11.07.2015 Views

Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

.Ii. ~172 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIEn ström <strong>av</strong> studier från C<strong>en</strong>tre de sociologie europe<strong>en</strong>ne har visat attmotsättning<strong>en</strong> mellan kulturellt och ekonomiskt kapital utgör <strong>en</strong> "horisontell"axel i det franska sociala rummet.J D<strong>en</strong> år 1976 publicerade studi<strong>en</strong> om"smak<strong>en</strong>s anatomi"4 var det första systematiska försöket att konstruera detsociala rummet och att spåra homologier mellan detta å <strong>en</strong>a sidan ochfördelning<strong>en</strong> <strong>av</strong> livsstilar å d<strong>en</strong> andra. I <strong>en</strong> rad följande studier framträdde/samma fundam<strong>en</strong>tala "horisontella" axel. D<strong>en</strong> viktigaste motsättning<strong>en</strong> inom d<strong>en</strong>dominerande klass<strong>en</strong> i Frankrike ställer mot varandra d<strong>en</strong> fraktion som ba<strong>se</strong>rarsina positioner och sin reproduktion huvudsaklig<strong>en</strong> på inneh<strong>av</strong> <strong>av</strong> kulturelltkapital (här är utbildningsnivå d<strong>en</strong> främsta indikatorn) och d<strong>en</strong> fraktion somtillhör det ekonomiska maktfäItet. Följaktlig<strong>en</strong> är d<strong>en</strong> dominerande klass<strong>en</strong>s tvåmest extrema grupper universitetsprofessorerna vid de mest an<strong>se</strong>dda lärosät<strong>en</strong>a iParis och ledarna för de stora företag<strong>en</strong>.5 Samma motsättning delar uppmedelklas<strong>se</strong>rna i två stora fraktioner: skollärare, bibliotekarier m.fl. å <strong>en</strong>a sidanoch småföretagare å d<strong>en</strong> andra.6Att detta resultat - motsättning<strong>en</strong> mellan kulturellt och ekonomiskt kapital _ständigt återkommer som <strong>en</strong> "horisontell" axel i de empiriska undersökningarna<strong>av</strong> det sociala rummet och fördelning<strong>en</strong> <strong>av</strong> livsstilar och smak förklarar d<strong>en</strong>promin<strong>en</strong>ta plats som det kulturella kapitalet intager i Bourdieus kartläggning <strong>av</strong>det franska samhället.M<strong>en</strong> varför d<strong>en</strong> särskilda term<strong>en</strong> "kulturellt kapital"? Varför har Bourdieuinte nöjt sig med det allmänna begreppet symboliskt kapital? Ett svar på frågang<strong>av</strong> Bourdieu i <strong>en</strong> viktig passage i <strong>en</strong> programmatisk artikel från 1976:''[.:.] ~<strong>en</strong> kul1?rella kompet<strong>en</strong>s<strong>en</strong> konstitueras inte som kulturellt kapital förrän i deobjektiva relationer som etableras mellan systemet för ekonomisk produktion och3 L' espace social är Bourdieus sätt att beteckna det konstruerade systemet <strong>av</strong> relationer mellansociala ~rupper .(kla~<strong>se</strong>r, klassfraktioner, yrkesgrupper). De flesta metoder för klassanaly<strong>se</strong>ller SOCI~ stratifi<strong>en</strong>ng lyfter fra~för allt fram d<strong>en</strong> "vertikala" dim<strong>en</strong>sion<strong>en</strong> (bourgeoisie,mellanskikt, arbetarklass eller SOCIalgrupp 1,2,3). Med sina studier <strong>av</strong> d<strong>en</strong> franskasamh~lsstruktur<strong>en</strong> som ett "rum" har Bourdieu lämnat de <strong>en</strong>dim<strong>en</strong>sionella metaforerna(sa,?häll~t ~om <strong>en</strong> stege eller ~ppa) bakom sig. Till hans vägande bidrag till dag<strong>en</strong>s~oclOlog~. hor att b:gr~pp<strong>en</strong> ka~Ital~ habitus:, f~t, intres<strong>se</strong>, konverteringsstrategier etc är välagna?e for unders~kningar <strong>av</strong> h~msontella dIm<strong>en</strong>sioner, dvs. relationer mellan positioner~?m !:"tages <strong>av</strong> ~Iala grupper ~Ilka besitter symboliska eller materiella tillgångar <strong>av</strong>Jamforbar omfattIllng m<strong>en</strong> <strong>av</strong> olIka art.4 :'~nat?mie du gOllt", 1976, <strong>en</strong> studie som ett par år s<strong>en</strong>are kom att utgöra kärnan i LadlstmctlOn, 1979.5 Dessa två grupper har Bourdieu undersökt i "Le patronat", 1978 resp. Homo Academicus1984. Han har som långsiktigt projekt att beta <strong>av</strong> det <strong>en</strong>a efter det 'andra <strong>av</strong> maktfålt<strong>en</strong> och'har hunnit med <strong>en</strong> hel del. Se vidare <strong>av</strong>snittet om fåltbegreppet nedan.6 D<strong>en</strong> mest utvecklade diskussion<strong>en</strong> <strong>av</strong> Bourdieus konstruktion <strong>av</strong> det sociala rummetåterfinnes i La distinction, 1979. Metodfrågor diskuteras framför allt i andra kapitlet, pp.