Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

184 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIDe tidigaste förekomsterna av termen "kulturellt kapital" har jag stö~rpå i ettkollokviebidrag från våren 1965.44 Här försökte Bourdieu med hänvisningar tillstatistiskt material och observationer (ofta hämtade från framställningen i Lesheritiers, 1964) demonstrera att det i allt väsentligt är det "kulturella arvet" eller"den kulturella nivån", inte föräldrarnas ekonomiska tillgångar, som statistisktsett avgör barnens framtid inom utbildningssystemet. I två varandraöverlappande publicerade versioner från 1966 av samma text4s fanns termen"kulturellt kapital" kvar, och den dök upp i ytterligare några texter från sammaår 46 , i sammanhang som handlade om hur barn kan ärva föräldrarnasekonomiska och kulturella kapital. Om jag inte missat några tidigareförekomster, uppträdde således termen "kulturellt kapital" i tryck första gångenår 1966, och det förefaller troligt att termen ursprungligen koncipierades som ettslags pendang till begreppet ekonomiskt kapital. Det kulturella kapitalet var ettnyttigt begrepp i samband med demonstrationerna av att föräldrarnasekonomiska ställning inte är den viktigaste betingelsen för barnens framgångar iskolan.Om vi förlägger gränsen mellan författarskapets första och andra period tillåret 1966, så var det först då som Bourdieus kapitalterminologi började finna sinform. Termen kulturellt kapital återkom 196747 och 196848. I andra utvidgade(~~na:e skulle B~ur.dieu med samma uttryck avse specifika arter av symboliskt kapital,n~hgen konstnarlig kompetens eller konstkännedom). I Les heritiers 1964 talades på ett~tälle (p. 77) om "informationSkapital", varmed avsågs den hemmastaddhet i den!,ntellektuel~a ~ärld~? som studenterna vi~ ~en ,humanistiska fakulteten i Paris uppvisade. ILa ~smlssl~n ..: ! 19~~, p. 39~, och I L'ecole conservatrice", 1966, p. 328, talades omdet. for .elev~~ sa Viktiga mformationskapital" som består i kännedom om utbildningsval ochutbildnmgsvagar, samt om det "språkkapital" < capitallinguistique > ("La transmission "pp. 404 not 34; "L'ecole conserva~ce", pp. 335 not 18, 340) som de har med sig hemifrfuLI ?l.a. Le pa'!age, 1966, p. 133,Jorekom begreppet humankapital. I första upplagan avL amo~r ~e l an!. 1966, p ... 21, na~de~ att författarna själva tack vare tidigareundersoknmgar forfogade over ett kaPital av empiriska kunskaper" .44 Denna text, Heritage cultureI et inegalites devant l'ecole et la culture skrev Bourdieu tilldet kollokvium i Arras 12-13 juni 1965 som senare skulle leda fram till ~olymen Le panagede benejices (1966). Termen "kulturellt kapital" förekom några gånger (pp 6 12 20 27).det opub~~erade koll0Ic;,iebi~get, men ?Iycket mer frekventa var de ungefär' sy~ony:na Itermerna kulturellt arv och kulturell nIvå". (Eftersom jag här hänvisar till en o bl· dt t . te åte fi . b·bl· . pu Icera~x . som m . r mns l. I I~grafin I slutet av boken, kan nämnas att den finns tillgänglig ibIb~l~tekssamlin~arna VId Maison des sciences de l'homme, konvolutet "Colloque d'Arras 12-13 jum 1965", signum 4° Fb 56.)45 "La transmission ...", 1966, och "L'ecole conservatrice" 1966.46 ~ämligen i den. orubricerade texten .om "l'ideol?gie jacobine", 1966, p. 172, samt ett paroSignerade redaktionella texter (som VI nog utan nsk kan tillskriva Bourdieu) i Darras 1966pp. 18 och 327f. , ,47 I "La bil·'" 1967" compara I~:.., .. ,~. 46, skrev Bourdieu och Passeron att utbildningssystemetkon~kre~ ?Ch.I~~,!timerar overf0I"a.?d~t av det kulturella kapital som varje individ erhållerfrån sm familjemiljO . Uppsatsen var I sm helhet en kritik av de samtidaKapitel III. Nyckelbegreppen 185upplagan 1969 av L 'amour de Z'art infördes i några nyskrivna partier termerna"kulturellt kapital"49, "konstnärligt kapital"so och "utbildningskapital"sl ; i denna andra upplaga hade dentillfälliga mer vardagsspråkliga användning av ordet "kapital" som vi nyssnoterade i den första upplagan från 1966 (p. 21) strukits - ett tecken på attBourdieu från och med slutet av sextiotalet började reservera termen kapital försociologiskt bruk. I La reproduction (1970) tillhörde "kulturellt kapital" decentrala termerna.Saken kan också uttryckas så att Bourdieu under författarskapets första period(1958-1966) i huvudsak utnyttjade termen kapital antingen för att tala omekonomiska förhållanden i gängse snäv mening eller för att signalera en analogitill det gängse ekonomiska kapitalbegreppet. Senare skulle han behandla sitt egetsociologiska kapitalbegrepp som det primära, överordnade och generellabegreppet och degradera det ekonomiska till ett specialfall. Denna utvecklingspeglas i hans bruk av citationstecken. Om han som nämnts inledningsvis vidnågot tillfälle kunde bruka citationstecknen för att markera att vi har att göramed en analogi - yrkeskunnande och utbildning liknas vid ett ekonomiskt"kapital"s2 - så används i det senare författarskapet, någorlunda konsekvent förstunder sjuttiotalets3 , regelmässigt citationstecknen på rakt motsatt sätt, nämligenför att särskilja det speciella slags "ekonomi" som har med pengar, priser etc attgöra.Tillfogas bör kanske, att Bourdieus val av term är mindre långsökt i ettfranskt än i ett svenskt språkligt sammanhang. I svenskt språkbruk leder ordet"kapital" mer entydigt tankarna till "ekonomiska" fenomen i snäv mening.Vardagsfranskans capitaZ har ett vidare användningsområde, inkluderande skildautbildningsekonomiska försöken att använda ett enda enhetligt .!Ilått - nämligen ekonomisktillväxt - för att bedöma olika utbildningssystems effektivitet. Ayen här fungerade begreppetkulturellt kapital som ett slags pendang tilloegreppet ekonomiskt kapital. Av Castels och.Passerons inledning till den volym där uppsatsen ingick framgår (se p. 19) att alla Bourdleusmedarbetare kanske inte var så förtjusta i termen kapital.48 "L'examen ... ", 1968, p. 243. Här förekom även termen"skolkapital", p. 250. Dockdominerade allgämt termen "arv" . .49 L 'amour de l'an, 2 upp!. 1969, pp. 59, 64, 65.50 Op. cit., pp. 64, 65, 71.S10p. cit., p. 65.52 "La hantise ... ", 1962, p. 324; Bourdieus bruk av citationstecken är dock inte alls .konsekvent. När samma problem, nämligen avsaknaden av "startkapital" hos småhandlare Ialgeriska städer, behandlades i Travail et travailleurs, 1963, p. 298, saknades citationsteckenrunt ordet kapital.53 Fortfarande i "La fecondite ... ", 1964, pp. 72 och 73, använde Bourdieu uttrycket "utomekonomiska" om just sådana symboliska värden (här de värden sombarnet representerar i förhållande till en given grupps värdesystem) som han senare inte skulletveka att benämna ekonomiska rätt och slätt.