276 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIKapitel III. Nyckelbegrepp<strong>en</strong> 277<strong>av</strong>såg det rum inom vilket bete<strong>en</strong>d<strong>en</strong> måste placeras för att bli begripliga), "desociala relationernas fålt" 331, eller, med ungefårlig<strong>en</strong> samma betydel<strong>se</strong> "detsociala fåltet"332, och äv<strong>en</strong> formuleringar som i någon lit<strong>en</strong> mån pekar fram motd<strong>en</strong> s<strong>en</strong>are användning<strong>en</strong> <strong>av</strong> fåltbegreppet333 • Äv<strong>en</strong> i de tidigautbildningssociologiska334 och kultursociologiska335 texterna förekommer närmastf<strong>en</strong>om<strong>en</strong>ologiska användningar <strong>av</strong> term<strong>en</strong> fålt.Viktigare än dessa trots allt relativt fåtaliga användningarna <strong>av</strong> term<strong>en</strong> "fålt"är att Bourdieu redan i sina tidiga etnologiska studier laborerade med ett slagsparallell analys <strong>av</strong> å <strong>en</strong>a sidan de objektiva möjligheter som låter sig utläsas urexempelvis statistiska material (om dessa möjligheter eller sannolikheter kundehan ibland använda uttryck som "fåltet <strong>av</strong> reell framtid, det vill säga reellttillgänglig framtid"336, "fåltet <strong>av</strong> objektiva förväntningar"337, "fåltet <strong>av</strong> objektivamöjligheter "338, "fåltet <strong>av</strong> objektiva pot<strong>en</strong>tialiteter"339) och å andra sidan det ovannämnda subjektiva fålt <strong>av</strong> möjligheter som hör hemma i individernasföreställningsvär Idar .340331 Le deracinem<strong>en</strong>t, 1964, p. 143.332 Le deracinem<strong>en</strong>t, 1964, p. 132. Möjlig<strong>en</strong> var det term<strong>en</strong> "socialt fält" som dolde sigbakom d<strong>en</strong> <strong>en</strong>gelska översättning<strong>en</strong> social sphere i "The S<strong>en</strong>tim<strong>en</strong>t. .. ", 1965, p. 228.Åtminstone användes term<strong>en</strong> champ social i motsvarande passage i d<strong>en</strong> första publiceradefranska version<strong>en</strong> <strong>av</strong> samma text, och sammanhanget pekade oneklig<strong>en</strong> i någon lit<strong>en</strong> månfram mot Bourdieus fältteori: hederns etos är inte fix och univer<strong>se</strong>ll, de kabyliska böndernatillämpar hederns bud på olika sätt bero<strong>en</strong>de på situation<strong>en</strong>. "Samma kod påbjuder motsattuppförande inom olika sociala fält: å <strong>en</strong>a sidan finns regler som styr relationer mellansläktingar [ ... ], å andra sidan regler som är giltiga i relationer mellan främlingar. "(Esquis<strong>se</strong> ... , 1972, p. 42)333 Jfr i <strong>en</strong> <strong>av</strong> Bourdieus första texter ett metodiskt resonemang om hur d<strong>en</strong> ekonomiska,sociala och psykologiska upplösning<strong>en</strong> <strong>av</strong> det traditionella algeriska samhället bäst kanundersökas. Dessa f<strong>en</strong>om<strong>en</strong> "bör, tycks det, begripas som resultatet <strong>av</strong><strong>en</strong> interaktion mellan'yttre krafter' (d<strong>en</strong> västerländska civilisation<strong>en</strong>s inbrytning) och 'interna krafter' (d<strong>en</strong>inhemska civilisation<strong>en</strong>s egna strukturer). D<strong>en</strong>na interaktion försiggär inom ett fält var<strong>se</strong>g<strong>en</strong>art man måste beakta för att inte riskera att samtidigt förlora själva väs<strong>en</strong>det hos deundersökta f<strong>en</strong>om<strong>en</strong><strong>en</strong> ur sikte. I själva verket är akulturation och dekulturation inte rätt ochslätt <strong>en</strong> resultant <strong>av</strong> kontakt<strong>en</strong> mellan civilisationerna, ty kontakt<strong>en</strong> produceras i <strong>en</strong> särskildsituation, d<strong>en</strong> kqloniala" ("Le choc ... ", 1959, p. 54).334 "Fältet <strong>av</strong> vardagliga perceptioner" eller "<strong>av</strong> vardagsuppfattningar" , Les heritiers, 1964, p. 14.335 I studi<strong>en</strong> <strong>av</strong> fotografier och fotografer nämndes att de sociala användningarna <strong>av</strong>fotografiet innebär "ett urval inom fältet <strong>av</strong> möjliga användningar <strong>av</strong> fotografiet" (Un artmoy<strong>en</strong>, 1965, p. 112). Vidare laborerade Bourdieu bl.a. med ett begrepp om "fältet för detfotograferbara" (op. cit., pp. 57, 62, 351) och synonym<strong>en</strong>"området för det fotograferbara" .337 "La societe traditionnelle ... ", 1963, p. 25
