Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

514SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI. ärmare bestämt agronomiska experiment. Denspecialdomän, genetik och n '" . .. ner bland andra exempel. råden - Benzccn nam ..fungerar sämre mom om . l' C" håUanden och där "det bara ar. .. d ..' mlade l natur 19a ~or ,sociologm - dar ata ar msa.. d Y Benzecri vill använda den" t .. a att x ar bero en e av .ett sätt att prata a t sag d mpiriska fördelningar.31S I ett. . Il etrin för att stu era e . . .mångdlmenSlOne a geom . d ·tiika behoven hos dlSclphnerk . B nzecn om e specIannat samman~ang ~ ~I:er il:is eUer Newtons exakta mekanik och fysiksom liknar soclOlog m . Gal. d fi 't' er av vissa ord - hastighet, kraft,o' •• matematiska e Im longrundas pa ngoros a . annat än ett diffust utsnitt av. rdagsspråket mte anger kullvärme ... - som l va .... t att tro att samma slags formler även s everkligheten. Det vore of~rslktIg. l . Il r lingvistiken: inom dessa rörliga.. '" t' kologm SOClO ogm e ekunna gora tJans l e, k .. n multidimensionell syntes av. .. diskurs snarare rava edomäner skulle en ngoros 0d "319 Omdömet är väl förenligt med'lk cepteras som sa ana.komplexa fakta, VI a ac .' ..' garna inom samtida amerikanskBourdieus kritik av de formalIstiska strommnmatematiserad sociologi.. . k antaganden torde vara attEtt skäl till Benzecris avo~he~.gentemot a~:~:~la~s i "naturliga"han framför allt intresserat sig for data som 11 dnh n till skillnad från kontro era e . .kontextbundna samma a g, d möiligheterna till statistisk..' Han menade, att e nya J .' ••expenmentsltuatIOner. . bl"t d viktigaste metoden, Viktigare an. b' tt bservatlOnen lVI en ..dataanalys mne unt a oId' . rner Benzecri inkluderar harD"U r för ett stort anta ISClP I .experimentet. 32o et ga e .., .' k 11 h o Ila i minnet att Benzecrisk l 'ga subdlsclphner, VI s a a ,vissa naturvetens ap l t kapliga tillämpningar, och att., ket intresse åt naturve ensmedarbetare agnat myc . t U rv var den första disciplin därs kologin med dess starka expenmen e a a.. . .p Y .U·· des321 Som en forklanng tIllkorrespondensanalysen tl amp~ d' f ka corskarvärlden anför Benzecril cce mom en rans ~,korrespondensana ysens su d k ed datamateriaI som kan vara'110 tt man kan han s as m .att metoden tl ater a .' o 'kt' och kategorisenng.322.. ed k n odtyckhghet l fraga om VI mng obehaftat m myc e g o" ka förutsättningar får ocksaBenzecris avståndstagande fran apnons--------.-- • e des Donnees, vol. I, nO 3, 1976. Uppsat~en är i sin318 Benzecri i Les Cahiers de l Analys. " . t ria" syftar på. den dommans somhelhet en analys av Fishers insatser. Tltel~, dE~~i::~~:t~otal~t som följde efter Karl PearsonsFishers metodologi utövade under den peno , ,~~:Benzecri och Benzecri, 1984 [1?80~ Pii~i'[1973] p. 10. ,320 Benzecri, 1973, P: 1.7; ~enzecn e!n i~te önskar b~nlysa alla experiment (Anrn: e321 Även om Benzecn forsäkrar att h 143) • är han ingen vän av expenmentellapsy chologique, vol. LXXVI, fasc. 1, . 1976 t , .P · tl'on 'fiJ~an frän den naturliga aktiviteten synes. k l '. "En expenmen SI ttekniker mom psy o ogm. . 'lkauaeneralitet och relevans skullekunna.mig blott i sällsynta fall erbjuda slutsatser ~~ at~ [ära känna den mänskliga själen. to (Op. Clt.,tillfredsställa dem som har som yttersta syp. 144)322 Benzecri, 1977, p. 9.Kapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen 515konsekvenser för hans syn på hypoteser och hypotesprövning. Inom det slagsstatistisk metodologi som utgått från experimentell tradition dominerar sombekant föreställningen att hypoteser bör ställas upp på förhand, i idealfalletoberoende av den aktuella undersökningens data, varefter formaliserade test fåravgöra om de skall accepteras eller förkastas.323 Ett dylikt förfarande äroförenligt med Benzecris induktionistiska grundhållning och syn påmatematikens roll i empirisk forskning. Han raljerar över matematiska modellersom, tack vare den prestige som själva räknandet förlänar, konsekrerar deursprungliga förenklade hypoteserna vilka erhållits utan mogen granskning.324För Benzecri är tekniker som korrespondensanalys framför allt redskap förskapande av hypoteser. Bakom tillämpningen av korrespondensanalysen finns,hävdar Benzecri, ingen annan apriorisk hypotes325 än att det mellan två mängder[exempelvis, för att välja en typisk sociologisk tillämpning, en mängd avindivider och en mängd av till dessa individer knutna variabler, egenskaper,tillgångar] existerar en förbindelse vars struktur man söker326.Dessa och många andra bland Benzecris teser uttrycker hans aversion motinförandet av aprioriska element i forskningen, dvs. element - ofta importeradefrån sannolikhetsläran - som inte är relaterade till den aktuella datamängden.Benzecris militanta anti-apriorismm kan, mutatis mutandis, leda tankarna tillden historiska epistemologins argument för att den vetenskapliga forskningen -ja, även den matematiska328 - skall stå på egna ben och inte underordnas påförhand givna filosofiska modeller.Vi bör dock inte överbetona parallellerna. Benzecri kan således skriva underpå epistemologernas fördömande av de utifrån inlånade aprioriska modellerna.Men epistemologernas förbud gällde just att aprioriska modeller infördesutifrån, från filosofin eller från andra forskningsfält; däremot framhävde degärna de aprioriska 'etappernas betydelse för forskningsprocessen inom varjeforskningsfält, inom fysikens, kemins.eller matematikens discipliner. Avståndetär långt mellan sådana rationalistiska böjelser och Benzecris induktionstiska 'grundhållning .323 Benzecri förkastar den doktrin enligt vilken "en undersökning av data förutsätter att manväljer en modell, och att undersökningen har till främsta syfte att beräkna de parametrar hosdenna modell som bäst passar till det fall man studerar, och rent av att genom lämpligastatistiska test visa att modellen ej är tillämplig" (Benzecri et al, 1984 [1973], p. 23).324 Benzecri, 1973, p. 15.325 Benzecris kritiker (såsom Jacques Dreyfus, 1975) är av annan mening, och har bl.a.påtalat att redan valet av chi 2 -metrik innebär införandet av ett aprioriskt element.326 Benzecri, 1977, p. 37.327 Mest vältaligt redovisad i Benzecri, 1973.328 ''[ ... ] bannlys vaIje apriori", uppmanade Cavailles i sin avhandling om matematikensgrunder (1981 [1937], p. 180).