Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

524SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIskolan. "Expl.orator y d~ta I~~a YSISl .". J W Tukeys efterföljd och1 ~mtida exempel,361 Det är inte bara"multidimenslO nal scahng ar;tt P::c:sionistiska skolans dominans från och medfran~män sO~åop~~e~~::~~e~:aktade decisionisterna data som blott ett slagsfemtlOta~et. g.o .an vi når fram till statistikens egentliga ärende, degenomgangsstatlO n m~an kulle b a på förutsättningar,formaliserade slutledmngarna, so~ s sre le/;i~ka alla uppställts på förhand.sannolikhetsmodeller och s.~ut~~mngå .g h'll dröjer kvar i t.ex. den elementäraÄ m ett liknande syns att annu P sma a .. "ven o .' tiniserade signifikansnivåexercIsen ar ettstatistikundervlsmngen (~en ~ h d kas med data vunnit insteg inom den:~;:~:~:s~! ~:~;~~:e:~:r:~a~\~~t~c~ ~ed rubriken "data analysis"" t" mer med den franska dItO.ov~~::s~: dock hålla isär liturgin och praktiken. Ett mer utfor~kande1 " d"r man gjorde avkall på decisionismens regler och hknandearbetssatt, a .". ickra å sina data och hypoteser underfordringar och tIllat SIg att"sn l' P 't utbrett i det dagliga forskningsarbetet.b b t . gens gång har saker Igen van . kE ear k~l~:d är möjligen att ett sådant tillvägagångssätt in~~ den anglOsaxlsedan s . h ivit forskaren dahgt samvete - minflytandes:å;en ~ftare s~e~~~;:!e~~k:plig legitimitet. Den s.k. deskriptivaandra ord a t ~varare a "k in ar av medelvärden och spridningsmått,statistikens tYPIska redsk~p ~b:ra n g" des inte nämnvärt teoretiskthisto ram etc) var givetvIs tIllatna, men agna .g l h" m den beteende- och samhällsvetenskaphgaintresse. (Jag ta ar ar od l 'n inte om statistikspecialisternas arbeten.) .'meto o Ogl, " "de skillnad Om det således funnIts hknandeD tta kanske ar en avgoran· fl' åe. . "l . b'de Frankrike och den anglosaxiska inflytandes aren, sopposltlOnsrore ser 1 a d t. . l' hög grad tack vare omsorgen om ehar Benzecnskolan (utan tVlve 1 '11 h edf ka fundamentet) vunnit vetenskaplig legitimitet och tl oc mm~tema IS t k dominans inom samhällsvetenskapliga discipliner. I den:~~~~~::~:aa:ärlden betraktades inslag som de nämnda länge antingen soms kolo ers insatser under trettiotalet. (Beteendevetarnasent som till Thurstones och andr~ p y / kologiska faktoranalysens betydelse ochhar som bekant en annan uppfattmng om en ~iss urfader och 1904 som dess födelseår, och. . d brukar peka ut Spearman somanclenmtet; e ., al s som Hotellings nyskapelse.)de brukar uppfatta pnnclpalkompone~tanka y l' Lazarsfelds och hans medarbetares arbeteäl ·· • ra mer klassIs exempe. al361 Eller, för att v Ja nag s aces> kan leda tankarna till korrespondensan ysen,. .med egenskap~ru~ < prope~~- P n i båda fallen var att låta data representeras av kval~tatlvaåtminstone saullvlda att ambluone. bl "modaliteter" i ett mångdimensionellt rum ~forvariabler .och att placera dessa nV~:S5 ~r~h J. Asplund, 1968). Och redan i den klassls~introduktlOner, se A.,a. B~o , efter mönster av relationer; Rouanet och UpI?epsykometrin finner VI ambltlOnen. a~~~taellan psykometrisk tradition (där tonvikten lIggerpåpekar (1976, p. 134) att, om ~l s J~~ntell psykologisk tradition (som betonar design ochvid sökande eåfter sItrut kt~:~~~ :~~~t till den förstnämnda.hypoteser), s ans u erKapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen 525exklusiva angelägenheter för teorispecialister eller kufar, eller också sommindre legitima metoder som man tillgriper när man har s.k. "dåliga data" (dvs.information som inte utan vidare kan reduceras till exempelvis kvantitativavariabler - och som för övrigt just på grund av denna kvalitativa rikedom kanvara särdeles intressant för samhällsvetare: för en sociolog, en historiker, enetnolog). De har framstått som något vid sidan av eller utöver den elementärametodologin. Ickeparametriska metoder etc har betraktats som överkurs.Dessa dominansförhållanden har förmodligen varit till hinder församhällsvetenskapernas utveckling på våra breddgrader. De mest legitimametoderna förefaller mer lämpade för discipliner som fysiologi ellerexperimentell psykologi, inom vilka det existerar bättre möjligheter att laboreramed ett begränsat antal variabler, hålla dessa under kontroll och tillskriva demkvantitativa eller till och med kontinuerliga egenskaper, uppställa väldefinieradeförhandshypoteser , göra fruktbara antaganden om beroende och oberoende, ochtillämpa formaliserade, dvs. av undersökningsobjektet oberoende, procedurerför sambands- och hypotesprövning.Inomvetenskapliga förklaringar räcker inte för att förstå denna dominans.Kort sagt harmonierade de formalistiska strömningarna inom amerikanskbeteende- och samhällsvetenskap med efterkrigstidens planerings ideologi.Administratörer och politiker hade behov av sammanfattande mått. De tarvadeinga kartläggningar av komplexa system av relationer, de ville veta något omsådant som de faktiskt kunde påverka eller åtminstone göra till ett debattämneeller en insats i striderna inom de administrativa och politiska fålten. Däravintresset för sammanfattande mått, av typ den sociala bakgrundens korrelationmed benägenhet till fortsatt utbildning, dvs. information som kunde fungera somammunition i striderna om generella åtgärder (intagningsregler, studiebidrag).De experimentella traditionernas tekniska begrepp som beroende, samband,signifikans, förklaring, prediktion e~c gavs sålunda vardagsspråkliga innebörder.Tekniska begrepp i stil med korrelation, samvariation, förklarande variabel,effekt transformerades till vardagsspråkliga begrepp för orsakssamband.Begreppet prediktion i den experimentella traditionens mening transformeradestill en föreställning om att man även i den sociala världen på liknande sätt kanförutse effekten av manipulationer med ett litet antal variabler.Därmed är också sagt, att en förändrad planeringsideologi - såsom på senareår den decentralistiska strömningen och misstron mot de generellastyrinstrumenten - torde innebära en viss upplösning av banden mellandiscipliner som sociologi eller pedagogik och den centrala administrationens ochpolitikens fålt. Dessa nya sociala villkor kan leda till ett uppsving för filosofiskaoch samhällsvetenskapliga traditioner som är mer autonoma i förhållande till de