Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

444 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIvardagliga erfarenhet97.I likhet med Bachelard, som ständigt hänvisade till nödvändigheten av attspåra upp inslagen av vardagstänkande i det vetenskapliga tänkandet, har ävenBourdieu varit oförtröttlig i jakten på spontana sociologier och annatvardagstänkande som smyger sig in i det vetenskapliga arbetet. Det liggeremellertid i sakens natur att en sociolog som Bourdieu måste utveckla ett annatförhållande till vardagstänkandet än en naturvetenskapsfilosof. Fysikernsstudieobjekt tänker inte. För Bourdieu har vardagstänkandet varit ett synnerligencentralt forskningsområde.Bland annat har Bourdieu i durkheimianernas efterföljd lagt stor vikt vid attundersöka spontana klassificeringar. För att komma åt dessa har han ofta söktsig till material som inte är präglat av sociologens mer eller mindre förutfattadeföreställningar. Ovan nämndes ett material som avslöjade en lärarinnas spontanasätt att klassificera sina elever och som Bourdieu uppenbarligen funnitvärdefullt. Andra exempel är de topp listor som då och då publiceras i franskpress, där läsare eller journalister rangordnar exempelvis de för dagen mestinflytelserika intellektuella.98 Genom att samla formuleringar ur diversebefintliga källor försökte Bourdieu och Boltanski vid ett tillfälle sammanställa ettslags dossier över defmitioner och diskussions teman som cirkulerar inom denekonomiska och politiska eliten i Frankrike.99 Som ett sista exempel kan nämnasatt Bourdieu i ett par sammanhangloo utnyttjat en opinionsundersökning i vilkenett representativt urval fransmän fick i uppdrag att kombinera ett antal namn påkända franska politiker med färger, träd, blommor, djur, sällskapsspel,huvudbonader, seriefigurer etc (Giscard d'Estaing förknippas med vitt, ek,liljekonvalj, myra, bridge, hög hatt, Asterix). Det är intressant att Bourdieuibland föredragit den här sortens material, just för att det inte är fråga omgedigna sociologiska undersökningar; han har i dessa fall varit intresserad avden spontana "praktiska logik" som orienterar människors klassificeringar.Det vore nämligen Bourdieu helt främmande att avfärda det spontanatänkandet som ideologi i betydelsen falskt medvetande. Tvärtom, människorbesitter en praktisk kunskap som vägleder deras föreställningar och handlande,och i Bourdieus författarskap finner man ofta att han parallelliserar denvetenskapliga kunskapen med den praktiska. En bondefamilj må sakna tillgångtill utbildningssociologernas siffermaterial, men utvecklar ändå en "intuitivstatistik", som ger besked om att deras barn sannolikt har föga framgång att97 Jfr G. Bachelard, Les intuitions atomistiques, 1933, pp. 14f.98 Ett sådant material har Bourdieu utnyttjat i "Le hit-parade ... ", 1984; Homo academicus,1984, pp. 275-286.99 "La production de l'ideologie dominante", 1976.100 "Un jeu chinois", 1976; La distinction, 1979, pp. 625-640.Kapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen 445vänta i utbildningssystemet. 101 I bondesamhällena i Kabylien och i Bearn fannsen spontan [etnologisk] litteratur, ofta producerad av infödda folkskollärare("Du bon ... ", 1985, p. 9). I traditionella algeriska släktsamhällen innebarföreställningen om den gemensamma anfadern en "spontan teori" om vad somförenar en grupp.l02 I ett kolonialsamhälle som Algeriet fanns dessutom en"spontan etnologi" producerad av franska administratörer och militärer, somgjorde bruk av kategorier som ofta var av juridisk natur och inte dög förvetenskapligt bruk ("Du bon ... ", 1985, p. 8). Den komparativa sociologinmotsvaras aven "spontan sociologi", enligt vilken vissa länder uppfattas somgamla kulturnationer och andra som "nya" ländev03 Sociolingvistiken har sinmotsvarighet i en "spontan stilistik", en praktisk förmåga med vars hjälp densom läser en text upptäcker sambanden mellan författarens skrivsätt och hansklasstillhörighet. I04 Utbildningssociologin har ett slags parallell i de spontanaföreställningar om begåvningsskillnader som Bourdieu så ofta attackerat. Densociologiska kunskapsteorin har sin motsvarighet i den spontana teori enligtvilken man för att förstå hur en människa tänker helt enkelt strävar efter attplacera sig i dennes ställe. IOS Den politiska sociologin har sin motsvarighet i despontana föreställningarna om "höger" och "vänster" eller de paj diagram sombrukar användas för att illustrera röstetal. Sociologen måsta akta sig för att fallaoffer för dessa blott alltför välbekanta föreställningar, som inte bara blockerarförståelsen utan till och med "förhindrar att man verkligen förstår principen för[sociologisk] förståelse". Sociologen måste med andra ord lyfta fram i ljuset dekognitiva scheman, som finns nedlagda i föremålen (människors praktiker,diskurser etc) för hans undersökning, men som är främmande för densociologiska traditionen (så som Bourdieu uppfattar den).106Bourdieus intresse för det spontana ~änkandet påminner således omBachelards. Ingendera dömer ut det spontana tänkandet i sig. Det ärofrånkomligt att tänkandet är spontan,t innan det kan bH vetenskapligt, och detsenare tänkandet utvecklas i en oupphörlig uppgörelse med det förra. FörBourdieu är det spontana tänkandet viktigt i två avseenden, både som101 "Comment la culture ... ", 1966, p. 18. Senare skulle 'Bourdieu oftare använda uttrycket"spontan statistik", se t.ex. "Agregation ... ", 1987, p. 18 not 33.102 Sociologie de I'AIgerie, 2 upp!. 1961, p. 88.103 L 'amour de l'art, 2 upp!. 1969, p. 65 not 15.104 Ce que parler veut dire, 1982, p. 41.105 Le sens pratique, 1980, p. 37. Bourdieu finner i Diltheys hermeneutik och hos HusserI ettslags "lärda" översättningar av detta slags spontan kunskapsteori. För egen del föreslårBourdieu en rakt motsatt väg. Sociologen måste ta fasta på klyftan mellan sin egen positionoch den inföddes. Det är en illusion att tro att man kan leva sig in i den värld som är världenför de människor man studerar.106 "Penser la politique", 1988, p. 3.