Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

530 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIKapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen531exempel: en sociolog som arbetar i Bourdieus anda får inte ta myndigheternasyrkes- eller socialgruppsindelningar för givna. Frågan om socioekonomis~klassificering är inte bara en teknisk angelägenhet, inte bara en lämplighetsfrågaom vilka indelningsprinciper som passar bäst för ett visst datamateriaI.Socioekonomiska klassificeringar bidrar till att representera (och därmed i vissmån skapa) förhållandena mellan sociala grupper. De fungerar som insatser iolika gruppers strävan att klassa sig själva och andra och att definiera ochomdefiniera den egna positionen i förhållande till andra gruppers positioner.Som Bourdieu formulerat saken: "Kampen om klassificeringarna är således endimension, och utan tvivel den bäst dolda, av klasskampen. "370 De är dessutomföremål för kamp mellan olika grupper av politiker, administratörer, statistiker,ekonomer och sociologer. Indelningar såsom gränsdragningarna mellansocialgrupper eller yrkesgrupper är kort sagt resultatet av sociala strider .371Det sist nämnda exemplet belyser den kritiska eller, för att använda ett avvetenskapen ger slUlbba och enkla svar, uttryckta i siffror och lätta att forstå och attkommentera, på de frågor som 'alla ställer sig' - och är det inte allas frågor så är detåtminstone de frågor som ställs av den lilla värld som kan finansieraopinionsundersökningarna, dvs. tidningsägare, politiker och foretagsledare. " Med doldaBachelardcitat tillfogade Bourdieu att det här mer än annars gäller "att 'de första sanningarnaär de forsta felen' och att tidningsmännens och de politiska kommentatorernas verkligaproblem ofta är falska problem som den vetenskapliga analysen måste forstöra för attkonstruera sitt objekt" ("Remarques ... ", 1985, p. 131). De svar somopinionsu~dersökni~garna tenderar att producera är inga svar på vetenskapliga frågor, det äruppdragsgIvarnas fragor som styr, varfor frågorna heller inte är de som de intervjuadeegentligen ställer sig (op. cit., p. 133). Opinionsundersökningarna "producerar ofta svargenom att påtvinga [människor] frågorna" ("La vertu civile", 1988, p. 2). Bourdieu har imånga andra sammanhang utvecklat sin kritik av gängse metoderna för mätning avpartisympatier och liknande, se t.ex. "L'opinion publique ... ", Noroit, nO 155 och nO 156,1971; "Les doxosophes", 1972; "La specificite ... ", 1975, pp. 109ff; "Questions depolitique", 1977; La distinction, 1979, pp. 535ff; "La representation ... ", 1981, p. 6;"Penser ... ", 1988, p. 2.370 "Le titre ... ", 1975, p. 107.371 Bland ledande franska statistiker har framför andra Alain Desrosieres, som varit lieradmed Bourdieus krets, sedan decennier hävdat denna tes. Desrosieres har bl.a. fäst vikt vid hurstatistiken konstituerats som socialt ["alt och hur de socioekonomiska klassificeringssystemenvuxit fram till foljd av striderna mellan administratörer, politiker, ekonomer, statistiker m.fl.(att Desrosieres' intresse för "de statistiska formernas sociala genes" hämtat inspiration frånBourdieu och dennes center framgår av Desrosieres, 1985, p. 278 not 2). En första rapportfrån en internationell studie med jämförbar inriktning, dvs. ett försök att jämföra de socialabet0gelserna för tillkomsten av system för socioekononrlsk klassificering i skilda länder, varDunez et al, 1988. En handfast tillämpning av Bourdieus anti-realistiska princip attrepresentationer ~v. verklighete~ ~te får fo~äxl~ m~ verkligheten själv, är de granskningarsom en av hans laIJungar, DomImque Merlhe, foretagIt av underlaget för statistiskautredningar av utbildningsrekrytering eller väljarbeteenden; som framgår av dessagranskningar av hur enkäterna fyllts i, hur kodningen gått till, hur kategoriseringarnaåstadkommits och hur felkällorna adderats till varandra, krävs en viss vaksamhet om manförsöker bygga slutsatser på sådant statistiskt material (Merllie 1981, 1982, 1983, 1988).1Bachelards favorituttryck, polemiska karaktären hos Bourdieus sociologi. Attvara kritisk betyder inte att rätt och slätt sopa undan de "pre-konstruerade"objekten, i detta fall den offentliga statistikens socialgrupper. Det handlar istället om att undersöka dessa prekonstruerade objekt och de socialaförhållanden som givit upphov till och vidmakthåller dem.Hur skall exempelvis objektet för en utbildningssociologisk rekryteringsstudiekonstrueras? Det är vanligt att man som sin population väljer de studerande somåterfinns på en viss utbildning och från den utgångpunkten beräknarprocentsatsen arbetarbarn, medelklassbarn etc. Detta tillvägagångssätttillfredsställer inte Bourdieu. En sålunda avgränsad population är ett"prekonstruerat objekt"372, ett uttryck för "spontan sociologi"373. Genom att utgåfrån dem som hållit sig kvar inom utbildningssystemet fram till, låt säga,universitetsnivån, tappar man bort alla dem som eliminerats på vägen. I ställetmåste, enligt Bourdieu, en sociologisk rekryteringsstud~e utgå från de socialaklasserna och grupperna, och sedan konstatera hur stor andel barn från varjeklass eller grupp som går vidare till utbildningen i fråga. Exemplet illustrerardet nära sambandet mellan strukturell och fenomenologisk analys i Bourdieussociologi: rekryteringsstudier enligt Bourdieus recept, dvs. studier som tar fastapå de andelar av alla arbetarbarn, medelklassbarn etc som tar sig fram till engiven utbildningsnivå, öppnar vägen till ett studium av det "subjektiva fålt avmöjligheter" som breder ut sig framför ett barn med ett givet socialt :ursprung.En arbetarfamilj bedömer inte sina barns chanser med utgångspunkt i hur mångaprocent arbetarbarn det råkar finnas inom den högre utbildningen; den spontanabedömningen utgår i stället från hur barn med liknande bakgrund brukar klarasig i utbildningssystemet. Bland elitskoleelever må de lägre samhällsklassernassöner och döttrar utgöra en ganska betydande andel, helt enkelt för att dekommer ur numerärt betydande befolIffiingsskikt, men i jämförelse medjämnåriga med samma sociala ursprupg utgör de en liten minoritet. Det är dennaspeciella situation, denna utvaldhet, som karaktäriserar dessa elever och debilder de gör sig av den sociala världen och sig själva. Bourdieu har exempelvisofta berört konsekvenserna av att dessa elever som mot alla sociala odds skördarframgångar i utbildningssystemet präglas av att cie är sur-selectionnes, dvs.mycket hårdare gallrade än sina kurskamrater ur högre samhällsklasser.På vad sätt avviker Bourdieus metod från Durkheims klassiska föreskrifter?Även den sistnämnde krävde ett renhållningsarbete: "Sociologen måste, bådenär han bestämmer objekt för sin forskning och under loppet av sinframställning, ta bestämt avstånd från användningen av begrepp som formulerats372 La reproduction, 1970, p. 128.373 "L'examen ... ", 1968, p. 239.