Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

376 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIKapitel IV. Den historiska epistemologin3775. VETENSKAPANDE SOM KONSTRUKTIONVi har berört Bachelards uppgörelse med den slutna rationalism som sökersanningsgarantier i ett stabilt sammanhållet subjekt eller eviga föreståelseformer,med den realism som räknar med att världen är sådan den i förstone framträder,med den empirism som stannar vid de omedelbara observationerna, medsubstantiali~mens eller essentialismens illusion att substansen eller väsendetföreligger fixt och färdigt. All denna polemik leder fram till ett postulat om attdet fruktbärande vetenskapliga arbetet innebär konstruktion snarare än deduktioneller induktion.Ordet konstruktion kan vara vilseledande. Den vardagsspråkligaanvändningen ("fria konstruktioner", etc) kan suggerera till föreställningen attden konstruktionistiska tesen skulle innebära att vetenskapen sysslar med (ellerbör syssla med) godtyckliga fantasifoster utan empirisk förankring och att denvetenskapliga sanningen blott är en fråga om konventioner (den ena teorin skullevara lika god som den andra). Så har somliga vetenskapsteoretiker urkonkurrerande skolor utmålat den konstruktionistiska ståndpunkt som varitframträdande inom fransk vetenskapsteori.3!l Samhällsvetare är kanske frestadeatt i ordet "konstruktionism " läsa in den mening som termen "konstruktivism"erhållit inom en anglosaxisk fenomenologiskt inspirerad sociologi.312 Dessutomhar vi att ta hänsyn till den kantianska vokabulären, där "konstruktion" - stick istäv med Bachelards användning av termen - avser apriorisk till skillnad frånempirisk åskådning Gfr ovan).För att närma oss den speciella innebörden hos Bachelards term bör vi kanskehålla i minnet att möjliga svenska översättningar av vardagsfranskansconstruction är :'byggnad", "byggande", "byggnadskonst" (husbygge,skeppsbyggnad etc). Den som läser Bachelard får intrycket att han uppfattar detavancerade vetenskapliga arbetet just som ett slags omfattande byggnadsarbete,inkluderande framställningen av ritningar och fabrikationen av verktyg ochmaterial (vetenskapen kan inte förlita sig på externa arkitekter ellerleverantörer). Bachelard själv använde blott undantagsvis liknelsen mellan311 Ett redan nämnt exempel (se inledningen till detta kapitel) är Karl Poppers kritik av"konventionalismen" hos Duhem och Poincare.312 Framför allt tack vare Peter Bergers och Thomas Luckmamls version av tesen om "thesocial construction of reality" .vetenskapsmannen och byggmästaren313 , men utan att hårdra den kan vi ändånotera att hans bild av vetenskapsmannen skiljer sig från många alternativabilder (en upptäcksresande som finner vägen till sådant som redan på förhandexisterar dolt i verklighetens gömslen; en bildhuggare som bearbetar ett givetråmaterial; en domare som avgör när en sanning är vetenskapligt prövad ochbefunnen giltig).Det konstruktionistiska draget var framträdande redan i Bachelardsavhandling om den approximerande kunskapen. Induktionismen a la John StuartMill är för länge sedan överspelad; den moderna vetenskapen hoppas inte längrepå att nå fram till "fakta" genom att hopa "data".314 Inte heller den deduktivalogiken gör vetenskapen rättvisa utan måste kompletteras med en "konstruktivlogik" .3lS För att förvärva stringent kunskap måste man helt och hållet ersätta"givna data" med konstruktioner.316 Även matematikens storheter ärkonstruerade, hävdade Bachelard i polemik med den matematiska realismen(enligt vilken matematikens storheter föreligger fixa och färdiga och bara väntarpå att upptäckas) som han ville ersätta med en realisme construit317; inommatematiken är själva varat "resultatet aven konstruktion " 318 , "ett perspektivhos kunskapen"319. På samma sätt skall den matematiska fysikens konstruktionertillerkännas karaktär av realitet. I förstone kan det tyckas som om de logiskakonstruktionerna skulle dölja begreppens experimentella ursprung, men i självaverket har i den moderna fysiken teorin ingått förening med experimenten ocherfarenheterna. Genom att närma matematikens och fysikens domäner tillvarandra "rationaliserar man det reella".32oI Bachelards fortsatta epistemologiska författarskap återkom ständigt dennakonstruktionistiska tes. "Realiteten är inte längre blott och bart natur. Den måstebearbetas för att bli objekt för den vetenskapliga erfarenheten. "m "Under allaomständigheter måste det omedelbara vika för det konstruerade. "322 Inom denmoderna vetenskapen kan vetandet i~te ackumuleras om det inte samtidigtorganiseras323, alla givna data är blott provisoriskt givna324 - ja, innan313 "La psychologie de la raison" [1938], L 'engagement rationaliste, 1972, pp. 27f, 32.314 Essai, 1987 [1928], p. 254. .31S Op. cit., p. 186. Här sätter Bachelard likhetstecken mellan andens "epistemologiska" och"skapande" uppgift.316 Op. cit., p. 174.3170p. cit., p. 187.318 Op. cit., p. 184.319 Op. cit., p. 237.320 Op. cit., p. 190.321 "La dialectique philosophique des notions de la relativite" [1949], L 'engagementrationaliste, 1972, p. 134.322 La philosophie du non, 1981 [1940], p. 144.323 Le materialisme rationnel, 1980 [1953], p. 83.