Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se
Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se
Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
56 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIsociologins fält. Inledningsvis skall vi försöka fånga de sociala villkor<strong>en</strong> för d<strong>en</strong>durkheimska sociologins etablering g<strong>en</strong>om att granska dess förhållande till någraandra discipliner. Därefter skall vi diskutera d<strong>en</strong> durkheimska skolansuppsplittring och nedgång under mellankrigstid<strong>en</strong>, och slutlig<strong>en</strong> d<strong>en</strong> sociologiskadisciplin<strong>en</strong>s expansion och inflödet <strong>av</strong> nya strömningar under efterkrigstid<strong>en</strong>.Lika litet som i det förra kapitlet är syftet här att redogöra för Bourdieusbiografi. En sådan ambition vore svår att förverkliga <strong>av</strong> både praktiska ochetiska skäl: det tillgängliga materialet är för magert, och undersökning<strong>en</strong>sföremål intar <strong>en</strong> så dominerande position inom de franska intellektuella ochsamhällsvet<strong>en</strong>skapliga fält<strong>en</strong> att varje detaljerat försök att skriva hans socialabiografi skulle fungera som <strong>en</strong> insats i de aktuella striderna inom samma fält.D<strong>en</strong> uppgift<strong>en</strong> anförtros framtida sociologihistoriker . Ett ännu viktigare skäl ärmetodiskt. För att vi skall ha någon chans att förstå de sociala villkor<strong>en</strong> för <strong>en</strong>individs inträde på ett vet<strong>en</strong>skapligt fält och d<strong>en</strong> bana han <strong>se</strong>dan beskriver,måste vi först skaffa oss <strong>en</strong> åtminstone provisorisk karta över fältet, det vill säga<strong>en</strong> uppfattning om det system <strong>av</strong> relationer mellan positioner till vilket individ<strong>en</strong>har att förhålla sig. <strong>Detta</strong> kapitel är ägnat <strong>en</strong> sådan förberedande kartering.I de följande kapitl<strong>en</strong> har vi ofta anledning beröra samband<strong>en</strong> mellandurkheimianernas projekt och Bourdieus. Därmed kommer vi att kunnaunderbygga <strong>en</strong> tes som skis<strong>se</strong>ras i slutet <strong>av</strong> detta kapitel: att Bourdieus insats iförhållande till såväl mellankrigstid<strong>en</strong>s antidurkheimianska strömningar somefterkrigstid<strong>en</strong>s inflöde <strong>av</strong> empiristisk amerikansk sociologi i åtskilliga<strong>av</strong><strong>se</strong><strong>en</strong>d<strong>en</strong> framstår som ett slags "motreformation", nämlig<strong>en</strong> ett återknytandetill durkheiminanernas ursprungliga projekt.Kapitel L Bakgrund<strong>en</strong> 57skolan vid <strong>en</strong> s<strong>en</strong>are tidpunkt, var dessa c<strong>en</strong>trala medarbetare i d<strong>en</strong> första <strong>se</strong>ri<strong>en</strong>(volymerna I-XII, publicerade 1898-1913) <strong>av</strong> L'Annee sociologique. Näst efterDurkheim själv var de flitigaste skrib<strong>en</strong>terna i L 'Annee sociologique MarcelMauss och H<strong>en</strong>ri Hubert, grundläggare <strong>av</strong> d<strong>en</strong> franska etnologin som legitimvet<strong>en</strong>skaplig disciplin. D<strong>av</strong>id Hertz var <strong>en</strong> yngre medarbetare till Mauss ochHubert. Fran
Change language