Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

234 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIDet var först mot slutet av sextiotalet som habitusteorin otvetydigt framstod somett centrum i Bourdieus sociologi. I andra delen av Esquisse ... , 1972,presenterade han den första grundliga utläggningen av vad han lade in i termenhabitus.2.2.2 PreludierÄven om således de första förekomsterna av ordet habitus i Bourdieuspublicerade texter dateras till år 1962 och termen blir frekvent först mot slutetav decenniet, kan vi i Bourdieus allra tidigaste etnologiska arbeten finna vissaembryon till habitusbegreppet.Redan i det första arbetet, Sociologie de l'Algerie, fanns några resonemangsom pekar fram mot habitusbegreppet. På tal om religiösa och socialaförhållanden hos ett strängt muslimskt folk i Sahara nämnde Bourdieu att derastraditionella "attityder och föreskrifter" erhåller en helt annan mening ochfunktion i den moderna ekonomins kontext.zoo Angående barnuppfostran i dettraditionella algeriska samhället noterade han att alla de talesätt ochlevnadsregler som barnen ständigt får höra"tenderar att åstadkomma formliga psykologiska montage, vilka tycks tjäna som skyddmot eller till och med förbjuda improvisation och kanske gör att människor slippertänka själva eller åtminstone tvingar en opersonlig form på det personliga tänkandetoch den personliga känslan. I dessa formler uttrycks en hel filosofi, sammansatt avvärdighet, tålmodighet, självbehärskning, en filosofi som eftersom den oupphörligenupprepas och demonstreras i handling tränger ned till själva grunden för beteendet ochtänkandet. "201I andra upplagan 1961 av samma bok fanns några nytillkomna sidor som ännutydligare föregriper habitus teorin. Bourdieu använde här ett begrepp,"beteendescheman " < schemes de comportement> , som representerade ettbör förvärva (pp. 11, 17, 55 not 1). Termen förekom även i "Introduction a la sociologie" ,1968, p. 13 (det rörde sig även här om sociologens habitus); Stmcturalisme ... , 1968, pp. 8,34, 35 (eng. version "Structuralism ... ", 1968, pp. 705f); "Elements ... ", 1968, pp. 651, 654,659,662.198 Se "Le systeme ... ", 1969, pp. 181, 188f; en nytillkommen fotnot i andra upplagan avL 'amour de l'art, 1969, p. 78.199 I "La theorie", 1970, nämnde Bourdieu återigen sociologens habitus (p. 1) och framhävdebetydelsen av habitusbegreppet som en förmedling mellan objektiva strukturer och praxis (p.9). I framställningen i La reproduction, 1970, tilldelades habitusbegreppet en central plats. Iandra upplagan av Un art moyen, 1970, fanns en nytillkommen komprimerad utläggning avhabitusteorin (pp. 22f, formuleringarna sammanföll med de sista sidorna av Structuralisme ...1968). '200 Sociologie de l'Algene, l uppl. 1958, p. 53.201 Op. cit., pp. 94f.Kapitel III. Nyckelbegreppen 235slags förstadium till det utvecklade habitusbegreppet. I försöken att besvara enfråga som berördes redan i bokens första upplaga202, om orsaken till islams maktöver människors tänkande och beteenden i det traditionella algeriska samhället,avfiirdade Bourdieu först både idealistiska och vulgärmarxistiska förklaringar,enligt vilka religionen är drivkraft respektive avspegling203 . Sambandet mellandet traditionella algeriska samhället och den muselmanska religionen kan inteanalyseras i termer av orsak och verkan, det rör sig i stället om ett förhållande"mellan det implicita och det explicita, mellan detupplevda och detformulerade "204. Samhällets ekonomiska etos finner sitt perfekta uttryck i denislamska etiken, och över huvud taget harmonierar Koranens dogmer med dettraditionella algeriska samhällets "anda", "etos" , "livsstil", "normsystem" .205 Sålångt var Bourdieus tanke förenlig med många typer av sociologiska analyser,exempelvis' av weberskt slag. Egenarten hos hans tänkande börjar skymta iandra upplagans resonemang om "beteendescheman" . Dessa scheman kan intereduceras till religiösa normer som utifrån påtvingas människorna. Tvärtom,religionens framgång beror på att den står i samklang med dessa scheman. Påreligionens liksom ekonomins eller politikens områden framträder kulturen somen uppsättning "val" (citationstecknen är Bourdieus), vilka i ett givet slag avsamhälle förefaller organiserade kring samma grundläggande intention. Menkulturen är i själva verket ett "system av val som ingen gör", och det vorefelaktigt att upprätta en godtycklig åtskillnad mellan det yttre och det inre, härmellan religiösa explicita normer och beteendets implicita scheman.206 Om vikombinerar. detta resonemang om beteendescheman med den ovan återgivnatanken ur bokens första upplaga om den "kulturella inprägling" som från spädålder förser människorna i det traditionella algeriska samhället med dylikascheman207, framträder ett slags prototyp till habitusbegreppet.208I Bourdieus tidigaste etnologiska studier förekom ytterligare en passage som2020p. cit., pp. 107-115.203 "[ ... ] att betrakta islam som bestämmande eller dominerande orsak till alla kulturellafenomen är inte mindre galet än att betrakta den upplevda religionen som en enkel avspeglingav ekonomiska och sociala strukturer." (Sociologie de l'Algene, 2 uppl. 1961, p. 96)204 Op. cit., 1961, p. 100.205 Op. cit., 1961, pp. 98f. (För motsvarande resonemang il uppl. 1958, se särsk. pp. 108f.)206 Sociologie d'Algene, 2 uppl. 1961, p. 98.207 Det ovan citerade resonemanget ur 1 uppl. 1958, pp. 94f återkom i stort sett oförändrat i2 uppl. 1961, p. 84. (Skillnaden bestod i en strykning av inskottet om att den kulturellainpräglingen kanske besparar människor mödan att "tänka själva", en formulering varsvoluntaristiska klang onekligen svor mot Bourdieus framväxande teori om habitus somtänkandets ofrånkomliga grund.)208 "Hederskänslan" hos de algeriska bönderna skulle bli en central instans i Bourdieusundersökningar av vad habitus kan vara. Termen le sentiment de l'honneur saknades i förstaupplagan av Sociologie de l'Algene, 1958, men infördes i andra upplagan 1961 (pp. 85, 89)och tjänade som rubrik till den engelskspråkiga uppsatsen från 1965.