11.07.2015 Views

Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

522 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIvunnit stor utbredning bland franska samhällsvetare. Kanske kan d<strong>en</strong> antiaprioriskahållning som kännetecknar d<strong>en</strong> nyare utveckling<strong>en</strong> inom franskstatistik formuleras som följer.Statistik<strong>en</strong> grundas inte på sannolikhetsläran; det är signifikativt att H<strong>en</strong>ryRouanet och hans medarbetare, som vid Universite R<strong>en</strong>e Descartes leder <strong>en</strong>synnerlig<strong>en</strong> inflytel<strong>se</strong>rik undervisning i statistik för psykologer, sociologer,pedagoger och lingvister, väljer att inte lägga sannolikhetsläran till grund förd<strong>en</strong> elem<strong>en</strong>tära statistikundervisning<strong>en</strong> 359 , som med andra ord inte börjar medresonemang om tärningskast eller svarta och vita kulor, normalfördelning,medelvärd<strong>en</strong> etc. I stället för att först ställa upp <strong>en</strong> på sannolikhetsläran grundadstatistisk modell (som kan ha att göra med normalfördelning, obero<strong>en</strong>de etc) ochdärefter <strong>en</strong>ligt formali<strong>se</strong>rade procedurer pröva i vad mån data ansluter tillmodell<strong>en</strong>, är man inriktad på metoder som tillåter att man, med ett minimum <strong>av</strong>förhandsantagand<strong>en</strong>, ur ob<strong>se</strong>rverade eg<strong>en</strong>skaper och fördelningar vaskar frammönster, strukturer, system <strong>av</strong> relationer.Korrespond<strong>en</strong>sanalys<strong>en</strong> öppnar möjligheter till ett utforskande (eller med ettosv<strong>en</strong>skt ord: explorativt) arbetssätt. Forskar<strong>en</strong> prövar under analys<strong>en</strong>s gångolika möjligheter, ändrar betingel<strong>se</strong>rna etc, och <strong>av</strong>står från förhandsantagand<strong>en</strong>om datas natur och på förhand uppställda hypote<strong>se</strong>r som skall bekräftas ellerförkastas, liksom från g<strong>en</strong>erella formella (dvs. <strong>av</strong> d<strong>en</strong> aktuella undersökning<strong>en</strong>sobjekt obero<strong>en</strong>de) statistiska procedurer, <strong>av</strong> typ på förhand uppställda kriterierför acceptabla signifikansnivåer . Med B<strong>en</strong>zecris formulering: modell<strong>en</strong> bör följadata, icke omvänt.Korrespond<strong>en</strong>sanalys<strong>en</strong> är dessutom väl lämpad för undersökningar <strong>av</strong> system<strong>av</strong> relationer. Till skillnad från de konkurrerande amerikanska statistiskatekniker som främst syftade till sammanfattande värd<strong>en</strong> (c<strong>en</strong>tral- ochspridningsrnått på variabler, eller sammanfattande mått på samband mellanvariabler, <strong>en</strong> variabyls bidrag till <strong>en</strong> faktor eller <strong>en</strong> faktors bidrag till att förklar<strong>av</strong>arians<strong>en</strong>), lät de nya franska metoderna sociolog<strong>en</strong> bevara d<strong>en</strong> kvalitativakaraktär<strong>en</strong> hos sina data. Tag social bakgrund som exempel. Inom anglosaxisktradition är det vanligt att man rangordnar socioekonomiska kategorier, oftastarkt aggregerade (socialgrupper), till <strong>en</strong> variabel, vars bidrag till, låt säga,utbildningsframgång, uttrycks som ett sammanfattande mått, ett siffervärde.Korrespond<strong>en</strong>sanalys<strong>en</strong> låter forskar<strong>en</strong> hålla isär modaliteterna på <strong>en</strong>359 Rouanet, Le Roux och Bert, 1987, <strong>se</strong> t.ex. pp. VIlIf. D<strong>en</strong>na elem<strong>en</strong>tära lärobok förhumanvetare (som för övrigt anbefalles <strong>av</strong> Bourdieu, <strong>se</strong> Actes de la recherche <strong>en</strong> sci<strong>en</strong>cessociales, nO 73, juin 1988, p. 99) behandlar s.k. deskriptiv statistik (Rouanet och hansmedarbetare föredrar term<strong>en</strong> "naturliga procedurer"). D<strong>en</strong> har 1990 följts <strong>av</strong><strong>en</strong> andra volym,om stati'stisk infer<strong>en</strong>s (med Rouanets språkbruk: "induktiv dataanalys"). D<strong>en</strong> planerade tredjevolym<strong>en</strong> skall ägnas faktoranalys och andra mer sofistikerade multivariata metoder.Kapitel V. En epistemologi för samhällsvet<strong>en</strong>skap<strong>en</strong> 523jämförel<strong>se</strong>vis . . differ<strong>en</strong>tierad nivå ("Cl'VI'II' ng<strong>en</strong>Jors ... b arn " "läka b " )apnonska. .antagand<strong>en</strong> om rangordnl'ng.D<strong>en</strong>na mlormation." 