Detta är en digital faksimilutgåva av Donald Broady ... - skeptron.uu.se

254 SOCIOLOGI OCH EPISTEMOLOGInaturlig, masajerna lär sova ståtimde261 . Med stöd av detta slags iakttagelserhävdade Mauss att kroppens tekniker är sociala fenomen. De förutsätter eninlärning. I detta sammanhang använde Mauss ordet habitus.262 Han framhävdeden sociala naturen hos habitus, dess variation med olika samhällen, olikautbildningar, olika sedvänjor och moden, olika slag av prestige. "Där manvanligen inte sett annat än själen och dess upprepningsförmåga, måste viupptäcka tekniker och det kollektiva praktiska förnuftets verk. "263 Resonemangetpåminner om Bourdieus habitusteori, och den senare har ofta diskuterathabitusbegreppet på ett sätt som leder tankarna till Mauss. Det tidigasteexemplet (för övrigt i ett sammanhang där Mauss och dennes begrepp"kroppstekniker" apostroferades264) finner vi i undersökningen av denbearnesiska landsbygdens ungkarlar, publicerad 1962. Redan här kan vi dockskönja en skillnad mellan Mauss' och Bourdieus sätt att närma sigkroppsteknikerna. Den senare var så att säga något mer fenomenologiskt sinnad.Det var inte ungkarlarnas kroppstekniker som sådana som stod i fokus förBourdieus intresse, han betraktade i stället deras kroppshållning, deras släpandegångart etc som ett "socialt signum"265, en egenskap som får sin mening genomatt uppfattas av andra (stadsborna, flickorna) och av bönderna själva.2.2.7 FenomenologinDet är knappast möjligt att diskutera Bourdieus kapital- eller habitusbegrepputan att beröra hans förhållande till fenomenologin. Bourdieus intresse förkapital såsom inkarnerat i den mänskliga kroppen skulle, liksom hans intresseför att leda durkheimianernas "former för primitiv klassificering" tillbaka tillsakförhållandet att människan har en kropp och organiserar sin värld i enlighetmed enkla principer (upp och ned, framåt och bakåt i rummet och tiden), kunnatolkas som ett inflytande från Merleau-Ponty. När jag gav mig i kast medBourdieus habitusbegrepp trodde jag, med vetskap om Bourdieus bildningsgång,att det skulle vara lätt att spåra ett sådant inflytande från Merleau-Pontysbrytning med medvetandefilosofin. Man kan förvisso finna vissa allmänna261 M. Mauss, op. cil., pp. 378f.262 M. Mauss, op. cil., pp. 368, 380. Även i de metodologiska föreläsningarna vid Institutd'Ethnologie, 1947 publicerade som Manuel d'Elhnographie, använde Mauss ordet habitus isamband med sin diskussion av kroppstekniker (Mauss, 1967 [1947], p. 30). Ytterligare enplädering för studiet av kroppstekniker återfinns i ett föredrag från. 1941, återgivet i Oeuvres,3, 1969, pp. 253f.263 M. Mauss, 1980 [1950],. pp. 368f.264 "Celibat...", 1962, pp. 99f, 103f; "Les relations ... ", 1962, pp. 322f, 327.265 "Celibat ... ", 1962; pp. l00f; "Les relations ... ", 1962, p. 324.Kapitel III. Nyckelbegreppen 255likheter i fråga om sättet att förstå förhållandet mellan det subjektiva och detobjektiva, inte minst vad gäller kroppens centrala betydelse. "Det är denmänskliga kroppen (och icke 'medvetandet') som bör framstå som det somuppfattar den natur som den också bebor"266, för att citera ur Merleau-Pontyssynopsis till föreläsningsserien vid College de France 1959-60. I La structure ducomportement läser vi: "Det som uppfattas < le perc;u> är icke en effekt avcerebrala funktioner, utan är dessa funktioners betydelse. Alla medvetanden somvi känner till framträder således genom en kropp som är deras perspektiviskaaspekt. "267 Följande konklusion till kapitlet rubricerat "Friheten" iPhenomenologie de la perception skulle i långa stycken kunna avse Bourdieushabitusbegrepp: "Alla förklaringar av mitt beteende som utgår från mittförflutna, mitt temperament, min omgivning, är sanna, förutsatt att allt detta intebetraktas som åtskiljbara tillgångar som jag medför, utan som moment i mintotala varelse [ ... J. Jag är en psykologisk och historisk struktur. Med minexistens har jag erhållit ett sätt att existera, en stil. Alla mina handlingar ochtankar är förbundna med denna struktur [ ... J". Ändå, förtydligade Merleau­Ponty, är jag fri, icke trots eller utanför denna struktur, utan med dess hjälp;den "begränsar inte min tillgång till världen, utan är tvärtom mitt redskap för attkommunicera med världen. "268Det sist citerade är givetvis en polemik med Sartres frihetslära. Bland annatMerleau-Pontys framhävande av det kroppsliga innebar en brytning med desamtida mer renodlat medvetandefilosofiska fenomenologiska strömningar somSartre alltjämt företrädde. Man kan uttrycka saken så, att Merleau-Ponty - somgav Husserl äran av att ha påvisat "den kroppsliga infrastrukturen hos vårrelation till tingen och till medmänniskorna "269 - gjorde ett annat bruk av arvetfrån Husserl än det som var regel inom samtida fransk medvetandefilosofi.Merleau-Pontys intresse för kroppen,' och mer generellt hans uppbrott frånden cartesiska traditionens isolerade och självständiggjorda subjekt, hansnedtoning av intentionalitetens betydelse etc, var givetvis i linje med desträvanden som skulle bli Bourdieus. Ändå är det blott på ett ganska allmäntplan vi finner beröringspunkter mellan Bourdieus sociologi och Merleau-Pontysfenomenologi. Mest rättvisande är kanske att säga att de hade sina fiendergemensamma. Bourdieus tanke om kroppen som säte för känslan för praktikenåterfinner vi inte bara hos Merleau-Ponty utan även på annat håll, som nämntshos Mauss och till och med (vilket kan förvåna med tanke på striderna mellanfenomenologer och epistemologer) hos tänkare som kan räknas till den266 M. Merleau-Ponty, 1968, p. 176.267 M. Merleau-Ponty, 1977 [1942], p. 233.268 M. Merleau-Ponty, 1945, p. 519.269 M. Merleau-Ponty, 1968, p. 149.