Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

532 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIutanför vetenskapen och för behov vilka inte har något med vetenskaplighet attskaffa. "374 Det är sant, skulle Bourdieu säga, men inte nog. Vardags~andetsbegrepp och kategorier låter sig inte så lätt sopas undan. För att verkligen blikvitt dem måste sociologen utforska de sociala betingelser som gör att deuppstår och består - och dessutom undersöka det vetenskapliga arbetets socialabetingelser. Bourdieus sociologi framstår härvidlag som mer integrerad ändurkheimianernas, vilkas med åren allt intensivare intresse för begreppens ochkategoriseringarnas sociala genes egentligen aldrig flöt samman med densociologiska metodläran; de var mindre upptagna av de sociala betingelserna försitt eget, sociologernas, tänkande än av aboriginernas eller indianernas ellerkinesernas eller de franska lönearbetarnas föreställningsvärldar. Bourdieu harständigt framhävt att om det sociologiska arbetet innebär en objektivering, såmåste sociologen först och främst objektivera sig själv. Bourdieu vände så attsäga den durkheimianska kunskapssociologin mot själva den sociologiskaforskningspraktiken.En annan och lika viktig skillnad mellan Bourdieus och durkheimianernasmetod är att de senare, särskilt under pionjärperioden, tenderade att låtaobjektiveringen utgöra det sociologiska arbetets alfa och omega. För Bourdieuhar (se bl.a. avsnitt 4.2.1 ovan) objektiveringen varit en - ofta inledande - fas iforskningsarbetet. Objektiveringen är ett nödvändigt inslag, men när sociologenväl genomfört brytningen med de spontana föreställningar som människor görsig om sig själva och den värld där de lever, och konstruerat sina system avobjektiva relationer, då är det dags att återvända till dessa spontanaföreställningar, att undersöka hur människor uppfattar sin värld och vilkenmening de tillskriver sina handlingar. "Allt givet bör återfinnas som resultat"37S,för att citera Bachelard. En komplett sociologisk analys, så som Bourdieuföreställt sig den, kombinerar studier av objektiva relationer medfenomenologiska undersökningar. Durkheims föreskrift att sociala fakta måstebetraktas "utifrån" ger bara halva sanningen.5.2 Durkheimianernas "preliminära definitioner"Utan att det rörde sig om direkt påverkan föregrep durkheimianerna i åtskilligaavseenden den historiska epistemologins program. Så påminner exempelvis deförras plädering för "preliminära definitioner", "provisoriska definitioner" eller"första definitioner" om den historiska epistemologins kravatt vetenskaperna374 Les regles ... , 1981 [1895], p. 32.37S G. Bachelard, Le materialisme rationnel, 1980 [1953], p. 57.Kapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen 533skall konstruera sina objekt.De metodiska resonemangen i Mauss' ofullbordade religionssociologiskaavhandling från 1909376 illustrerar denna parallell (till och med terminologin -construction, erreur -leder tankarna till den historiska epistemologin). Ämnetför avhandlingsarbetet var bönen, och Mauss inskärpte, som durkheimianernahade för vana, att här krävs allra först en "preliminär definition", en"provisorisk definition", en "första definition" . Denna definition behövs för att man skall veta vilka faktasom förtjänar att kallas böner, och för att man skall kunna beakta alla sådanafakta och inga andra. Även om definitionen är preliminär såtillvida att denbygger på begränsat material, måste den utarbetas med utomordentlig omsorgeftersom den kommer att dominera hela det fortsatta forskningsarbetet.377Sociologen behöver definitionen för att inte vara hänvisad till personliga intryckutan kunna lita till objektiva kriterier, ungefär som när fysikern definierar värmemed hjälp av kroppars utvidgning och inte med hjälp av den subjektiva känslanav värme.378 Efter ett längre resonemang nådde Mauss fram till följandepreliminära definition: "bönen är en oral religiös rit som är direkt relaterad tillheliga ting. "379 När den preliminära definitionen väl är formulerad, kansociologen ta itu med sitt material, och han måste då konstruera sina fakta:"De fakta som tjänar 'som material för en teori om bönen är icke omedelbart givna såsom en organism är given för den zoolog som beskriver den. De är inlemmade ihistoriska eller etnografiska dokument via vilka det gäller att återfinna dem på så sättatt man kan avgöra deras verkliga natur. Ett särskilt tillvägagångssätt är såledesnödvändigt för att frigöra och i viss mån konstruera dem. "380Mauss förtydligade sig med hjälp aven jämförelse. Sociologen som arbetar meddet här slaget av dokument måste genomföra ett arbete som påminner omhistorievetenskapens källkritik. Dock måste sociologen undvika att görakällkritiken till forskningens mål, något som historikerna ibland förfallit till.Syftet är att fastställa dokumentens "fel-koefficient".381Även på andra håll i durkheimianerilas tidiga skrifter uppmanas sociologernaatt lära av historievetenskapens källkritik, så exempelvis i Fauconnets ochMauss' encyklopediartikel från 1901382. I denna text, närmast en pedagogisk376 Texten, avsedd som första delen aven avhandling om bönen, kom så ~gt som tillsättning innan Mauss själv drog tillbaka den. Det skulle dröja ett drygt halvsekel innan denpublicerades, genom Victor Karadys försorg (Mauss, Oeuvres, 1, 1968, pp. 357-477).377 M. Mauss, "La priere", Oeuvres, 1, 1968, p. 386.378 Op. cit., pp. 387, 401.3790p. cit., p. 414.380 Op. cit., p. 388.381 Op. cit., pp. 388f.382 Se pp. 168-170 i P. Fauconnet och M. Mauss, "Sociologie" [1901], Mauss, Oeuvres, 3,