Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

426 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIutbildningsinstitutioner . Gamla anor utgör som regel en konkurrensfördel, attvara uppkomling brukar vara en black om foten. Bourdieu nöjer sig dock aldrigmed genetiska förklaringar. Ett godtyckligt valt exempel är de analyser avekonomutbildningarna som han publicerade i slutet av åttiotalet. 73 Att HEC(Ecole des Hautes Etudes Commerciales, den franska motsvarigheten tillHandelshögskolan i Stockholm) trots konkurrensen från en mängd ekonomiskautbildningsinrättningar som vuxit fram på senare år lyckats behålla åtskilligt avsin ställning som plantskola för näringslivets eliter, låter sig inte förklaras rättoch slätt av att HEC är en ärevördig institution, över hundra år gammal ochmed en glansfull historia. Bourdieus förklaring innebar hänvisningar till detackumulerade sociala kapital som representeras av alla före detta elever meduppsatta positioner inom näringslivet, den prestige som HEC lyckats erövra ipermanent kamp med de konkurrerande institutionerna, det speciellaförhållandet att många av de nyare ekonomutbildningarna fungerar som"räddningsplankor" där ekonomiskt bemedlade familjer kan placera de barn somlyckats dåligt i skolan, etc. Att HEC ändock förlorat något av sin tidigareställning förklaras av ändrade styrkeförhållanden (framför allt har ENA, EcoleN ationale d' Administration, seglat upp till en obestridd tätposition inom fältet avelitskolor). Bourdieus metod skulle således kunna karaktäriseras som "genetiskstrukturalism". Han konstruerade en synkron struktur, systemet av relationermellan utbildningsinstitutioner , en struktur som visserligen är resultatet avenhistorisk utveckling men som måste uppfattas just som en struktur: en vissinstitutions anseende bestäms av dess placering inom hela systemet av samtidigtverkande relationer. Därför leder det vilse att på brukligt maner skriva enenskild institutions historia. Det förflutna måste för att vara verksamt så att sägafinnas lagrat i nuet: att gamla HEC-elever återfinns högt upp i näringslivetshierarkier, att striderna mellan olika ekonomutbildningar givit till resultat attHEC lyckas rekrytera kapitalstarka elever och bemärkta lärare, att en examenfrån HEC öppnar vägen till en lyckosam karriär, eller att studier vid ENA imånga fall är än mer meriterande - allt sådant uttrycker den position som HEC idag intar i fältet av utbildningsinstitutioner. HECs ärorika historia är i sig ingenförklaring till dess aktuella ställning. Vi möter således återigen det för Bourdieutypiska (om man så vill fenomenologiska) sättet att uppfatta kapital. En bestämdtyp av symboliska tillgångar, exempelvis det utbildningskapital som en examenfrån HEC representerar, fungerar som kapital blott under förutsättning att detvid en given tidpunkt existerar sociala grupper som är beredda att tillerkännadessa tillgångar värde.73 Jfr "Agregati9n et segregation", 1987; "Variations et invariants", 1987, särsk pp. 19-25;La noblesse d'Etat, 1989, särsk. pp. 305ff.Kapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen 427Så kunde vi fortsätta att rada upp historiefilosofiska antaganden som Bourdieuvägrat att godta. Trots sitt intresse för de materiella betingelserna för socialafenomen avstår han från att bekänna sig till materialismen, i betydelsen endoktrin som förutsätter att det materiella i någon mening skulle vara mer primärteller grundläggande än representationernas värld; ordvalet i Bourdieus kritik avalthusserianerna - en återkommande karaktäristik är "materialister utanmaterial" - leder tanken till Bachelards kritik av den traditionella filosofiskamaterialismen74 • Å andra sidan har Bourdieu heller ingenting till övers förspiritualistiska eller idealistiska doktriner av den typ som utpekar människorseller gruppers tänkande, vilja eller intentioner som orsaker till sociala förlopp.Han förnekar alls inte att människors tankar, avsikter eller vilja har sinaeffekter, men habitusteorin innebär att han alltid samtidigt tar ett steg tillbakaoch frågar efter de sociala betingelserna som konstituerat tänkandet, viljan ochavsikterna.Vi har nu berört ett antal filosofiska -ismer som Bourdieu mer eller mindreexplicit tagit avstånd från: sluten rationalism, realism, empirism, essentialism,formalism, evolutionism, materialism, spiritualism. Listan kunde förlängas. Vibör inte hårdra parallellen till den historiska epistemologins försök att rensavetenskapsfilosofin från filosofiska doktriner. Det finns självfallet skillnadermellan sociologins och naturvetenskapernas epistemologi, vilket vi skallåtervända till. Det tål också att diskuteras i vilken mening man kan tala omfilosofiska -ismer inom samhällsvetenskapen. För att välja empirismen somexempel: den empirism som återfinns inom samhällsvetenskapen är givetvis inteidentisk med den klassiska empiristiska doktrinen, som lärde att knippen avsinnesförnimmelser utgör kunskapens källa. Samhällsvetenskapen har i hög gradersatt ögat, örat, näsan, känseln med olika slag av observations- ochmätinstrument. Inte desto mindre existerar även inom samhällsvetenskapen en"undfallenhet inför fakta", för att citera Mauss och Fauconnet, det vill säga endoktrin enligt vilken kunskap växer fram genom att "data", observationer ellermätresultat adderas till varandra. I denna mening har empirismen varit enutbredd doktrin inom efterkrigstidens samhällsvetenskap - och inte blott närkvantitativa metoder kommit till användning utan lika mycket i undersökningarsom byggt på insamling och presentation av etnografiska observationer.På motsvarande sätt skulle man kunna resonera om samhällsvetenskapensmotsvarigheter till andra filosofiska doktriner, men det är inte det som här ärmitt ärende. Jag har bara velat fästa uppmärksamheten vid att Bourdieu, liksom74 Jfr G. Bachelard, Le materialisme rationnel, 1980 [1953], p. 3: " [ ... ] den traditionellafilosofiska materialismen är en materialism utan material, en alltigenom metaforiskmaterialism [ ... ]." (Kursiveringen är Bachelards)