15 mars 1984.318 Bourdieu hänvisade i föreläsningen vid College de France den 2 november 1982 tilllatinets situs som en synonym till termen "position".319 Jfr ovan, avsnitt 1.2.6.320 Den nämnda tredelningen har Bourdieu använt i sina studier av det franska samhället. I dealgeriska studiema undergick den sociala kategoriseringen en tydlig utveckling. I sitt förstaarbete var han noga med att poängtera att det inom den algeriska ursprungsbefolkningen inte _inte ens i städema - fanns några klassmotsättningar (Sociologie de l'Algene, 1 uppl. 1958,pp. 64, 106) och att islam och den förkapita1istiska ekonomin uteslöt klassmedvetande (op.cit., 1958, p. 113). Förmodligen var det mest en lapsus att han på ett ställe nämnde attfältbegreppet Bourdieu att Övergå till mer precisa analyser av de socialaomständigheterna. Bourdieu förfogade nu över ett redskap med vars hjälp haninom exempelvis den dominerande klassen kunde avgränsa och studera deområden där litteratörerna eller biskoparna eller företagsledarna är verksamma -men fortfarande höll han fast vid principen att närma sig dessa områden från tvåhåll: å ena sidan studier av dessa agenters habitus, å andra sidan studier av desociala omständigheterna, nu preciserade till att gälla systemet av relationermellan positioner ~m fältet i fråga.Fältteorin inne6ar dessutom en precisering av kapitalbegreppet. I sina tidigaformer - hederskänslan hos kabylerna, det kulturella kapital som den franskaöverklassen lämnade i arv till sina barn - täckte Bourdieus kapitalbegrepp grovakategorier. Han fäste i de tidiga studierna så att säga mest avseende vidalgerierna under vissa omständigheter kunde uppnå "'ett klassmedvetande av ett särskilt slag",nämligen upproriskhet gentemot det dominerande europeiska samhället (op. cit., 1958, p.123). I nästa upplaga, 1961, var uttrycket "klassmedvetande" struket (Sociologie de l'Algene,2 uppl. 1961, p. 122), och Bourdieu analyserade nu detta kolonialsamhälle i termer av ettkastsamhälle, bestående av två kaster, algerierna och de europeiska kolonisatörerna (op. cit.,1961, p. 116; så även i "Guerre ... ", 1960, passim). Det algeriska samhällets kastandaförkväver klassmedvetenheten (op. cit., 1961, p. 117) och revolutionen syftar till att befrialandet från kastsystemet och inte till klasskamp ("Revolution ... ", 1961, pp. 29t). Och ipolemik med de samtida marxister som entusiasmerats av det kinesiska föredömet ellerinspirerats av Franz Fanon (som vid denna tid hyllades av den algeriska intelligentian)vägrade Bourdieu att betrakta bönderna som den revolutionära klassen i ett kolonialt samhälle("De la guerre ... ", 1962, p. 8; Travail ... , 1963, p. 312; Le deracinement, 1964, p. 170). Ien uppsats om arbetslösa algerier använde han blott tillfälligtvis uttrycket "de mestmissgynnade klasserna" < les classes les plus defavorisees> ("La hantise ... ", 1962, p. 316; iövrigt användes i denna uppsats termen "skikt" i st. f. "klass"). Det omfattande arbetet från1963 om arbete och arbetare i Algeriet innehöll en ingående behandling av frågan omklasserna i det samtida algeriska samhället (Travatl ... , 1963, se särsk. pp. 382-398 och detstatistiska materialet pp. 438-450), men Bourdieu var inte ute efter att uppställa någonpolitisk-ekonomisk klassteori i marxistisk mening; han var på jakt efter de olikabefolkningsgruppernas olikartade levnadsv\llkor och kanske framför allt den "objektivaframtid" (se t.ex. p. 382) som bredde ut sig framför varje social grupp och styrdeindividernas beteende och attityder (Bourdieus klassbegrepp bar - och skulle behålla - enfenomenologisk prägel). Han lanserade i Travail ... (för en motivering, se pp. 385-387) engrov kategorisering i ungefär fem klasser: det understa proletariatet (arbetslösa,ti1lIallighetsarbetare), proletariatet (manuella arbetare med fastare anställning),halvproletariatet (hantverkare, småhandlare), småbourgeoisien (bl.a. administratörer,tjänstemän) saip.t den traditionella och den moderna bourgeoisien. Samma klassindelninginfördes i ett nyskrivet parti i slutet av tredje upplagan 1971 av Sociologie de l'Algene (pp.123-125). I denna klassindelning saknas således de grupper som är kvar i det traditionellasamhällets näringar, men i andra sammanhang noterade Bourdieu att en ny "välbärgad" klass (Le deracinement, 1964, p. 21) eller "klass av privilegierade" (op. cit., p.70 not l) uppstått på landsbygden i och med storjordbrukens framväxt. Till Bourdieus ökandebenägenhet att använda klassbegreppet för att analysera den algeriska befolkningenssammansättning bidrog möjligen att omvälvningarna i landet skapade klassklyftor (till skillnadfrån motsättningar mellan kaster) som inte varit lika påtagliga när han anlände dit i mitten avfemtiotalet.