=1IKapitel III. Nyckelbegrepp<strong>en</strong>systemet för produktion <strong>av</strong> produc<strong>en</strong>ter (det sismämnda i sin tur konstimerat <strong>av</strong>relation<strong>en</strong> mellan utbildningssystemet och familj<strong>en</strong>). Skrivkonst<strong>en</strong> tillåter att d<strong>en</strong>edärvda kulturella resur<strong>se</strong>rna bevaras och ackumuleras i objektiverad form, ochutbildningssystemet för<strong>se</strong>r ag<strong>en</strong>terna med det kunnande och de dispositioner debehöver för att tillägna sig dessa resur<strong>se</strong>r. Samhäll<strong>en</strong> utan skrivkonst och utanutbildningssystem kan inte bevara sina kultIlrella resur<strong>se</strong>r på annat sätt än iförkroppsligat tillstånd. "7Med andra ord, skrivkonst<strong>en</strong> och utbildningsinstitutioner i modern m<strong>en</strong>ingmöjliggör nya sätt att lagra och byta symboliskt kapital. Symboliska tillgångarkan bevaras i mer fixerad och trögrörlig form. De kan omhändertas <strong>av</strong> särskildainstitutioner - skolor, universitet, kulturtidskrifter etc - med speciellainträdeskr<strong>av</strong>. De kan lagras i examina och titlar. Sociala grupper (klas<strong>se</strong>r,klassfraktioner, yrkeskårer) kan mer eller mindre monopoli<strong>se</strong>ra dessaobjektiverade kulturella tillgångar g<strong>en</strong>om att behärska sätt<strong>en</strong> för derastillägnande.Tank<strong>en</strong> är inte svår att förstå. Av<strong>en</strong> man i ett traditionellt bondesamhällekrävs att han i varje ögonblick med sitt hedersamma uppförande och sinkroppshållning skall bevisa sitt inneh<strong>av</strong> <strong>av</strong> symboliskt kapital. Att exempelvissläkt<strong>en</strong>s an<strong>se</strong>dde huvudman försvinner kan få svåra kon<strong>se</strong>kv<strong>en</strong><strong>se</strong>r; såtillvida ärdet symboliska kapitalet labilt8. I ett skriftlöst samhälle lagras de symboliskatillgångarna - såsom minnet <strong>av</strong> det förflutna - huvudsaklig<strong>en</strong> i människorskroppar, i form <strong>av</strong> vanor, dispositioner, "habitus", och tradition<strong>en</strong> förs vidare imöt<strong>en</strong> mellan människor. I ett modernt samhälle däremot kan <strong>en</strong>universitetsprofessor, tidningsredaktör eller företagsledare i viss mån obero<strong>en</strong>de<strong>av</strong> sin personliga framtoning stödja sig på sin titel eller mer g<strong>en</strong>erellt på d<strong>en</strong>auktoritet som förlänas honom <strong>av</strong> sociala fält och institutioner med specifikaregler: regler för urval och invigning ay dem som besitter <strong>en</strong> till fältet <strong>av</strong>passadhabitus och ett tillräckligt mått <strong>av</strong> det rätta slaget <strong>av</strong> symboliskt kapital, reglerför uteslutning <strong>av</strong> dem som saknar dyssa tillgångar. V.innarna i d<strong>en</strong>na kamp ärde grupper som kontrollerar instrum<strong>en</strong>t<strong>en</strong> (i synnerhet språklig kompet<strong>en</strong>s) förtillägnel<strong>se</strong> <strong>av</strong> symboliska tillgångar, vilket i ett land som Frankrike innebär attd<strong>en</strong> dominerande klass<strong>en</strong> måste sörja för att deras barn ges möjligheter till <strong>en</strong>framgångsrik bana g<strong>en</strong>om utbildningssystemet. Striderna inomutbildningssystemet och om utbildningspolitik är därför <strong>en</strong>ligt Bourdieu i sistahand strider om vem som skall ha tillgång till dessa instrum<strong>en</strong>t och därmedindirekt strider om monopolet på viktiga symboliska tillgångar.<strong>Detta</strong> torde vara ett <strong>av</strong>görande skäl till att <strong>en</strong> särskild art <strong>av</strong> symboliskt.109ff.7 "Les modes ... ", 1976,. p. 124. D<strong>en</strong> citerade passag<strong>en</strong> återfinns oförändrad i Le s<strong>en</strong>spratique, 1980, p. 214.8 Jfr Le s<strong>en</strong>s pratique, 1980, p. 327.173

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!