278 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGIkon<strong>se</strong>kreringsinstan<strong>se</strong>r) som utdelar sådan legitimation, etc.För utveckling<strong>en</strong> <strong>av</strong> fältbegreppet fungerade Webers religionssociologi som<strong>en</strong> <strong>av</strong> Bourdieus inspirationskällof346, i synnerhet kapitlet om "Typ<strong>en</strong> religiö<strong>se</strong>rVergemeinschaftung" i Wirtschajt und Ge<strong>se</strong>llscha.ft347. Bourdieu g<strong>av</strong> under sintid som lärare vid universitetet i Lille (första hälft<strong>en</strong> <strong>av</strong> <strong>se</strong>xtiotalet)återkommande föreläsningar om d<strong>en</strong>na text, och inledde samtidigt vid Ecol<strong>en</strong>ormale superieure, rue d'Ulm sitt mångåriga <strong>se</strong>minarium om artonhundrataletskonst och litteratur; fältbegreppet tycks ha tagit fastare form när Bourdie<strong>uu</strong>pptäckte möjlighet<strong>en</strong> att transponera Webers katalog över religiösa ag<strong>en</strong>ter -präst, profet, magiker - till ett annat område, konst<strong>en</strong>s och litteratur<strong>en</strong>s.I d<strong>en</strong> första skiss<strong>en</strong> om fältbegreppet, publicerad i Les temps modernes 1966,berörde Bourdieu mycket kort relationerna mellan Webers religiösa typer präst,profet, magikef348, och ställde beträffande sitt eget undersökningsobjekt, detintellektuella fältet, motsvarande frågor om hur förläggar<strong>en</strong> förhåller sig tillförfattar<strong>en</strong>, förläggar<strong>en</strong> till kritikern, författar<strong>en</strong> till kritikern, författarna tillvarandra349. I övrigt spelade Webers religionssociologi ing<strong>en</strong> framträdande roll iuppsats<strong>en</strong>, som nog framför allt bör betraktas som ett första utbrytningsförsökur strukturalism<strong>en</strong> (d<strong>en</strong> publicerades i ett temanummer rubricerat"Strukturalism<strong>en</strong>s problem"). Han använde här begreppet fält i flera olikasammanhang, "det kulturella fältet"350 (systemet <strong>av</strong> relationer mellan teman ochproblem som produceras och cirkulerar inom kulturlivet), "de kulturella verk<strong>en</strong>sfält"351, m<strong>en</strong> framför allt lan<strong>se</strong>rade han begreppet "det intellektuella fältet"(närmast motsvarande vad han s<strong>en</strong>are skulle b<strong>en</strong>ämna kulturellt produktionsfält),dvs. ett system <strong>av</strong> relationer mellan författare, konstnärer, kritiker, förläggare,Ikonsthandlare, kulturjournalister etc352. Hans tes, som bröt med <strong>en</strong> dominerandet<strong>en</strong>d<strong>en</strong>s inom strukturalism<strong>en</strong>, var att det inte räcker med att relatera exempelvi<strong>se</strong>tt <strong>en</strong>skilt konstnärligt verk till hela systemet <strong>av</strong> relationer mellan konstnärlig<strong>av</strong>erk. Först ett studium <strong>av</strong> det intellektuella fältet, dess historiska framväxt ochinteraktion<strong>en</strong> mellan ag<strong>en</strong>terna gör det begripligt varför <strong>en</strong> viss konstnär ellerförfattare gör vad han gör - ty han gör alltid det han gör i relation till vad deandra gör. Här kunde Bourdieu luta sig mot Weber: Weber hade exempelvis346 Bourdieu har i flera sammanhang själv uppgivit att Webers religionssociologi var <strong>en</strong>faktisk inspirationskälla när han upptäckte möjlighet<strong>en</strong> att analy<strong>se</strong>ra d<strong>en</strong> intellektuella värld<strong>en</strong>som fält, jfr t.ex. Structuralisme ... , 1968, p. 23 (<strong>en</strong>g. version "Structuralism ... ", 1968, p.697). .347 M. Weber, 1972 [1922], pp. 245-381.348 "Champ intellectuel...", 1966, pp. 893-895.3490p. cit., p. 885.350 Op. cit., p. 865.351 Op. cit., p. 891.352 Jfr Op. cit., p. 880.Kapitel m. Nyckelbegrepp<strong>en</strong> 279konstaterat att motsättning<strong>en</strong> mellan präst<strong>en</strong> och