Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

278 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIkonsekreringsinstanser) som utdelar sådan legitimation, etc.För utvecklingen av fältbegreppet fungerade Webers religionssociologi somen av Bourdieus inspirationskällof346, i synnerhet kapitlet om "Typen religiöserVergemeinschaftung" i Wirtschajt und Gesellscha.ft347. Bourdieu gav under sintid som lärare vid universitetet i Lille (första hälften av sextiotalet)återkommande föreläsningar om denna text, och inledde samtidigt vid Ecolenormale superieure, rue d'Ulm sitt mångåriga seminarium om artonhundrataletskonst och litteratur; fältbegreppet tycks ha tagit fastare form när Bourdieuupptäckte möjligheten att transponera Webers katalog över religiösa agenter -präst, profet, magiker - till ett annat område, konstens och litteraturens.I den första skissen om fältbegreppet, publicerad i Les temps modernes 1966,berörde Bourdieu mycket kort relationerna mellan Webers religiösa typer präst,profet, magikef348, och ställde beträffande sitt eget undersökningsobjekt, detintellektuella fältet, motsvarande frågor om hur förläggaren förhåller sig tillförfattaren, förläggaren till kritikern, författaren till kritikern, författarna tillvarandra349. I övrigt spelade Webers religionssociologi ingen framträdande roll iuppsatsen, som nog framför allt bör betraktas som ett första utbrytningsförsökur strukturalismen (den publicerades i ett temanummer rubricerat"Strukturalismens problem"). Han använde här begreppet fält i flera olikasammanhang, "det kulturella fältet"350 (systemet av relationer mellan teman ochproblem som produceras och cirkulerar inom kulturlivet), "de kulturella verkensfält"351, men framför allt lanserade han begreppet "det intellektuella fältet"(närmast motsvarande vad han senare skulle benämna kulturellt produktionsfält),dvs. ett system av relationer mellan författare, konstnärer, kritiker, förläggare,Ikonsthandlare, kulturjournalister etc352. Hans tes, som bröt med en dominerandetendens inom strukturalismen, var att det inte räcker med att relatera exempelvisett enskilt konstnärligt verk till hela systemet av relationer mellan konstnärligaverk. Först ett studium av det intellektuella fältet, dess historiska framväxt ochinteraktionen mellan agenterna gör det begripligt varför en viss konstnär ellerförfattare gör vad han gör - ty han gör alltid det han gör i relation till vad deandra gör. Här kunde Bourdieu luta sig mot Weber: Weber hade exempelvis346 Bourdieu har i flera sammanhang själv uppgivit att Webers religionssociologi var enfaktisk inspirationskälla när han upptäckte möjligheten att analysera den intellektuella världensom fält, jfr t.ex. Structuralisme ... , 1968, p. 23 (eng. version "Structuralism ... ", 1968, p.697). .347 M. Weber, 1972 [1922], pp. 245-381.348 "Champ intellectuel...", 1966, pp. 893-895.3490p. cit., p. 885.350 Op. cit., p. 865.351 Op. cit., p. 891.352 Jfr Op. cit., p. 880.Kapitel m. Nyckelbegreppen 279konstaterat att motsättningen mellan prästen och profeten, utrustade medinstitutionell respektive personlig auktoritet, är grundläggande i det religiösalivet, och på liknande vis utgör enligt Bourdieu motsättningen mellan lärarna åena sidan och författare, konstnärer och andra "skapande" intellektuella å denandra, det vill säga mellan reproduktörer och producenter, den fundamentalamotsättningen inom det intellektuella fältet.I detta första utkast hade Bourdieu egentligen ännu inte utformat sittfältbegrepp. Här resonerade han, på ett sätt som låg interaktionismen nära, omrelationer mellan agenter (till skillnad från sitt senare intresse för relationermellan de positioner som agenterna intager). När han fem år senare återvändetill ämnet, antydde han att detta "interaktionistiska" tillvägagångssätt var ettförsta steg i brytningen med Webers modell. I stället för att på weberskt manertillskriva "typerna" präst, profet och magiker vissa egenskaper, bör man frågaefter hur de förhåller sig till varandra: hur förhåller sig prästerna till profeterna,magikerna och lekmännen, hur förhåller sig magikerna till prästerna, profeternaoch lekmännen, etc?353Denna första, "interaktionistiska" omtolkning av Webers schema följdes aven"relationistisk" brytning, där Bourdieu utforskade möjligheten att konstruera ettsystem av objektiva relationer mellan de positioner som intages av agenterna.354Detta steg representeras framför allt av två uppsatser om det religiösa fältet,båda publicerade 1971. Den ena uppsatsen, "Une interpretation ... , redovisadeBourdieus nyss nämnda omtolkning av Webers religionssociologi. Den andra,"Genese ... ", var en bredare tesartad diskussion av principerna förundersökningar av det religiösa fältets genes och struktur; Bourdieu vred ochvände på arvet från den klassiska religionssociologin - Weber, durkheimianerna,marxismen - och gav förslag till hur man kunde gå vidare.Kort sagt skissetade Bourdieu i dessa två texter möjligheten att konstruera ettreligiöst fält, ett system av relatione~ mellan positioner, som så att säga liggerutbrett innan den enskilde agenten träder in på det: att en prästman förhåller sigpå ett bestämt sätt till andra prästmän'eller till "profeterna" och "magikerna"kan inte ges en tillfredsställande sociologisk förklaring om man håller sig påinteraktionens nivå. Det religiösa fältets interna struktur (dominerande ochdominerade positioner, auktoritetshierarkier etc), dess placering i förhållande till"maktens fält" (ungefär vad som i marxistisk tradition kallas den härskandeklassen) och förbindelserna med olika kategorier av lekmän som emottager det353 Jfr "Une interpretation ... ", 1971, p. 5; "Genese ... " , 1971, p. 319 not 45.354 Jfr Bourdieus egen efterhandsbeskrivning av denna utveckling av f'altteorin, Lesconcepts ... , 1985, pp. 6f (eng. version "The Genesis ... ", 1985, pp. 17f). Jfr även densamtida texten Structuralisme ... , 1968, pp. 24f not l (eng. version "Structuralisme ... ", p.698 not 17) samt framför allt de två nämnda texterna från 1971.