Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

286 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIdisponibla verktygen lämnat oförklarat. Althusserianernas bruk var mersofistikerat, med sina begrepp om "strukturell kausalitet" och "överbestämning"försökte de närma sig frågan om vad den relativa autonomin faktiskt kaninnebära, men deras angreppssätt var närmast formalistiskt i jämförelse medBourdieus uttalat empiriska ambitioner. Saken kan uttryckas så, attalthusserianerna utgick från och försökte precisera en uppsättning givnaklassiska marxistiska teser om den ekonomiska nivåns determinerande roll, omde olika produktionssätt som avlöst varandra under historiens gång etc. Denenda grundsats som Bourdieu helt och fulltJ70 övertagit från den marxistiskatraditionen är möjligen påbudet att undersöka relationerna mellan dem somhärskar och dem som behärskas (en metodisk princip som inneburit att han alltmer energiskt avgränsat sig från de sociologiska traditioner som fäst störreavseende vid interaktionen eller kommunikationen än viddominansförhållandena371). Frånsett detta synnerligen allmänna postulat, somkanske lika mycket är ett politiskt och etiskt som ett vetenskapligtställningstagande, har Bourdieu bemödat sig om att operationalisera marxismensteser, att förvandla dem till problem som kunnat angripas empiriskt. Vi harredan noterat att han i sina tidigaste algeriska studier ställde marxismens frågormen sökte svaren i annan riktning. Ungefär så kan hans fortsatta förhållande tillmarxismen karaktäriseras: marxismens frågor om klassherravälde, klasskamp,ideologins autonomi och annat är högst relevanta sociologiska frågor som inte370 Däremot finns tvärs igenom Bourdieus författarskap många paralleller till en rad temansom odlats inom marxistiska traditioner. Ett exempel bland många andra är hans diskussionerav penningens betydelse i en kapitalistisk ekonomi, penningen som allrnån ekvivalent, som"universell förmedling mellan ekonomiska relationer", som en "slöja" mellan människornaoch bruksföremålen ("La societe ... ", 1963, p. 33), som "den universella förmedlingen mellanmänskliga relationer" (Le deracinement, 1964, p. 93). Formuleringarna leder tankarna tillMarx' diagnoser av varans och penningens fetischkaraktär - men Bourdieu har för att kommavidare, för att öppna vägen till empiriska analyser av vad fetischismen egentligen är, sökt sigtill andra traditioner, i detta fall kanske i synnerhet durkheimianernas analyser av magi ochmana. Att Bourdieu förbundit begreppen fetischism och magi med varandra framgår med alltydlighet av exempelvis hans och Yvette Delsauts undersökning av vari värdet avmodekläderna och modeskaparnas varumärken består; se "Le couturier. .. ", 1975, varsundertitel "Bidrag till en teori om magin" till yttermera visso (i en opublicerad revideradversion från 1985 av samma uppsats) föreligger i en annan variant, "Bidrag till en teori omfetischismen" .371 I Bourdieus tidiga studier är det inte svårt att finna förklaringsmodeller som prioriterarinteraktionen eller kommunikationen, men senare har han gjort allt för att avgränsa sig frånsådana förklaringar. Jfr t.ex. en nyinförd not i andra versionen av studien av hederns spelbland de kabyliska bönderna: "Att, om så bara genom att överförandet av från lingvistikeneller kommunikationsteorin lånade scheman och begrepp, reducera fenomen som dialektikenmellan utmaning och motstöt, eller mer generellt utbyten av gåvor, ord eller kvinnor, tillderas kommunikationsfunktion, vore att bortse från den strukturella ambivalens som gördessa fenomen ,ägnade att i och med att de fyller sin kommunikationsfunktion samtidigt fyllaen politisk dominansfunktion. " (Esquisse ... , 1972, p. 62 not 18)Kapitel III. Nyckelbegreppen 287låter sig besvaras med den marxistiska traditionens trubbiga verktyg.En utländsk läsare kan tycka att Bourdieus avståndstaganden från marxismenvarit väl snabba. Förklaringen är givetvis att han framför allt förhåller sig tillfranska traditioner, dels den traditionella Komintern-marxismen, dels denalthusserianism som firade triumfer samtidigt med att han lade grunden till sinegen sociologi. Utanför Frankrikes gränser är det inte svårt att inom marxistisktradition finna delvisa paralleller till Bourdieus projekt.3723.2.5 StrukturalismenBourdieu grundlade sitt projekt under en period då lingvistiken åtnjöt ettexceptionellt anseende inom det parisiska intellektuella avantgardet.Tankemästaren framför andra var Claude Levi-Strauss, som under helaefterkrigstiden arbetat för att upphöja denna disciplin till mönstervetenskapm372 Den ~tegori "~ffentl~ghet" som Habermas skisserade i sin avhandling från 1962 kan ledatankarna till Bourdleus fåltbegrepp. Rabermas' analys av hur en kortlivad "borgerligo.ffentlighet" - en resonerande publik och en ny yrkeskår, kritikerna - föddes iSjuttonhundratalets England och Frankrike uppvisar många likheter med Bourdieus och hansmedarbetares undersökningar av de kulturella fåltens uppkomstvillkor. I båda fallen rörde detsig om studi:r av s~årer ~ilkas ege~ logi~ måste .respekteras för att den sociologiska analysenskall kunna overskrida dlrektkopplmgen IdeologI-samhällsstruktur eller författare-verk-Iäsare.Hos Habermas har dock Bourdieu så gott som uteslutande fäst sig vid - och tagit avstånd från-.. den ~en~ste fas~n av förf~ttarskapet, universalpragmatiken, vars inriktning mot allmänna~orutsattnmgar for ~ångsfn kommunikation självfallet är oförenlig med Bourdieusovertygelse att dommansförhållandena är fundamentala och ofrånkomliga.D~emot ~o~ H~bermas' o~fentli.ghetsbeg:epp under sjuttiotalet att betyda en hel del förnordIsk marxIstisk htteratursoclOlogl, bl.a. VIa Peer E. Sq,rensens lansering 1972-73 av detb~släktade begreppet "den litterära institution~n" (själva termen var lånad från Sq,renKJq,rup~: För att citera 'S~rense~ själv: "I rekonstruktionen av den litterära institutionen liggerdet avgorande momentet l relatIOnerna mellan agenterna i institutionen. Det är relationernasom är ?et samh~lel!ga i institutio~en. ~et vill säga att det avgörande ligger i den~te~onella bestämmngen ~v de~ .hlstonskt ski~tande uppsättning regler som reglerarforhållandet mellan konstnar, kritiker och pubhk. Denna uppsättning regler garanterarkoherensen mellan de skilda individuella läsningarna av de konstnärliga produkterna. Dennaregel~pparat .är därför inte något fixerat. Det är ett historiskt skiftande system, somkon~tltu~ras l o~h m~ det borge~li~a samhällets utveckling." (Sq,rensen, 1973, p. 108,kufSlvenngar ha: avlagsnade.) Sa langt anslöt begreppet litterär institution tämligen nära tilldet ?egrepp om mtellektuellt ~ålt so.m B~urdieu ~id samma tid böljade använda i empiriskastudier. Daremot skulle Bourdleu gIvetvIS ha tagIt avstånd från Sq,rensens och dennesefterföljares försök ~tt ~ö:a den littern:a institutionen till en "beroende variabel", nämligenberoende av det kaPItalIStiSka produktionssättet och kapitalackumulationens förlopp.3:3 If: t:ex. de. starka ord s.~m inle?de den inflytelserika programartikeln "Strukturanalys ihngvIStIk och l :mtroPOlogl , pubhcerad i USA redan 1945 och på franska i första volymenav.Anthropologle structurale, 1958: "Bland alla samhällsvetenskaperna, till vilka denodIskutabelt hör, intager lingvistiken ändå en exceptionell plats: den är inte ensamhällsvetenskap bland andra, utan den som utan jämförelse åstadkommit de största