Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

424 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIKapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen425ständigt söka svar på frågan om vad de själva egentligen är - allt bidrager till attunderblåsa föreställningen om "begåvning" som en immanent given kvalitet hosvarje individ.68Så har Bourdieu fortsatt att attackera essentialistiska föreställningar. Det närdetta skrives senast publicerade exemplet var en uppsats om den manligadominansen. "Sexismen är en essentiaiism" , skrev Bourdieu och avsåg atthistoriskt betingade sociala skillnader tillskrivs en given biologisk natur. Påsamma sätt fungerar rasismen (Bourdieu använde här som ofta annars ordetrasism både om den etniska rasismen och om föreställningen attsamhällsklasserna äger naturgivna egenskaper), men "bland alla former avessentiaiism är sexismen utan tvivel den mest svårutrotade" .69 Inte hellerfeministiska tänkare som författare som Irigaray eller Kristeva går, enligtBourdieu, fria från essentialistiska föreställningar om det kvinnliga.7oBeträffande dessa prov på Bourdieus kritik av essentialistiska föreställningarförtjänar att understrykas, att det var just den essentialistiska uppfattningen ombegåvning, eller om könet, som varit föremål för hans attacker. Hans ärende varinte att rätt och slätt avfårda exempelvis psykologiska förklaringar tillbegåvningsskillnader . Han medgav gärna att det existerar vissa, kanske mereller mindre medfödda, individuella olikheter i psykisk utrustning, och hanframställde problemet om arv kontra miljö som ett i och för sig legitimtspörsmål, fullt möjligt att behandla i empiriska undersökningar. (Själv besvaradehan med sina utbildningssociologiska studier frågan genom att hänvisa tillbearbetningar av empirisk information om studenternas banor genom det franskautbildningssystemet: så länge sociologiska förklaringar är tillräckliga för att görareda för så gott som hela variationen i materialet, finns det ingen anledning attinföra ytterligare psykologiska antaganden.) Nej, Bourdieus kritik riktades motföreställningen om begåvning som essens och yttersta förklaringsgrund, enföreställning som - skulle Bourdieu förmodligen säga - inte har det ringaste medvetenskaplig psykologi att skaffa. Av Bourdieus senare arbeten framgår att hanbetraktar även det slags förklaringar som pekar ut socialgrupps- ellerklasstillhörighet som ett slags (i annan än statistisk mening) förklarande faktorsom en essentialistisk återvändsgränd. Det essentialistiska misstaget består i attpostulera exempelvis begåvning, klasstillhörighet, kön eller något annat som ettslags väsen som ligger bakom fenomenen och förklarar dessa~ Bourdieusepistemologi är oförenlig med varje slags väsen/framträdelse-dialektik.Vetenskapliga begrepp och förklaringar är produkter av det vetenskapliga68 Om "essentialismen" i den karismatiska ideologin och begåvningsideologin, se Lesheritiers, 1964, pp. 71, 115, 117.69 "La domination masculine", 1990, p. 12.70 Op. cit., p. 4 not 4.arbetet, inte något avtäckande av i verkligheten redan på förhand inneboendeessenser.Till sist några ord om Bourdieus strävan att befria samhällsvetenskapen frånhistoriefilosofiska doktriner av skilda slag: evolutionistiska, materialistiska,spiritualistiska etc. Redan i hans tidigaste arbeten, som i vissa andra avseendenbar en durkheimiansk prägel, var det tydligt hur han avstod från evolutionistiskaförklaringar. I de talrika studierna av det traditionella bondesamhällets övergångtill en modern samhällsordning fanns inte ett spår av den typ av förklaring - omprimitiva och enkla fenomen vilka "utvecklas" till högre och sammansattafenomen - som varit så frekvent hos Durkheim och några bland hans lärjungar.Ur Bourdieus perspektiv framstod i stället varje skede i utvecklingen som ett,om man så vill, synkront sammanhang. Om det traditionella samhället harbetydelse för de före detta böndernas liv när de hamnat i en modernareomgivning, så beror det helt enkelt på att det traditionella samhället satt sinprägel på deras sätt att tänka och handla - historien existerar förvisso i nuet,men inte som någon bestämmelse eller en i sig verkande kraft, utan just i nuet,nedlagd i institutioner och i människornas kroppar och sinnen.71 Det är så detgår till när "den döde bemäktigar sig den levande", för att använda ett Proustcitatsom Bourdieu senare satte som rubrik över en av sina uppsatser omhistoriens existensformer72. Detta sätt att tänka om historien är ständigtnärvarande i Bourdieus arbeten, exempelvis i studierna av olika slag av fålt. UrBourdieus perspektiv är ett fålt i hög grad en produkt av sin historia: fåltetsstruktur vid en given tidpunkt är resultatet av utgången av tidigarekraftmätningar. Denna historia blir dock begriplig blott i och genom en analysav synkrona samband. Tag som exempel den betydelse Bourdieu i sinaempiriska fåltanalyser brukar tillmäta ancienniteten. Han brukar vara noga medatt samla in information om hur många generationer aven viss släkt som tillhörtbourgeoisien, vilket år ett visst lärosäte grundats etc .. Själva sakförhållandet atten viss släkt sedan länge haft sin hemvist inom maktens fålt ökar sannolikhetenför att även dess yngre medlemmar skall hamna där, och en läroanstaltsanciennitet är inte sällan en indikator på dess placering i hierarkin av71 Följande tidiga exempel, hämtat ur Travail et travailleurs, illustrerar Bourdieus vägran attbetrakta historien som ett slags immanent bestämmelse som rätt och slätt tvingar sig påmänniskor. Efter att ha konstaterat att de bönder som förflyttats till de nya kåkstäderna ellerstrategiska byarna ibland tycktes falla tillbaka in i traditionella beteenden, anmärkte Bourdieuatt tolkningen av ett sådant uppträdande måste ta hänsyn till att de deporterade böndernafaktiskt hade erfarenhet av de nya förhållningssätt som importerats i och med kolonialismen.De var inga passiva offer för de traditionella beteendemodellerna - att de sökte sig till dessavar "inget annat än en avsiktligt återvändande eller oftare en framtvingad regression".(Travail ... , 1963, p. 302)72 "Le mort saisit le vif" , 1980.