Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

292 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIregelbundenheter objektivt definierade betingelserna. "382Lägg märke till att Bourdieu vid denna tid, 1968, alltjämt lade tonvikten vidklasshabitusen < habitus de c1asse>. Vi har redan konstaterat att han undersextiotalet tenderade att knyta habitus, etos och många andra av sina begrepp tillsamhällsklasserna som helheter. Fältbegreppet skulle öppna vägen till analyserav mer avgränsade grupper och områden av den sociala världen. Samtidigt varäven Bourdieus försök att komma till rätta med klassbegreppet en förberedelseför fåltteorin. I sina teoretiska texter från senare hälften av sextiotaletargumenterade han för att samhällsklassernas struktur måste analyseras somsystem av relationer mellan positioner - helt enkelt som ett fålt, och från ochmedsamma period har han allt oftare talat om "maktens fålt" i stället för "dendominerande klassen" .383 Det generaliserade fåltbegreppet tycks ha vuxit fram itakt med att Bourdieus reflexioner över klassbegreppet konvergerade med,studierna av vissa avgränsade regioner där symboliska tillgångar (litterära,konstnärliga, religiösa, vetenskapliga) produceras och cirkulerar. Om Bourdieumöjligen till att börja med, vid mitten av sextiotalet, betraktade intellektuellaeller religiösa fålt som intressanta studieområden inom ramen för något slagsmer eller mindre marxistisk klassteori, så vände han under loppet av sjuttiotaletpå perspektivet och tenderade att förvandla fåltbegreppet till det överordnaderedskapet. Därmed blir klassherraväldet inte längre en yttre ram utan närmastett specialfall av de dominansförhållanden som existerar inom och mellan fålt.En rörelse från Marx mot Durkheim eller Weber, om man så vill.Kapitel III. Nyckelbegreppen 293Nog om fåltbegreppets förhållande till några samhällsvetenskapligatraditioner. Lika litet som i fråga om kapital- eller habitusbegreppet har vilyckats peka ut en enda avgörande inspirationskälla. Vi kan bara konstatera, attBourdieu gjort något eget av de intryck han tagit från Weber och andra. Denkälla ur vilken han av allt att döma öst mest inspiration har vi över huvud tagetinte berört, nämligen naturvetenskapsfilosofin. Bourdieus sociala fålt ärkonstruktioner som vi enklast kan tänka oss i analogi med ett fysikaliskt fålt, låtsäga ett gravitationsfålt eller ett elektriskt eller magnetiskt fålt. Hansundersökningar av sociala fålt påminner om den fysiklaboration vi nog allaminns från skolan, när ett papper lades på en magnet och beströddes medjärnfilspån. De sociala fålten är inte så annorlunda, med sina poler somattraherar eller repellerar oss och bestämda på förhand uppdragna kraftlinjer,banor, orienteringsmöjligheter. Det ligger nära till hands att kalla ett sådantperspektiv på den sociala världen strukturalistiskt, en etikett som dock kan varamissvisande om den antyder att världen skulle uppfattas som ett språk, ettsystem av tecken. Bourdieus sätt att undersöka relationen mellan å ena sidanmänniskor utrustade med olika arter av kapital, olika habitus, olika tidigarebanor och å andra sidan de sociala fålt där samma människor vistas är mycketmer besläktat med, låt säga, en fysikers sätt att studera hur partiklar med vissmassa, viss laddning, viss rörelseriktning och hastighet rör sig i ett givet fålt.Som vi skall se i de följande kapitlen är fåltbegreppet bara ett bland andraexempel på släktskapen mellan Bourdieus sociologi och bestämda traditionerinom naturvetenskapernas filosofi."Condition de classe ... ", 1966, p. 223)382 Structuralisme ... , 1968, p. 34 (motsv. eng. version 1968, pp. 705f; tysk version, 1970,pp. 39t). Resonemanget flöt sedan in i inledningen till andra upplagan 1970 av Un art moyen.383 Vi kan notera motsvarande utveckling i Bourdieus behandling av begreppet stat. FörBourdieu har, alltsedan han utvecklat sitt fåltbegrepp, frågan om statens natur sönderfallit ifrågor om relationer inom och mellan politikens, juridikens, den centrala administrationenseller näringslivets fålt. Därmed är det naturligt att han - till skillnad från åtskilligamarxistiska, politologiska och andra traditioner för vilka statsbegreppet är en av teorinsgrundstenar - först helt nyligen, efter tillräckligt många genomförda undersökningar av dessafålt, nått fram till problemet med statens natur. Hans hittills mest omfattande bok Lanoblesse d'Etat, 1989, är en syntetisk framställning av hur de grupper som befolkar ochkontrollerar de statliga organen utväljes, formas (i elitskolorna) och verkar. Vidare harBourdieu intresserat sig för den historiska uppkomsten av embryot till de fålt därspecialiserade agenter (jurister, politiker, ämbetsmän) legitimerar sin ställning och sitthandlande med hänvisning till "allmänheten", "allmännyttan" eller "det allmännas bästa".Som en av de tidigaste föregångarna till den moderna juristkåren pekade Bourdieu ut HenriFranc;ois d'Aguesseau (1668-1751), som bl.a. genom sina insatser i Parisparlamentet bidrogtill att skänka en relativ autonomi åt en diskurs om, en från andra politiska eller ekonomiskamakter åtskild "allmännytta". (Jfr Bourdieus föreläsning vid College de France den 10 mars1988; detta är var Bourdieus föreläsningsserie betitlad "Apropos de l'Etat" och kretsade kringdet här antydda problemet.)