Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

460 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGI3.6 Den epistemologiska vaksamhetenUrsprungligen hade jag tänkt ge den här boken titeln "Den epistemologiskavaksamheten", ett uttryck som Bourdieu'ibland, mest frek;vent i några texter förundervisningsändamål publicerade 1968145, använt om den hållning som detvetenskapliga arbetet kräver. Ordet "vaksamhet" < vigilance > var inte särskiltvanligt i Bachelards författarskapl46, men Bourdieu använde det för att betecknajust den hållning till det vetenskapliga arbetet som denne förespråkade. Avsiktenmed läroboken Le metier de sociologue var att "i praktiska föreskrifterspecificera den epistemologiska vaksamhetens princip"147. Dessa föreskrifterföljde i långa stycken Bachelards program. Den epistemologiska vaksamheten(innebär att forskaren skaffar sig kunskap om hur epistemologiska "fel" och"hinder" alstras, för att därigenom, i bästa fall, ha en chans att övervinnadem.148 Inom humanvetenskaperna är den epistemologiska vaksamheten särskiltpåkallad, eftersom åtskillnaden mellan vardagsåsikter och vetenskapligadiskurser där framstår som ovanligt suddig. 149 Den epistemologiskavaksamheten, som innebär att användningen av tekniker och begrepp ärunderordnad frågan om betingelserna och gränserna för giltigheten hos dessatekniker och begrepp, kan vidare motverka "den ständigt återkommandefrestelsen att överföra metodföreskrifter till det vetenskapliga köketskokboksrecept eller till laboratorietrix" 150. Epistemologisk vaksamhet är såledesraka motsatsen till den ritualisering av forskningsprocedurerna som iblandpräglar tillämpningen av exempelvis statistiska tekniker.l5l Den epistemologiskaKapitel V. En epistemologi för samhällsvetenskapen 461vaksamheten kan skärpa blicken för att det sociologiska upptäckararbetet har sinegen logik, skild från logiken i framställningen av resultaten eller prövningen avderas hållbarhet.152Vi bör hålla det pedagogiska syftet med Le metier de sociologue i minnet.Den skrevs som lärobok för sociologistuderande. Avsikten var att dessa skullelära sig goda intellektuella vanor, och närmare bestämt tillägna sig en habitus"som inte är annat än interioriseringen av principerna för teorin om densociologiska kunskapen"153, för att citera ur ett avsnitt som i andra upplagan1973 försågs med rubriken "forskningens pedagogik". Av lärobokens innehålloch disposition framgår tydligt att den var tänkt att hjälpa de studerande attinförliva en "epistemologisk vaksamhet" som skulle prägla alla inslag i detsociologiska hantverket, från umgänget med sociologins klassiker tillutarbetandet av frågeformulär, tolkningen av statistiska data eller bruket avetnografiska observationstekniker .I slutet av detta kapitel skall vi återvända till en central tes i Le metier desociologue: sociologen förfogar över ett särdeles effektivt redskap för att skärpasin epistemologiska vaksamhet, "ett redskap för att öka och precisera kunskapenom felet och om de betingelser som gör felet möjligt och ibland oundvikligt"154,nämligen kunskapssociologin.standardiserade och normaliserade presentationen av forskningsresultat en framställning sominte "erkänner några andra påbud än dem som den rigorösa argumenteringen och, i andrahand, läsbarheten tvingar fram, vilket innebär att man befriar sig från den censur, dekonstgrepp och de perversioner som följer av att man fogar sig efter konventionerna och godton inom universitetsf"altet: försiktighetens eller den falska precisionens retorik, de pampigahyllningsdiskurser som aldrig är annat än självförhärligande, den iögonenfallandefrikostigheten med att visa fram tecken på att man själv tillhör de mest utsökta och utvaldagrupperna i den intellektuella världen" (p. 2).145 "Introduction a la sociologie" , 1968 samt Le meder ... , 1968. Uttrycket förekom även iSodologie et philosophie, 1966, p. 62.146 Se dock t.ex. G. Bachelard, Le materialisme rationnel, 1980 [1953], p. 80; Lapsychanalyse du/eu, 1949 [1938], p. 10. Bourdieu tycks (jfr Le meder ... , 1968, p. 125-127)använda ordet vigilance som synonymt med Bachelards uttryck surveillance.147 Le meder ... , 1968, p. 10.148 Se t.ex. op. dt., pp. 9f.1490p. dt., p. 35.ISO Op. dt., p. 11.151 Op. dt., p. 30. Med en dold hänvisning till Bachelards huvudavhandling noteradeBourdieu här att det är anmärkningsvärt att statistiken, som när det gäller "fel" och "dentillnärmande kunskapen" verkligen skulle kunna tjäna som en filosofi för den kritiskavaksamheten, i stället "så ofta används som vetenskapligt alibi för den blinda underkastelsenunder instrumentet".1520p. dt., p. 133.153 Op. dt., p. 11.1540p. dt., p. 10.