profet<strong>en</strong>, utrustade medinstitutionell respektive personlig auktoritet, är grundläggande i det religiösalivet, och på liknande vis utgör <strong>en</strong>ligt Bourdieu motsättning<strong>en</strong> mellan lärarna å<strong>en</strong>a sidan och författare, konstnärer och andra "skapande" intellektuella å d<strong>en</strong>andra, det vill säga mellan reproduktörer och produc<strong>en</strong>ter, d<strong>en</strong> fundam<strong>en</strong>talamotsättning<strong>en</strong> inom det intellektuella fältet.I detta första utkast hade Bourdieu eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> ännu inte utformat sittfältbegrepp. Här resonerade han, på ett sätt som låg interaktionism<strong>en</strong> nära, omrelationer mellan ag<strong>en</strong>ter (till skillnad från sitt s<strong>en</strong>are intres<strong>se</strong> för relationermellan de positioner som ag<strong>en</strong>terna intager). När han fem år s<strong>en</strong>are återvändetill ämnet, antydde han att detta "interaktionistiska" tillvägagångssätt var ettförsta steg i brytning<strong>en</strong> med Webers modell. I stället för att på weberskt manertillskriva "typerna" präst, profet och magiker vissa eg<strong>en</strong>skaper, bör man frågaefter hur de förhåller sig till varandra: hur förhåller sig prästerna till profeterna,magikerna och lekmänn<strong>en</strong>, hur förhåller sig magikerna till prästerna, profeternaoch lekmänn<strong>en</strong>, etc?353D<strong>en</strong>na första, "interaktionistiska" omtolkning <strong>av</strong> Webers schema följdes <strong>av</strong><strong>en</strong>"relationistisk" brytning, där Bourdieu utforskade möjlighet<strong>en</strong> att konstruera ettsystem <strong>av</strong> objektiva relationer mellan de positioner som intages <strong>av</strong> ag<strong>en</strong>terna.354<strong>Detta</strong> steg repres<strong>en</strong>teras framför allt <strong>av</strong> två uppsat<strong>se</strong>r om det religiösa fältet,båda publicerade 1971. D<strong>en</strong> <strong>en</strong>a uppsats<strong>en</strong>, "Une interpretation ... , redovisadeBourdieus nyss nämnda omtolkning <strong>av</strong> Webers religionssociologi. D<strong>en</strong> andra,"G<strong>en</strong>e<strong>se</strong> ... ", var <strong>en</strong> bredare tesartad diskussion <strong>av</strong> principerna förundersökningar <strong>av</strong> det religiösa fältets g<strong>en</strong>es och struktur; Bourdieu vred ochvände på arvet från d<strong>en</strong> klassiska religionssociologin - Weber, durkheimianerna,marxism<strong>en</strong> - och g<strong>av</strong> förslag till hur man kunde gå vidare.Kort sagt skis<strong>se</strong>tade Bourdieu i dessa två texter möjlighet<strong>en</strong> att konstruera ettreligiöst fält, ett system <strong>av</strong> relatione~ mellan positioner, som så att säga liggerutbrett innan d<strong>en</strong> <strong>en</strong>skilde ag<strong>en</strong>t<strong>en</strong> träder in på det: att <strong>en</strong> prästman förhåller sigpå ett bestämt sätt till andra prästmän'eller till "profeterna" och "magikerna"kan inte ges <strong>en</strong> tillfredsställande sociologisk förklaring om man håller sig påinteraktion<strong>en</strong>s nivå. Det religiösa fältets interna struktur (dominerande ochdominerade positioner, auktoritetshierarkier etc), dess placering i förhållande till"makt<strong>en</strong>s fält" (ungefär vad som i marxistisk tradition kallas d<strong>en</strong> härskandeklass<strong>en</strong>) och förbindel<strong>se</strong>rna med olika kategorier <strong>av</strong> lekmän som emottager det353 Jfr "Une interpretation ... ", 1971, p. 5; "G<strong>en</strong>e<strong>se</strong> ... " , 1971, p. 319 not 45.354 Jfr Bourdieus eg<strong>en</strong> efterhandsbeskrivning <strong>av</strong> d<strong>en</strong>na utveckling <strong>av</strong> f'altteorin, Lesconcepts ... , 1985, pp. 6f (<strong>en</strong>g. version "The G<strong>en</strong>esis ... ", 1985, pp. 17f). Jfr äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong>samtida text<strong>en</strong> Structuralisme ... , 1968, pp. 24f not l (<strong>en</strong>g. version "Structuralisme ... ", p.698 not 17) samt framför allt de två nämnda texterna från 1971.
Change language