Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

126 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIKapitel II. Författarskapet och receptionen 127Om den första perioden kan kallas empirisk (i betydelsen att Bourdieuframför allt presenterade och diskuterade egna empiriska undersökningar) ochden andra syntetisk och teoretisk (såtillvida att han i högre grad ägnade sig åtmer generella överväganden, begreppsutveckling, ställningstaganden tillteoretiska traditioner och till konkurrenterna), präglas den tredje, ännu inteavslutade perioden aven förening av teoretiskt och empiriskt arbete. Bourdieusbegreppsapparat, metodiska principer och forskningstekniker är nu tillräckligtutmejslade för att kunna brukas i empiriska undersökningar på de mest skildaområden.Vi kan avsluta dessa funderingar om periodiseringen av Bourdieusförfattarskap med att notera ytterligare en omsvängning, som möjligen iframtiden kan komma att framstå som inledningen till en fjärde period: underloppet av åttiotalet öppnade Bourdieu åter sin sociologi mot politiken. I de tidigaarbetena hade normativa eller politiska inslag inte varit sällsynta. Bourdieuredovisade sin uppfattning om den rätta vägen för den algeriska revolutionen,och han resonerade om möjligheter att bryta med den rådande franskautbildnings- och kulturpolitiken och det slags pedagogik som tjänade till attbefästa de privilegierades privilegier. Under de år som följde, senare hälften avsextiotalet och hela sjuttiotalet, bemödade han sig om att framstå somvetenskapsman och inget annat. Från och med början av åttiotalet avbrötBourdieu denna långa politiska avhållsamhet. Vi skall återvända därtill i slutetav kapitel V.3. OM RECEPTIONS VILLKORDet följande handlar om villkoren för Bourdieu"receptionen utanför Frankrikesgränser. Det är ingen genomförd receptionsstudie, en sådan vore ettärnne för enegen monografi. Jag nöjer mig med några noteringar om översättningar, någratankar om de allmänna villkoren för import av franskt tänkande till ett land somSverige, samt till sist en punktstudie av Bourdieu-receptionen i USA.3.1 ÖversättningarI Norden fanns det fram emot slutet av sjuttiotalet olika miljöer som användeBourdieu på sitt eget sätt. Somliga konstvetare som strävade bort fråndisciplinens traditionella upptagenhet av epoker och stilar, verk och upphovsmänkunde luta sig mot Bourdieus och hans medarbetares studier av konstmuseernaspublik och fotografiets sociala användningar .33 Etnologer och andra tycksframför allt ha uppmärksammat ett par tidiga uppsatser som ingick i välbekantaengelskspråkiga socialantropologiska samlingsverk34 samt den 1977 publiceradeengelska ver,sion av Esquisse d'une tMorie de la pratique. Pedagogerna ochandra med intresse för utbildningsfrågor35 fäste sig framför allt vid texter från33 De först publicerade svenska översättningarna av texter från Bourdieuskolan ingick i SvenSandströms antologi Konstsociologi, CWK Gleerups, Lund 1970 (ett utdrag ur L 'amour del'art, 1966, samt Robert Castels och Dominique Schnappers kapitel om fotoklubbar i Un artmoyen, 1965).34 "The attitude of the Algerian peasant toward time", 1963; "The Sentiment of Honour inKabyle Society", 1965.35 Framför allt torde La reproduction, utgiven'1970 och sedan 1977 tillgänglig i engelsköversättning, ha präglat många pedagogers bild av Bourdieu. Den första mer grundligautläggningen av bokens teser finns på sidorna 116-135 i Staf Callewaerts och Bengt-A.Nilssons stencilerade rapport Samhället - skolan och skolans inre arbete, 1974, utgiven frånsociologiska institutionen i Lund (bokversion 1977, förlaget Lunds Bok och tidskrifts AB).Rapporten hade skrivits inom ramen för Callewaerts och Nilssons forskningsprojekt"Skolklassen som socialt system", som initierades i slutet av 1971 och utvecklades till denförsta mer omfattande delvis Bourdieuinspirerade empiriska studien i Norden. 1976publicerades i Svante Lundbergs, Staffan Selanders och Ulf Öhlunds antologi Jämlikhetsmytoch klassherravälde (Cavefors, Lund) en version av Bourdieus uppsats "Reproductionculturelle et reproduction sociale", 1971. 1977 utkom Boel Berners, Staf Callewaerts ochHenning Silberbrandts urval franska utbildningssociologiska texter, Skola, ideologi ochsamhälle (Wahlström & Widstrand, Stockholm, dansk version på Munksgaar9), med utdrag(motsv. originalets pp. 134-152, 185,230-253) ur La reproduction. Det sistnämnda urvalet