Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

478 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIVi kan förstå den tanken när vi tar del av Bourdieus och hans medarbetaresstudier i Algeriet under sextiotalets första år, en period då en våldsamomvandling ägt rum. Bourdieu och hans medarbetare företog omfattandejämförelser mellan grupper, som i olika grad och på olika sätt var indragna i deninbrytande kapitalismens logik - de traditionella bönderna och lantarbetarna påde franska kolonisatörernas gods, städernas arbetare och arbetslösa - samtjämförelser mellan grupper i olika regioner, mellan äldre och yngre, mellan mänoch kvinnor, mellan äldste sonen och yngre bröder etc. Statistiska metoderbehövdes för att fånga systematiska skillnader mellan dessa grupper. Statistikentvingar, skrev Bourdieu i.Travail et travailleurs, sociologen att "vikta" sinahypoteser, dvs. att inte otillbörligen utsträcka deras räckvidd utanför deavgränsade grupper som sociologen faktiskt studerat.209 Sociologens hypoteserkan i statistiska material konfronteras med data som gäller en mycket störrepopulation än det sammanhang där hypoteserna konstruerats.21O Och statistiskadata kan ge anledning till nya hypoteser: nya relationer kan framträda, relationervilka till att börja med ter sig aparta, men som den sociologiska reflexionen kange mening genom att införa förmedlande termef211 , genom etnografiska studieroch genom hänvisningar till den kulturella kontexten 212 •Vi finner redan i Travail et travailleurs en Algerie en formulering avenmetodisk princip som skulle förbli vägledande för Bourdieu: Forskaren kan väljasin utgångspunkt i det välbekanta (i sin egen eller andras upplevda relation tillvärlden), men måste då "krossa" de spontana, intuitionistiska föreställningarna,och för det syftet kan statistiken behövas, varefter forskaren efter denna omvägkan återvända till traditionella etnografiska metoder .213När Bourdieu i Le sens pratique, 1980, återvände till sina algeriska studier,resonerade han om strukturalistisk metod på ett sätt som liknar detta resonemangom statistisk metod. Det är, inskärpte han, nödvändigt att göra en "objektivistiskbegränsade grupper tas till intäkt för generella omdömen om "tidsandan" ("90-talsandan")eller stora heterogena grupper ("fyrtiotalisterna", "den nya medelklassen"). Dessutom behövsstatistiken för att man skall kunna få ögonen på skillnaden mellan normer och faktiskabeteenden (Le mitier ... , 1968, p. 73 not 1). A andra sidan demonstrerar Bourdieu i sitt egetarbete att enbart bearbetning av statistisk information om stora grupper är alldeles otillräckligtför sociologens syften. I Le metier ... kritiserade han de metodologer som anserfrågeformuläret överlägset den etnografiska observationen; Bourdieu ville i stället hävda denmetodiska och systematiska observationens epistemologiska förrangsplats framför såvälfrågeformuläret (pp. 71-73) som den ostrukturerade intervjun (pp. 68f).209 Travail ... , 1963, pp. 11, 13.210 Op. cit., p. 13.211 Op. cit., p. 12.212 Op. cit., p. 13.213 Op. cit., p. 267.Kapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen 479rekonstru~tion av systemet av relationer". Först sedan man tagit sig genom dettakonstruktlOnsarbete . .. kan man nå fram till en slutlig tolkning ' so mI ·bl an d k ansynas lIgga nara den ursprungliga intuitionistiska förståelsen 214Den.~is~ämnda principen ligger till grund för en lång rad· av Bourdieusundersokningar. För att bryta med de spontana föreställningarna, låter han -med strukturell metod, och ofta statistiska tekniker - skapa en "ka t " ..tud. b· k r a overs leo ~e tet. Objektet framstår i det här skedet som ett system av relat· .d·· d' dk lOner,arme asta oms brytningen med de spontana, intuitionistiskasubs~antialis~ska f~r:ställningarna om objektet. I nästa steg, nä~ en tillräckligtmen~~gsfull ka~a over systemet av relationer föreligger, är det dags för mera~gransade s~dler. Forskaren kan då nå fram till slutsatser som kan synas ligganara. vardagsforståelsen av de enskilda elementen, men tolkningen får en annanmemng tack vara kunskapen om det system av relationer som förenarelementen. .Ett dylikt tillvägagångssätt ställer bestämda krav på de statistiska metoderna.De .. skall ... vara . verktyg för brytningen med de spontana förestälini ngarna, d e s k a Ilgora tJanst I arbetet ~ed att konstruera system av relationer, de skall bidra tillatt skapa hypoteser vIlka kan prövas och berikas med hjälp av metoder företnografisk observation och fenomenologisk tolkning.Här d~~er gi~.etvi~. int~ den hållning till statistiska metoder som grundas påden r~ahstIska foreställnmgen att forskningen producerar avtryck avverklI~heten, att data är givna och objektiva och att forskningens uppgift är attsamla m och presentera dessa.Här ~uger inte heller statistiska bearbetningstekniker som utraderar systemetav relatlOner, t.ex. genom att rycka loss korrelationer ur deras sociala ochkulturella • kontext. I andra kapitlet av La distinction . " 1979 finns en g runlg dl·gen~mg~ng, med många exempel, av varför ett dylikt förfarande förstör detsoclOlo~lska objektet. Om .. m~n ~ä~er ~tt utbildningsnivå eller social bakgrund ärdet~r~~erande faktorer for mdlvldernas sociala banor, så måste man minnas attdet I sJa~va verket .. handlar .~m ~ippen av variabler som tillsammantagna ochknutna till en bes~md posItIon I det sociala rummet ger bestämda effekter. Atten faktor som S~Clal bakgruhd är så anmärkningsvärt verksam, beror på att den(me~ e:empelvls faderns yrke och utbildning som indikator) i sig sammanfattar -och I varsta fall, om man missbrukar de statistiska teknikerna do··llier - .. d. bl (. ' " en mangvar~a er mnehav av ekonomiskt och kulturellt kapital och andra tillgångar,SOCIala oc~ g~ografis~a banor etc). Noga taget är socialt ursprung i sig ingenegenskap I stil med bIOlogisk ålder utan startpunkten för en social bana, varför214 Le sens pratique, 1980, p. 441 not 1.