Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

168 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGlKapitel III. Nyckelbegreppen 169Nedan skall jag för vart och ett av nyckelbegreppen efter en definition, mednödvändighet provisorisk, snarast möjligt övergå till frågan om hur de används iBourdieus och hans medarbetares undersökningar, med tonvikt vid den perioddå den bourdieuska sociologin är fullt utvecklad (motsvarande författarskapets"tredje period", från och med mitten av sjuttiotalet). Eftersom jag behandlarteman som Iörekommer överallt i Bourdieus mogna författarskap har jag härvalt att inte belasta notapparaten med särskilt många litteraturhänvisningar. Jaghar också försökt minimera referaten och parafraserna. När nu för varje år alltfler av Bourdieus arbeten överförs till tyska, engelska och andra språk utgörspråkbarriären inte längre något avgörande hinder för den läsare som önskar gåtill källan, och det finns här ingen anledning att ägna mer plats än nödvändigt åtomskrivningar av Bourdieus egna ord.Jag väljer således inledningsvis utgångspunkt i det "mogna" författarskapet,men byter sedan perspektiv. För att ringa in begreppens egenart skall jag närmamig dem från två andra håll. Jag skall dels spåra deras framväxt ur de empiriskaproblem som Bourdieu och hans medarbetare mött, dels diskutera dem iförhållande till bestämda vetenskapliga och filosofiska traditioner.När vi intresserar oss för begreppens genes i Bourdieus och hansmedarbetares forskningspraktik finns det goda skäl att fästa särskild vikt vid detidiga empiriska undersökningarna. Dessa erbjuder åtskilliga ledtrådar till enförståelse av Bourdieus senare och mer utvecklade sociologi, och det kan i sigvara instruktivt att följa hur det sociologiska projektet tar form. För tydlighetensskull kanske bör tillfogas att detta kapitel, som framgår av rubriken, i förstahand handlar om Bourdieus begrepp, inte hans termer. Jag kommer att redogöraför terminologins framväxt, men i syfte att bättre förstå begreppsutvecklingen~Dessutom kan det underlätta läsningen av hans arbeten om vi vet när termer som"kapital", "habitus" och "fält" infördes i den betydelse de skulle få i hans senaresociologi och vilka alternativa termer han laborerat med.När det gäller begreppens förhållande till traditionerna kommer vi i synnerhetatt uppehålla oss vid traditionen från durkheimianerna, fenomenologin,marxismen, weberianismen och strukturalismen. Dessa betraktelser leder oss enbit på väg i förståelsen av den bourdieuska sociologins egenart. För att kommavidare måste vi granska hans förhållande till ytterligare en tradition, denhistoriska epistemologin. Det sker längre fram i denna bok.1. KAPITALMycket ungefärliga översättningar av Bourdieus term "kapital" är värden,tillgångar eller resurser. Dessa kan vara av antingen symbolisk eller i gängsemening "ekonomisk" art. Det är framför allt de förstnämnda tillgångarna, detsymboliska kapitalet, som intresserat Bourdieu. .Symboliskt kapital kan betraktas som det mest grundläggande begreppet lBourdieus sociologi. En maximalt komprimerad definition är förslagsvis:symboliskt kapital är det som erkännes. Symboliskt kapital är ett mycket allmäntbegrepp. Det används av Bourdieu för att fånga in förhållandet att vissamänniskor eller institutioner, examina eller titlar, konstverk eller vetenskapligaarbeten åtnjuter tilltro, aktning, anseende, renomme, prestige, det vill sägaigenkännes och erkännes l som hedervärda, aktningsvärda, sannfärdiga,överlägsna etc. Detta erkännande är ingen individuell angelägenhet utan vilar pågruppers trosföreställningar. Därför kan vi precisera: symboliskt kapital är detsom av sociala grupper igenkännes som värdefullt och tillerkännes värde.Till Bourdieus mest bekanta begrepp hör "kulturellt kapital" , varmed hanavser den art av symboliskt kapital som dominerar i länder som Frankrike.Examina från respekterade läroanstalter, förtrogenhet med klassisk musik ellerlitteratur, förmåga att uttrycka sig kultiverat i tal och skrift - allt såda~~ ärtillgångar som Bourdieu sorterar in under rubriken kulturellt kapital. Aven omBourdieus terminologi inte är alldeles,konsistent föreslår jag att vi bestämmeross för att helt enkelt betrakta det kulturella kapitalet som en bredunderavdelning till det än mer geneJ;ella begreppet symboliskt kapital.I sina studier av mer avgränsade fenomen laborerar Bourdieu med ett otalmer specifika arter av symboliskt kapItal: utbildningskapital (goda betyg,examina från ansedda skolor), vetenskapligt kapital (anseeende inomforskarsamhället) och så vidare. ,Ett i Bourdieus kapitalteori något udda begrepp är det sociala kapitalet.Härmed avses, förenklat uttryckt, tillgångar i form av släktrelationer,personkontakter, band mellan gamla skolkamrater, kort sagt "förbindelser". Imotsats till de nämnda arterna av kapital kan det sociala kapitalet inte räknasl Bourdieu leker i sådana sammanhang gärna med de två innebörderna "igenkänna" och"erkänna" av ordet reconnaftre.