Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

282 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIekonomiska tillgångar och försökte få grepp om deras olikartade habitus.Romanens huvudperson Frederic Moreau utmärkes (liksom författaren,Flaubert) aven obeslutsam hållning till den sociala världen och till sin egenframtid: - Är det min kallelse att bli konstnär, författare, kompositör ellerkanske bankman? Denna vacklande habitus leder Bourdieu tillbaka tillsakförhållandet att det ekonomiska och kulturella kapitalet väger ungefär likatungt i Frederics (och Flauberts) arv.Slutligen måste enligt Bourdieu en studie av ett intellektuellt fält inkluderaanalyser av dess placering i förhållande till maktens fält och den dominerandeklassen.I grunden var detta samma recept som sedan tillämpades i den långa radstudier av sociala fält som från och med mitten av sjuttiotalet flutit frånBourdieus Centre de sociologie europeenne.3.2.4 Marxismen och begreppet om den relativa autonominVi skall nu antyda hur Bourdieus fältteori förhåller sig till ytterligare någrasamhällsvetenskapliga traditioner. Inspirationen från Weber är redan nämnd.Det var, som framgår av de tidigaste uppsatserna om fåltbegreppet och somBourdieu senare betonat359 , inte fråga om ett direkt lån utan snarare en tolkningeller omtolkning av Webers religionssociologi.En annan återkommande och kanske bara alltför lättplacerad referens närBourdieu utvecklade sitt fältbegrepp var marxismens begrepp "relativautonomi". Också detta var - ungefär samtidigt med att det blev ett centraltinslag i althusserianernas teori - ett återkommande tema vid Bourdieuskonstsociologiska seminarium vid Ecole normale superieure, och hans förstauppsats om fältbegreppet utgick från frågan om den historiska uppkomsten avden relativa autonomi som tillåter att den konstnärliga produktionen analyserassom ett fält360. Bourdieu kom dock att göra ett eget bruk därav. Den samtidamarxistiska diskussionen gällde frågan om hur överbyggnaden på en och sammagång kan vara beroende av ("i sista instans" bestämd av) och i viss gradsjälvständig i förhållande till den ekonomiska nivån. Problemet medöverbyggnadens relativa autonomi är klassiskt; när Althusser upphöjde det tillhögsta dignitet hänvisade han i synnerhet till Engels' brev till Joseph Bloch1890, med de berömda formuleringarna om hur basen "in letzter Instanz"bestämmer överbyggnaden.361 Althusserianerna höll fast vid den klassiska bas-359 Les concepts ... , 1985, p. 6 not 3; eng. övers. "The Genesis ... ", 1985, p. 18 not 10.360 "Champ intellectuel...", 1966, pp. 866-873.361 I den synnerligen inflytelserika artikeln om "Motsättning och överbestämning" i La PenseeKapitel III. Nyckelbegreppen 283överbyggnadsmodellen, om än elaborerad till en åtskillnad mellan å ena sidan enekonomisk nivå och å andra sidan de juridisk-politiska och ideologiska nivåernamed sina "apparater"362. I Bourdieus utvecklade sociologi finns inget utrymmeför det slaget av förklaringaf3 63 . Ekonomin utgör för Bourdieu ingen "bas" iklassisk marxistisk mening, och hänvisningen till "bestämningar i sista instans"har han uppfattat som ett retoriskt knep för att slippa den empiriska mödan medatt reda ut vari ekonomins eventuella bestämmande inflytande egentligen består.Det ekonomiska maktfältet, dess historiska utveckling, dess agenter(företagsledarna, ekonomerna etc) och institutioner, de strider som där äger rumoch förbindelserna med andra fålt - allt sådant måste enligt Bourdieusuppfattning studeras empiriskt, så som varje fålt måste studeras innan det är löntatt börja spekulera om dess natur.Däremot fanns mycket annat som förenade Bourdieus projekt medalthusserianernas, vilket inte är så förvånande. Althusser och Bourdieu återknötvar på sitt sätt, den ene inom ramen för filosofin och den andre i empirisksociologi, till den historiska epistemologins tradition. Mest rättvisande är kanskeäven i detta fall att säga att de hade gemensamma fiender. Althussers projektinnebar ett generalangrepp på alla försök att återföra samhällsutvecklingen tillen enda fundamental motsättning eller yttersta princip eller ett centralt subjekt(den självförverkligande anden hos Regel, den mänskliga naturen hos den ungeMarx, produktivkrafternas utveckling hos Komintern-marxismen, proletariatethos Lukacs, den individuelle aktören i borgerlig sociologi, etc). Denna, om manså vill, strukturalistiska ambition delade Bourdieu med Althusser. De -ismersom utgjorde måltavlor för Althussers attacker, såsom Feuerbachs, den unge1962 byggde Althusser .sina resonemang om överbyggnadens relativa autonomi på Engels'brev till Bloch av den 21 september 1890. När artikeln 1965 infördes i Pour Marx,tillfogades (pp. 117-128) ytterligare en lång utläggning över samma brev.362 Enligt althusserianerna kunde en samhälI'sformation, det vill säga ett bestämt samhälleunder en bestämd epok, vara sammansatt av f.1era varandra överlappande produktionssätt, ochde olika nivåerna (ekonomisk, politisk-juridisk, ideologisk och eventuellt en teoretisk)präglades av "relativ autonomi" och kunde befinna sig i otakt med varandra. Samtidigtexisterade en "överbestämning" som fogade ihop denna ~mmansatta helhet, och som bl.a.innebar att den ekonomiska nivån "bestämmer i sista instans", närmare bestämt genom att såatt säga tilldela antingen sig själv eller politiken eller ideologin huvudrollen. I det feodalaproduktionssättet tilldelar ekonomin den ideologiska nivån (religionen) den domineranderollen, i en av det kapitalistiska produktionssättet dominerad samhällsformation brukarekonomin tilldela sig själv den dominerande rollen. (Althussers egen framställning är merkomplex än så, men den här skisserade tolkningen vann utbredning, i synnerhet tack vare denpedagogiska inledningen till Poulantzas' Pouvoir politique et classes sociales, 1968.)363 Bourdieus avgränsning från althusserianerna skedde gradvis. Vi kan notera att termenappareil economique i en artikel från 1976 ("Les modes de domination" , p. 24) ersatts medtermen champ economique när samma i övrigt oförändrade passage infogades i Le senspratique, 1980 (p. 214).