Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

Kapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen 517516SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIInduktionismen. induktionist, som Francis Bacons moderne .Att Benzecri betraktade SIg som . t ologernaS rationalistiska program. VI.. t' elaktigt mot epls em .arvtagare, svar o VIV. tta omdöme, eftersom Benzecns .bör emellertid något ·modlfle~.a de d ed n anti-apriori sm av ett slag som delvIs. . . k hällning är forena m e . . 1induktIOmsUs a . l' kritik av den tradltlOnel aligger nära den historiska eplstemo ogms t' . men Att göra tabula rasa med. ismen och kan lams .subjektsfilosofin, av carteSlan .( . liknas vid "optikerns eller. kall enligt Benzccn .förutfattade menmgar s d h dIar om att göra tänkandet tIll enId' arbete" et an .. .. 1 . mstensliparens tå mo 19a , f" subiektsfilosofins forestal mng o. fi således långt ran J hspegel.329 VI be mner oss . .. . "rIden I ett annat samman ang. .. l' b' ekt som ullagnar sig va· "ett självUllrack 19t su ~ .. d f" Descartes' strävan att resa, . tt han står framman e or k . d rförklarar Benzecn a J t or att tänkandet alltid frams fl eb nad på en tabula rasa. ag r . . .' örkunskapens ygg ." T" "330 Benzecns anh-apnonsm ginte utifrån ett mål men uhfran en mI JO. : en l sin kritik av kantianismenkt kritisk till kantlams m .givetvis att han är star"k d som Alexandre Koyres främstestöder han sig på Paul Tannery33i, .~a na l' k förbindelse mellan Benzecri"ledes har en genea og ISläromästareJ 32 • Vi finner sa kl d kantianerna för att tro att kunskapensoch epistemologerna. Tannery an k aga e ppsättning nödvändiga lagar; "deaprioriska element tillåter oss att s apa en u hypoteser som täcker över den. ."1 erket blott ett system av ." drepresenterar I sJa va v h de kommer att antingen vmna .okaempiriska kunskapens lakune~.' oc. "33 Detta är också Benzecns egen11 t ·, rtemot forsvmna 3 . . "trovärdighet e er va . uttrycker inget annat än bnst pa. . ka föreställmngarnahållning: de apnons h den statistiska praktiken bör så långt somerfarenhetsbaserad kunskap, oc .'möjligt hållas ren från antaganden a pnon.. . h konstruktionismFörhållandet till empmsm oc ....' m em irist. Det är ännu en allmanBenzecri betraktar sig defimhvt mte s~ t moiogernas program. Om empiristerna1 llan hans och epls e .överensstämme se me . 'tt naturliga sunda förnuft men mgensäger Benzecri, att de blott b~sltterdslt d vet 334 Benzecris induktionism skall.f'"datt syntehsera e e . .f'""utarbetad meto lor ." som var en måltavla lorsåledes inte förväxlas med den naiVa empmsm329 Benzecri, 1973, p. 13. . 01 LXXVI fasc. l, 1976, pp. 142f.330 Benzecri i Annee psycholog1que, v .' . e331 Benzecri, 1973, p. 12. re-kännaren Pietro Redondi, se dennes förord hll Koyr ,332 Omdömet är hämtat frän Koy1986, pp. x-xiii. . . 73 14f.333 P. Tannery citerad 1 Benzecn, 19 ,pp.334 Benzecri, 1973, p. 16.epistemologernas kritik335; att Benzecri räknar sig som induktionist innebär inteatt han ryggar för abstraktionen. Han hänvisar, som epistemologerna gärnagjorde, till 1900-talets fysik, där "själva frågan om objektets realitet har suddatsut"336. Eller, med upptäckten av den elektriska strömmen som exempel: " [ ... ]det är genom experimentella konstruktioner, mycket fjärran från vad naturenerbjuder då den lämnas åt sig själv, [ ... ] som man upptäckt fysikens lagar[ ... ]."337 Och vi kan hos Benzecri finna en kritik av det spontana tänkandet somliknar epistemologernas kritik av den naiva realismen; någon enstaka gångsammanfaller till och med vokabulären med epistemologernas, som när hanmanar till kamp mot "felen" , "fantasin" och allade "bilder" som människor gör sig, mer eller mindre a priori, utantillräcklig grund i verkligheten338 • Men vi skall inte heller här överdrivasläktskapen. Benzecri ansluter nog till Bacons kritik av mänsklighetens idolasnarare är till Bachelards kritik av det spontana tänkandet. Låt vara attBenzecris kritik av den naiva realismen kan påminna om den historiskaepistemologins program, hans position är ändå, ur det sistnämndas perspektiv, ihög grad en realistisk position. På tal om ordet "abstrakt" framhåller han denetymologiska innebörden av "det som är framdraget", dvs. framdraget urverkligheten; men "i dag används ordet för att beteckna det - abstrakt algebra,abstrakt konst - som saknar förbindelse med den sinnliga erfarenheten"339.Förhållandet till relation ismenBort från korstabellerna! löd ytterligare ett av Benzecris fältrop. Till och med ihistorievetenskapliga tillämpningar utgör den synkrona undersökningen - att medvarandra konfrontera ett stort antal observationer som avser ungefär samtidigaförhållanden - en fundamental metod.340 I dag är detta möjligt tack varedatorerna. 341 Nya tekniker behövs: de -vetenskapliga principerna är visserligen335 Jfr Benzecris val av följande citat från en annan stor induktionist, Francis Bacon: "Tingensnatur visar sig bättre i konstgjorda begränsningar än i sin egen frihet" (Benzecri i Les Cahiersde I'Analyse des Donnees, vol. I, nO 2, 1976, p. 113).336 Benzecri, 1973, p. 17.337 Benzecri i Les Cahiers de I'Analyse des Donnees, vol. I, nO 2, 1976, p. 113.338 Benzecri, 1973, p. 14.339 Op. cif., p. 18.340 Benzecri et al, 1982 [1973], p. Il.341 Datorn är enligt Benzecri (1973, p. 24) ett synteshjälpmedel, ett mentalt redskap, detnyaste redskapet, ett Novius Organum som efterträtt Aristoteles' Organum [de logiskaskrifterna] och Francis Bacons Novum Organum. Benzecri använder också benämningen"Novius Organum" om sitt eget induktionistiskt grundade program för "den kognitivasyntesen av fakta" (op. cif., p. 11). Det är således värt att notera, att Benzecris euforiskauttalanden om datorns möjligheter inte gäller dess förmåga att beräkna värden, utan dess