'omr arn.,letc , utanett mönster <strong>av</strong> relationer till andra eg<strong>en</strong>skaper eller til;oocla t ursprung~nfogas ~.alder, kon, utbildningskapital, indikatorer . . gangar somAtt vara t.ex. läkarbarn är <strong>en</strong> eg k llPå ~mak och livsstil, bo<strong>en</strong>deort etc.<strong>en</strong>s ap e er tillgång som få' ..relation till <strong>en</strong> mängd andra karaktäristik' tt . or sm memng Iatt ha viss utbildningsbakgrund' att ägna a: a o t v~ra <strong>av</strong> VISS alder och visst kön;hylla vissa värd<strong>en</strong>; att vara bos~tt i huvu;~;a~e:ls.sa kultur~lla p~aktiker ochlandsbygd<strong>en</strong>. Allt ifrån sina tidigaste kultur- oc~ I t:~l~t~d I pro:m<strong>se</strong>~ eller påsträvade Bourdieu efter att konstruer d rkKa y I a system <strong>av</strong> relatIOneru I nmgs~ocIOloglska studierorrespond<strong>en</strong>sanalys<strong>en</strong> blev här ett effektivt red k .Må . . s ap.nga <strong>av</strong> de statistiska tekniker som vunnit utb d' .bet~<strong>en</strong>devet<strong>en</strong>skap är anpassade till material där i::iv:~:!~:~; a~erikanhskvanablerna få. När vi har att ö . .. manga oc(kön, ålder, längd, vikt, sociafg::p;~d 2 tu ;<strong>en</strong>tals I~dl:lder och ett fåtal variableretc) kan det vara rimligt att fråga om ~r~ { ~~.ar pa vissa te~tfr.ågor, skolbetygm<strong>en</strong>ing M . o a e ar repres<strong>en</strong>tativt I statistisk. <strong>en</strong> om man, som I manga samhällsvet<strong>en</strong>ska r ",intres<strong>se</strong>rad <strong>av</strong> ett stort antal variabler ofta <strong>av</strong> k l't t' P Iga undersokmngar, är" .. ". ,va I a IV art, kanrepr~s<strong>en</strong>tatIvltet I betydels<strong>en</strong> att repres<strong>en</strong>tera något <strong>av</strong> sociolo' .mer väs<strong>en</strong>tligt än "repres<strong>en</strong>tativitet" i tekn' k .. . glsk Vikt varabak d " IS statistisk m<strong>en</strong>mg. Tag socialgrun som exempel. Ar man intres dtill social bakgrund uppfattad som <strong>en</strong> k <strong>se</strong>ra . <strong>av</strong>. att re~atera låt säga skolframgång. l ' vantItatIv vanabel med värd<strong>en</strong>asocla grupp 1, socialgrupp 2 och socialgrupp 3 så k d ..efter statistisk repres<strong>en</strong>tativitet. M<strong>en</strong> vill man i' stud' an et va.ra nmhgt att fr~~amellan civiling<strong>en</strong>jörsbarn, läkarbarn etc så h let ~v SOCialt ursprung skiljamycket som möiligt om dess ,ar man storre behov <strong>av</strong> att veta såJa grupper.Som torde ha framgått är l'analy<strong>se</strong> des donnees framl)" " .metoder för att yxa till rådata . Ambit' ,JOn<strong>en</strong> k an b etecknas or som allt <strong>en</strong> f uppsattmng ..man undviker så långt som möjligt förh dan I-apnonsk:(antagand<strong>en</strong> om kvantitativa skale <strong>en</strong> an san~.agand.<strong>en</strong> om datas karaktäretc), liksom på förhand UPpställdagpr:::~~;~rf~~~~mngSege~Sk~per, obero<strong>en</strong>deaprioriska modeller.ypotesprovnmg och alla slagsMot d<strong>en</strong>na karaktäristik kan invändas att det'" .statistiska traditionef360 finns inslag som 'har mycakv<strong>en</strong>et gem<strong>en</strong>samtmom anglosaXiskamed B<strong>en</strong>zecri-360 ~ch bland aktuella sv<strong>en</strong>ska bidrag till d<strong>en</strong> multivariata dakemIst<strong>en</strong> Svante Wolds insat<strong>se</strong>r påtag!' J'kh taanalys<strong>en</strong>s metodologi uppvisarräknar sina metoder som varianter <strong>av</strong> ~~n;iP~~er med B<strong>en</strong>zecris korrespond<strong>en</strong>sanalys. WoldWold <strong>av</strong><strong>se</strong>r d<strong>en</strong> tradition som går ända tillbaka ;l~~on<strong>en</strong>tanalys, m<strong>en</strong> då skall vi ob<strong>se</strong>rvera attoch MacK<strong>en</strong>zie fram till Hotelling' factor an l 1. earodson, och <strong>se</strong>dan utvecklats <strong>av</strong> Fischer, a YSls-met ernas uppkomst vill Wold datera så

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!