Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

418 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI2.3 Rationalism inom sociologinInom sociologin finns onekligen lager på lager av de varianter av "sluten"rationalism som var föremål för Bachelards kritik. Redan föreställninge~ attsociologen kan placera sig utanför den värld han undersöker, som vore detmöjligt att utforska den utan att samtidigt utforska sin egen plats däri ochdärmed betingelserna för sin egen kunskapsförmåga, är ett eko av dencartesianska doktrinen om det självtillräckliga subjektet. Uppgörelsen meddenna hållning har varit det kanske allra mest centrala inslaget i Bourdieussociologi. Bourdieus habitusbegrepp var inte bara i största allmänhet ett försökatt bryta med den cartesianska illusionen (med moderna motsvarigheter isociologernas attitydmätningar eller opinionsundersökningar) att det är möjligtatt isolera människors medvetandeinnehåll från deras praktiker57;habitusbegreppet var dessutom ett redskap som kunde brukas för att punkteraföreställningen om att forskningssubjektet kunde lämnas utanför densociologiska analysen.Konfrontationen med kantianska varianter av rationalistisk kunskapsteori haralltsedan durkheimianerna varit ett framträdande tema inom fransk sociologi.Den durkheimianska kunskapssociologin skulle kunna förses med sammaöverskrift, "kantianism av andra ordningen", som Bachelard gav åt sinepistemologi. Durkheimianerna följde Kants kritik av empirismen såtillvida attde erkände existensen av åskådningsformer (rum, tid) och kategorier som utgörofrånkomliga överindividuella förutsättningar för varje kunskapsakt, men deförkastade den klassiska kantianska doktrinen om dessa åskådningsformers ochkategoriers aprioriska natur. Perceptionens och tänkandets former är inte engång för alla givna och eviga, de är sociala skapelser vilkas genes ochförändring det ankommer på sociologin att utforska. Den klassiskademonstrationen av denna tes var Durkheims och Mauss I utläggning avklassificeringens primitiva former i sjätte årgången av L'Annee sociologique.Även om uppsatsen inte nämnde Kant vid namn, klargjorde författarna på sistasidan att de med sin analys av klassificeringsformerna, det vill säga människorssätt att gruppera och hierarkisera företeelser i omvärlden, avsett att demonstreraen sociologisk metod som vore lika tillämplig för alla de åskådningsformer,kategorier och logiska operationer vilka av de ortodoxa kantianerna hölls föreviga och oföränderliga:''[ ... ] till och med så abstrakta ideer som de om tid och rum [är] i varje ögonblick avsin historia nära förbundna med den motsvarande sociala organisationen. Samma57 Bourdieu har anfört arvet från den cartesiska tradititionen som en förklaring till att inteminst vetenskapsmän har så utomordentligt svårt att föreställa sig ett tänkande som ärförknippat med handlande ("La domination masculine", 1990, p. 12).Kapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen 419metod skulle även kunna bidra till förståelsen av det sätt varpå ideerna om orsak,substans, olika former för omdömen etc utformats. Alla dessa frågor, sommetafysikerna och psykologerna debatterat så länge, skulle den dag de ställs isociologiska termer äntligen kunna befrias från de omtuggningar där de fastnat. Det äråtminstone en ny väg värd att prövas. "58Bourdieu tillhör dem som mest konsekvent fortsatt längs denna "nya väg" somdurkheimianerna slog in på. Det finns dock skillnader. Bourdieu har exempelvisaldrig haft något till övers för den evolutionistiska historiefilosofi som var såpåtaglig under durkheimianismens tidigaste skede och som satte sina spår iuppsatsen om klassificeringens primitiva former. Med stöd av den nyaetnologiska litteraturen om Australiens urinnevånare hävdade författarna attklassifikationssystemen, sätten att gruppera tingen, i dessa enkla stamsamhälleni själva verket uttrycker människornas egen uppdelning i grupper. Stammenbestår av två stora undergrupper som var och en i sin tur är uppdelade på olikaklaner, en social organisering som utgör roten till klassificeringen av djur,växter, födoämnen, himlakroppar och så vidare: "klassificeringen av tingenreproducerar denna klassificering av människorna" .59 Durkheim och Mausskonstaterade så att samma typ av primitiv klassificering återfinns i andratotemsamhällen i andra världsdelar, varefter de övergick till att behandla merkomplexa former av klassificering hos puebloindianer, siouxindianer och vissaaustraliensiska stammar, i taoistiska samhällen och det antika Egypten ochGrekland, för att till sist nå fram till frågan om de vetenskapligaklassificeringarnas grund. Redan sättet att disponera framställningen, frånenklast tänkbara till allt mer komplexa samhällen och klassificeringssystem, varett uttryck för den evolutionistiska tesen att komplexa former låter sig förklarassom ett slags differentiering av ursprungliga, primitiva former. 6o Detta speciellatidstypiska historief}.losofiska inslag i durkheimianernas tidigaste sociologi haraldrig utövat någon lockelse på Bourdieu. (Däremot har Bourdieu, vilket skiljerhans sociologi från den ortodoxa strukturalismen, hållit fast vid att historiskaförklaringar är nödvändiga: medan Levi-Strauss och dennes närmasteefterföljare tenderade att studera systemen av representationer som renodlatsynkrona fenomen, har Bourdieu återvänt till durkheimianernas ambition attlegera samhällsvetenskap med historievetenskap :)Habitusbegreppet innebar en annan väsentlig revidering av detdurkheimianska arvet. Med dess hjälp har Bourdieu försökt att återinföraagenterna, de handlande människor som durkheimianerna tenderade att förvisa58 E. Durkheim och M. Mauss, "De quelques formes primitives de c1assification", 1903, p.72.59 Op. cif., p. 8.60 Jfr t.ex. op. cif., p. 67.